måndag
apr072008
Rejäla skarvningar i Freakonomics
7 apr 2008, kl 23:48 | Lite väl akademiskt, Samhälle och politik
För ett år sedan kunde du briljera i middagskonversationen med anekdoter från Freakonomics. Nu, när nästan alla har läst den krävs det tyngre grejor: John DiNardo i senaste Journal of Economic Literature (dec 2007) öppnar sin grundliga genomgång av boken med följande konstaterande:
Redan här är det underligt, eftersom ekonomer i sina enklaste modeller nöjer sig med utbud och efterfrågan. Dessa beror i sin tur på flera olika faktorer, många fler än de ytterligare två som Levitt nämner.
Ännu festligare blir i fotnot nummer 19, där DiNardo undersöker om Levitts påstående överhuvudtaget är korrekt - vilket det inte verkar vara:
Freakonomics is more about "entertainment" than it is a serious attempt at popularizationDiNardo menar att Levitt är minst sagt oklar med vad han menar med att ett fenomen orsakas eller kan förklaras. Som exempel tar han upp följande påstående i Freakonomics:
the typical prostitute earns more than the typical architectvilket, enligt Levitt, kan förklaras av fyra (!) faktorer: utbud, efterfrågan, hur behagligt jobbet är och vilka särskilda kunskaper som krävs.
Redan här är det underligt, eftersom ekonomer i sina enklaste modeller nöjer sig med utbud och efterfrågan. Dessa beror i sin tur på flera olika faktorer, många fler än de ytterligare två som Levitt nämner.
Ännu festligare blir i fotnot nummer 19, där DiNardo undersöker om Levitts påstående överhuvudtaget är korrekt - vilket det inte verkar vara:
Putting aside the almost insuperable problems of defining prostitution and measurement of hours worked [...] the mean income for "street prostitutes" in Los Angeles was $36 325 in 1989vilket DiNardo jämför med snittlönen för arkitekter 2004: $66 230. Om det inte hänt något drastiskt med inkomsterna för prostituerade sedan 1989, tycks alltså hela premissen för Levitts fråga vara fel...
Reader Comments (8)
Det är som att använda de uteliggare som tvättar vindrutan på bilar vid rödljus som grund för att beräkna inkomsterna för de som jobbar på biltvättar.
Helt meningslöst.
De flesta prostituerade (i Sverige) säljer inte sex på gatan, det gör bara de som inte kan få kontakter via nätet (vilket kräver mer kapital).
Det där med fyra faktorer var lite töntigt, men antingen bara slarv från Levitts sida, eller ett sätt att nå ut till icke-ekonomer på ett lättbegripligt sätt.
Oavsett, Lena Edlund har en del att säga om prostitution som ligger nära till hands för Levitts tes: http://www.iies.su.se/seminars/papers/Edlund.pdf
Men levitt får bank på flera punkter än den jag nämner ovan, bl a när det gäller den famösa aborttesen, och även oklarhet om vad som är orsak och verkan i kapitlet om "black names".
å ena sidan är det klart att sura ekonomer gnäller på detta sätt när någon skriver en global bästsäljare, å andra sidan kunde levitt kostat på sig lite större ödmjukhet här och var tycker jag nog...