Sammanfattning av s-studenters kurs om nationalekonomi för vänstern (lördagen)

Här kommer en högst subjektiv sammanfattning av lördagens övning med s-studenterna:

Daniel Ankarloo: Marx är missförstådd av många. Naturligtvis är arbetsvärdeläran heltokig om man tolkar Marx som en allmänjämviktsteoretiker. Men då missar man poängen: att lönearbete ovillkorligen skapar alienation, eftersom man producerar åt någon annan och inte åt sig själv. Så även i välfärdsstaten: Socialdemokratins version av marxism är socialiserad konsumtion, men bibehållen kapitalistisk produktion med lönearbete. Det duger inte. Vi måste avskaffa den privata äganderätten och lönearbetet och istället producera det vi behöver tillsammans.

Walter Korpi: Lindbeck och andra började gnälla om svensk eftersläpning redan 1985. Men ett land som är ett av de rikaste i världen kan inte rimligen vänta sig att fortsätta växa i samma takt. Faktaunderlaget för eftersläpningen har stundom varit skaigt och vissa ekonomer verkar inte ens kunna läsa innantill i sina egna tabeller. I den mån Sverige släpade efter var det inte välfärdststatens fel.

Två kul bonuscitat: "skattereformen var en enorm succé om man ser till dess konsekvenser"

"jag var lite aktiv i kommunalpolitiken i upplands väsby, och om det fanns problem någonstans så kunde man alltid anställa fler... Ibland så anställde vi kanske vi lite för många, man kunde nog effektiviserat istället"

Ali Esbati: Det finns en rad vettiga standardinvändningar mot neoklassisk teori, men det stora problemet är nationalekonomin missar sociala relationer. Friedman (1953) är bra - men har fel - vi vill ha förståelse, inte bara goda prediktioner.

Björn Elmbrant: Kapitalismen är i kris. På marknaden är folk ofta giriga och försnillar pengar. I politiken är detta bara undantag. Höj värnskatten och stärk finansinspektionen.

Jag själv (opponent på Elmbrant): Folk är folk, i både marknad och politik: ofta ärliga men ibland busiga. Men på det hela taget firar den kapitalistiska välfärdsstaten triumfer.

Klas Rönnbäck: Privatiseringar utvärderas ibland grundligt, ibland inte alls. Och ibland säger sammanfattningen något helt annat än själva rapporten. På det hela taget är det ytterst sällsynt att privatieringar gör att saker och ting blir både billigare och bättre. Om gamla gillar privata äldreboenden bättre kan det exempelvis bero på att de gillar att inte bli omhändertagna av invandrare. Detta kan skapa metodproblem vid kvalitetsutvärderingar.

Comments

[Tom]

Ankarloo: varför producerar man 'åt sig själv' i det socialistiska exemplet ("tillsammans")? Har inte historisk erfarenhet visat med bedövande tydlighet att arbetarna i kommunistiska länder varit långt mer alienerade än i Väst?

Här kunde socialisterna ha slagit ett slag för entreprenören, men ... man faller som brukligt på mållinjen. Sedan ter sig den socialistiska analysen en smula torftig, eller snarast utopistiskt preskriptiv. Varför är inte alla människor torparbönder (eller kanske egenföretagare?) om nu alienation är ett sånt stort problem? Idag är det ju inte svårt eller dyrt att välja sådana banor. "Kan det finnas andra faktorer?"

Och jag undrar vad Korpi tycker om de obskyra exempel, som USA, som både är rikare än Sverige och växer snabbare?

Elmbrant: jag tror farbror hallucinerar. Dags för anti-paranoiapillren. Ja, de är tyvärr producerade av näringslivet. Försök ändå.

[Peter S-W]

Ankarloo: "Vi måste avskaffa den privata äganderätten och lönearbetet och istället producera det vi behöver tillsammans."

Oj, Andreas! Det här är motsvarigheten till att hitta en levande kvastfening. Det var inte länge sedan somliga kommentatorer här fnös åt mig när jag skrev att de inte är utdöda. Vavadejagsa...

[Jonas]

Vad gäller alienationen så tror jag Marx hade rätt i att löneproduktion alienerar, men samtidigt fel i sin tro att gemensamt ägande skulle lösa detta problem. I stället beror nog alienationen på moderna produktionsmetoder där ingen ser helheten, dvs det är arbetsdelningen som är roten till detta. Samtidigt ger arbetsdelning utrymme för enorma produktionsökningar. Att folk skulle bli mindre alienerade av gemensamt ägande - givet samma produktionsmetider - är en tes som knappast skulle få empiriskt stöd, men det vore kul med en studie som undersöker frågan. Man skulle kunna börja med att titta på sjukfrånvaron i offentlig och privat produktion av samma tjänst.

[Demokratistudent]

Du överreagerar. De flesta nationalekonomer jag kommit i kontakt med är nyliberala, och kommer alltid med sitt aldrig slutande budskap som är precis likadant, men bara formulerat på olika sätt.

Till mitt försvar när det gäller Daniel Ankarloo är stockholm innerstad inte världens mest högerinriktade ssu/s-studentort. Faktum är att många i sthlm innerstad har hotat med att bryta sig ur ssu och gå med i ung vänster. I norrbotten hade vi hånat en som Daniel Ankarloo.

Många av de där ekonomerna hade vettiga åsikter däremot. Ali Esbati är en grymmt intelligent människa,det går inte att förneka. Många föreläsare är trevliga.

Sen är det ju faktiskt undervisning om nationalekonomi.. för vänstern. Det finns olika teorier där ute på "vetenskapsmarknaden" och den där privatiseringar sägs vara oundvikliga.. den är inte en sann teori i mina ögon.

[Demokratistudent]

Kapitalismen är i kris. Det blir den alltid när några få privata aktörer lyckas samla ihop för mycket. Pengarna är inte i rörelse längre.

[Johan Richter]

"Pengarna är inte i rörelse längre."

Om det stämmer, varför skulle det vara ett problem?

[Tomas]

Den enda krisen kapitalismen är att politiker, intellektuella och alla möjliga tyckare gör sitt yttersta för att bli av med den. Fast den klarar sig hyfsat bra ändå.

Jag misstänker tvärtom att oerhört många nationalekonomer inte alls är "nyliberala". Man är inte nyliberal bara för att man vill sänka skatten plocka bort några regler.

[David Bergkvist]

Om "pengarna inte är i rörelse längre" så betyder det att folk antingen bara ägnar sig åt byteshandel (vilket är ineffektivt) eller inte handlar alls med varandra (vilket innebär att folk går miste om en massa välstånd). Både ineffektivitet och avsaknad av välstånd skulle jag säga är problem. Så det är tur att det inte stämmer att "pengarna inte är i rörelse längre".

[Johan Richter]

Om bara en delmängd av pengarna inte är i rörelse bör det ju rimligen bara vara samma sak som en lägre penningmängd, dvs leda till en lägre prisnivå utan att ha några andra dirketa konsekevsner på ekonomin.

[Bengterikj]

En person som Daniel Ankarloo går väl inte att ta på allvar?
Finns det någon mening med att studera Marx nuförtiden?
Friedman ansåg att det privata är dubbelt så effektivt som det offentliga. Det är säkert i underkant.
"[..]man kunde nog effektiviserat istället". Det gäller väl även vård i landstingsregi?