Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Lösryckta anteckningar från en heldagskonferens om socialförsäkringar, skatter och globalisering. | Main | Ständigt denna efficiency-equity trade-off... »
onsdag
feb042009

Ojämlikhet, fattigdom och elitinkomster i Sverige

LO-rapport om elitens löner, uttryckt i multiplar av industriarbetarlönen, redovisar en chockerande ökning:

Med elit syftar LO på 198 av LO utvalda positioner inom politik ekonomi och samhället i övrgt, vars inkomst sätts i relation till industriarbetarlönen. Det är onekligen ett fantasieggande mått.

Andra tänkbara mått på klyftorna i samhället är Gini-koefficienten (som jämför alla hushållsinkomster i hela samhället) och relativ fattigdom (exempelvis andel hushåll som har mindre än 40 procent av medianinkomsten). Då är utvecklingen inte lika chockerande:

 

Som synes verkar den allra senaste trenden vara minskande relativ fattigdom och åtminstone inte ökande Gini-ojämlikhet.

[Gini-källan, SWIID, är jämförbar över tiden. LIS-data har vissa definitionsförändringar, men inte mellan 2000 och 2005. Då skedde en minskning även vid ett fattigdomsstreck på 50 eller 60 procent.]

Så vilket mått bör man använda? Det beror såklart på syftet. Jag tror dock LO har rätt, om syftet är att fånga vad många faktiskt bryr sig om.

Vem bryr sig om Gini är 0,25 eller 0,27, eller om 4 eller 5 procent av hushållen är relativt fattiga - när man kan förfasas av att en VD tjänar 50 gånger så mycket som en industriarbetare?

Fredrik S gör förvisso en bra poäng av att elitens inkomster bara skulle ge varje LO-medlem 40 kr mer i månaden vid en fullständig omfördelning, men jag tror inte argumentet biter. Det här rör sig snarare om en djupt rotad inequality aversion av den typ som i ekonomiska experiment gör folk villiga att betala för att minska andras inkomster.

Däremot tycker jag LO-statistiken är lurig av ett annat skäl: En industriarbetare är ingen representativ lön idag. Industrin står idag bara för 15 procent av sysselsättningen, medan det var 30 procent 1965 och sannolikt ännu mer när LOs tidsserie börjar. Men det gör knappast någon stor skillnad för resultatet.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (13)

Tror inte att exemplet med 40 kronor fångar det väsentliga här. För det första: Det jobb som utförs är inte värt 50 gånger så mycket som industriarbetarnas jobb (marknaden värderar det så, ja, men marknaden är allt annat än ideal/perfekt, inte minst i fråga om bonusar och VD-löner, och stämmer ofta dåligt överens med vad folk objektivt sett skulle anse att ett arbete är värt). Det är alltså en orättfärdig kompensation. För det andra: en demokrati kan inte fungera när somliga tjänar 50 gånger mer än flertalet. Det är som att ge enskilda individer 50 röster istället för en enda. Ekonomin är minst lika politisk som det vi kallar "politik". Jag tror att aversionen mot ojämlikhet är synnerligen rationell och välgrundad. Det är nyliberala ekonomers (inte sällan egennyttiga) motstånd mot denna aversion som är irrationell.

4 feb | Unregistered Commenterrja

"Däremot tycker jag LO-statistiken är lurig av ett annat skäl: En industriarbetare är ingen representativ lön idag."

Den är väl representativ på så sätt att just industrilönerna har använts som lönenorm vid förhandlingar. Samtidigt är det lite otidsenligt eftersom det ifrågasätts, inte mins av andra LO-förbund, om det verkligen ska vara så.

4 feb | Unregistered CommenterDennis

RJA:

Vad är värde? Det måste rimligtvis vara det som någon som köper en tjänst eller en vara är villig att betala för en produkt, jag kan inte se någon som helst annan definition.

