Spaningar från NOPSA och CAPSA om statsvetare och arbetsmarknadsreformer

Befinner mig i Tromsö på Nordic Political Science Association (den snarlika akronymen står för Canadian dito, och förde mig i början av sommaren till Vancouver).

Noterar följande:

1. Det är numera vanligt bland statsvetare att analysera nordiska länders höga reformtakt - exempelvis Danmarks arbetsmarknadsreformer.

2. Ländernas utredningsväsende förekommer ofta i analysen.

3. Statsvetare har en anmärkningsvärd förmåga att analysera reformer utan att ta hänsyn till huruvida de funkar eller om de är önskvärda givet något normativt mål för politiken:

• I Canada menade exempelvis Holly Grinvalds att reformerna är exempel på idéspridning från OECD. Danmark har reformerat mer än Sverige, eftersom OECDs ekonomer tas på allvar där, medan de i Sverige viftas bort som nyliberala.
• I Tromsö diskuterar jag imorgon ett papper av Michael Baggesen Klitgaard och Asbjörn Sonne Nörgaard, vari hävdas att danska regeringar tillsatt utredningar om arbetsmarknadspolitiken och oftast följt deras rekommendationer av politisk-strategiska skäl, som att bli av med jobbiga kontroversiella frågor.

Det ligger nog mycket i båda förklaringar. Men vad sägs om följande tes: Liberalare arbetsmarknad kan ge lägre arbetslöshet, men till priset av ökad lönespridning. Olika länder har olika preferenser rörande denna trade-off.

Bifogar ett diagram med OECD-standardiserad arbetslöshet för några typ-länder: Frankrike med synnerligen stel arbetsmarknad,
USA med väldigt flexibel,
Sverige som liberaliserat en smula under 90-talet, och
Danmark som med start 1993 genomfört genomgripande reformer.

Comments

[Jocke]

Kan vi också få se lönespridningen för samma länder?

För övrigt vänder jag mig mot att ökad lönespridning skulle vara en kostnad :-)

[bergh]

Kruxet är att lönespridningen påverkas systematiskt av skatte- och välfärdspolitik, vilket gör jämförelser svåra. (Även arbetslösheten påverkas av andra faktorer än arbetsmarknadspoltiken, så diagrammet är en illustration snarare än ett bevis på orsakssambandet.

huruvuda lönespridning är önskvärd eller ej är såklart en värderingsfråga - men uppenbart är att många väljare och politiker ser det som något icke-önskvärt.

[Nils Lindholm]

!!
Har inte du tidigare skrivit om att USA bara har ungefär 75% sysselsatta, 25% i utanförskap.
Sverige har 20% i utanförskap.
Vad gör dom där 5%-enheterna i USA?
Borde dom räknas som arbetslösa?

[bergh]

Nils,
jag vet inte exkt vad du syftar på som jag skrivit. Arbetslöshet räknas som andel av arbetskraften, och arbetskraften är inte nödvändigtvis alla vuxna. För "Utanförskap" finns det inga standardiserade data för internationella jämförelser (mig veterligen).

a