IQ skapar tillväxt, utbildning skapar demokrati?
![Date Date](/universal/images/transparent.png)
![Category Category](/universal/images/transparent.png)
På konferens i USA, där jag bl a träffade Garrett Jones, som - i strid med all politisk korrekthet - testat att inkludera nationella IQ-mått i tillväxtregressioner.
Han finner att om humankapital förklarar tillväxt, kommer detta från IQ, inte från utbildning:
Intelligence, Human Capital, and Economic Growth: A Bayesian Averaging of Classical Estimates (BACE) Approach
Abstract:
Human capital plays an important role in the theory of economic growth, but it has been difficult to measure this abstract concept. We survey the psychological literature on cross-cultural IQ tests and conclude that intelligence tests provide one useful measure of human capital. Using a new database of national average IQ, we show that in growth regressions that include only robust control variables, IQ is statistically significant in 99.8% of these 1330 regressions, easily passing a Bayesian model-averaging robustness test. A 1 point increase in a nation's average IQ is associated with a persistent 0.11% annual increase in GDP per capita.
Jones, Garett; Schneider, W. Joel, Journal of Economic Growth, 2006
I ett nytt papper på konferensen (ej online) testar Jones även vad som förklarar om ett land är demokratiskt eller ej. Då visar det sig att IQ inte spelar roll - men väl utbildning!
Således: IQ ger ekonomisk tillväxt, utbildning ger demokrati.
Någon kanske invänder att IQ som förklaring är ointressant eftersom den inte kan påverkas. Fel, säger Jones. En solklar policyimplikation av hans forskning är att bistånd bör inriktas på att minska undernäring bland småbarn. En annan är man ska minska blyutsläppen.
Båda påverkar nämligen hjärnans utveckling och sänker IQ, vilket i sin tur har ekonomiska konsekvenser.
Bonusinfo: Intelligenta (egentligen de med höga SAT-scores i USA) klarar sig bättre i Fångarnas dilemma - mer här.
![365946-1399888-thumbnail.jpg](/storage/thumbnails/365946-1399888-thumbnail.jpg)
(Finns det verkligen stora IQ-skillnader mellan länder? JA - se bild från pappert ovan)
![Registered Commenter Registered Commenter](/universal/images/transparent.png)
Se även Niclas inlägg i frågan.
Reader Comments (9)
Jag får nöja mig med att kommentera att min uppfattning av IQ (eller g om man vill) är ett knepigt mått, och följaktligen blir alla mått baserat på det lika knepiga. IQ är inte heller frikopplat från utbildning. Bildade föräldrar stimulierar nog sina barn bättre, och bättre skolor stimulerar också barn bättre på ett sätt som ger utslag på IQ-test. En annan sak är att de här mätningarna mellan länder har jag uppfattar är ganska kritiserade. Även om man bygger ett test som påstås vara kulturoberoende som Raven-matriser, så nog tusan skulle jag tro att ungar som tillbringat sin uppväxt med att spela datorspel, sudoku och tetris har förbättrat den förmåga som krävs för att få bra poäng på testet.
Sedan är det väl bara att ge kudos till någon som vågar vandra in i det här minfältet, men nog ska man ha i åtanke att IQ och g är problematiska och riskerar snabbt att bli slagträ på sätt som andra psykologiska variabler sällan blir.
- I abstract står det "association". Så det tolkar jag som en mer försiktig slutsats från författaren (han har mätt betingad korrelation, så det är fortfarande bara en korrelation). Nu lyckas jag inte komma åt papperet härifrån, men där kan han inte seriöst mena att han påvisat något kausalt samband? Eller?
[Problem: utbildning ger iq, utan att vi kan mäta det (se t ex litteraturen hur föräldrars utbildnignsnivå, i försök att kontrollera för iq, har jättestora effekter redan i dagisåldern på barnets "humankapital")... testerna (iq) är fortfarande alldeles för dåliga för att ta på stort allvar för den här typen av frågor, data (makro) är inte så bra, vetenskaplig metod ifrågasatt etc etc etc...)
Occams rakkniv antyder därmed att länder vilkas mätmetoder överskattar IQ också har högre tillväxt än andra. Vad nu detta kan bero på.
Vidare kan man fråga sig om BACE är särskilt lämpligt när man vill kolla på IQ-effekter. En del variabler borde vara obligatoriska att ha med - utbildning är en sådan - för att överhuvud taget kunna uttala sig om effekten.
Den enklaste förklaringen till att IQ varierar mellan nationer är, tycker jag inte uppenbart är att vissa nationer systematiskt överskattas och andra underskattas, och att detta skulle råka korrelera med tillväxt.
Men om man har en väldigt stark prior att IQ inte förklarar någonting kanske detta ter sig som den uppenbara förklaringen till resultaten...
IQ varierar mellan länder av ett otal olika skäl. Den variation som finns kvar efter att vi kontrollerat för Jones alla övriga X-variabler tror i alla fall jag har mer att göra med mätfel än med genuina tillväxteffekter.
Jag verkar inte heller vara ensam om denna kritik mot datasetet:
http://en.wikipedia.org/wiki/IQ_and_the_wealth_of_nations#Criticism_of_Dubious_Data_Sets
Nu verkar det i och för sig inte vara det man vill göra, utan att använda IQ som en proxy för humankapital. Fast då infinner sig naturligtvis frågan om Vanhanens IQ-data uppfyller de två krav som kan ställas på en proxy-variabel. Korrelationen mellan IQ och utbildning torde bli ett problem.