Vidare: det är ju just för att jämna ut för sådana här "för stora" ojämlikheter som vi har progressiv beskattning. Vi bestraffar alltså dem som tjänar "för mycket" med att minska deras nettolön mer än vi minskar andras nettolöner. Rimligtvis borde därför en sådan här jämförelse göras på en nettolönnivå och inte på en bruttolönenivå - det måste väl ändå disponibel inkomst som är viktig i sammanhanget?

Vidare är det naturligtvis helt befängt att på subjektiva grunder välja ut sitt mätunderlag så att man får ett resultat som är så dramatiskt som möjligt

Vidare 2: inkomst har inget med demokrati att göra.

4 feb | Unregistered CommenterEmil

Graferna handlar ju om lite olika saker. Gini-grafen visar att de fattiga är inte jättefattiga. Relativ fattigdom-grafen visar att de jättefattiga är få och blir färre. LO-grafen visar att de jätterika blir rikare. Jag tolkar detta som att risken att det går jätteilla för mig minskar och att det kan gå riktigt jävla bra. Så samtliga grafer är ju jättetrevliga att se.

4 feb | Unregistered CommenterPavel

"stämmer ofta dåligt överens med vad folk objektivt sett skulle anse att ett arbete är värt"

När och hur uppnådde folks subjektiva åsikter denna objektivitet?

5 feb | Unregistered CommenterMarcus

Med anledning av SvD av idag, glöm Gini; låt mig istället föreslå ett mått baserat på Garbage, vad vi kan kalla Garbo-koefficienten: löneläget som andel av sophämtarens. Det kan överraska, i synnerhet akademikern.

"Liselotte Lööf AB har redan kontraktet för Östermalm som nu förnyas, de övriga områdena tas över från Resta och Hellstens. De anställda som berörs har sagts upp och erbjuds återanställning, med andra villkor.

Det innebär fast månadslön i stället för dagens premielön, med en poänglista baserad på hur mycket sopor som hämtas.

–Ett skäl är givetvis att hålla nere kostnaderna i anbudet, säger företagets vd Hans-Göran Grännby.

Med ackord kan månadslönen bli 33 000 kronor eller mer, nu erbjuds månadslöner på 27 000 - 29 000 kronor. "

Ur http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2423181.svd

5 feb | Unregistered CommenterTom

Varför skiljer sig din graf över Gini-koefficientens utveckling så mycket från den från SCB som man kan se här. Enligt SCB har Gini-koefficienten ökat påtagligt under tidsintervallet 1980-nutid!

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____255908.aspx

6 feb | Unregistered CommenterSvante

Ska vi anta att Tom är lyckligt ovetande om teorin om 'compensating differentials'?

6 feb | Unregistered CommenterKenneth

Jag noterar att du använder gini exlusive kapitalinkomster. Inkluderar du dessa får du en kurva som påminner mer om LO:s ekonomiska elit.

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____255908.aspx

6 feb | Unregistered CommenterPoP

Så äcklig eller farlig verkar inte den svenska sophämtarrollen vara att den behöver kompenseras med inkomster över medianen för att hitta intresserade. Jag anar andra orsaker. Hur är garbokoefficienten i andra länder? New Jersey? Det låter värt att undersöka.

6 feb | Unregistered CommenterTom

Gini har ökat oavsett datakällla om vi jämför med 1980.

Mina data är tagna från en databas med internationellt jämförbar statistik (SWIID), medan SCBs inklusive kapitalinkomster mycket riktigt uppvisar aningen brantare ökning.

10 feb | Unregistered Commenterbergh

Databasen du använde för att generera din Gini-kurva får kritik på ekonomistas:

http://ekonomistas.se/2009/02/19/skit-in-skit-ut/

20 feb | Unregistered CommenterSvante
Svante, diskussionen om Ginikoefficienter har jag haft med Daniel W m fl, bl a här

http://www.andreasbergh.se/blogg/2009/3/20/vilka-gini-koefficienter-ska-man-anvanda.html
11 maj | Registered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.