fredag
maj152009
Social spending i OECD
![Date Date](/universal/images/transparent.png)
![Category Category](/universal/images/transparent.png)
Efter tips från Niclas hittade jag följande visualisering av OECDs social spending som andel av BNP, ett ofta använt mått på välfärdsstatens storlek. Med skifttangent och musknapp kan man snabbt jämföra ett urval av länder. (Tidigare inlägg om dessa data)
![Df9dc460-40e2-11de-8f39-000255111976](http://manyeyes.alphaworks.ibm.com/manyeyes/files/thumbnails/df9dc460-40e2-11de-8f39-000255111976.png?size=200x150)
![Blog_this_caption](http://manyeyes.alphaworks.ibm.com/manyeyes/images/blog_this_caption.jpg)
Reader Comments (3)
Det fanns en låt en gång i tiden som hette "Things that make you go 'hmm'." Det här diagrammet är en sådan sak för mig.
Det finns en gråzon mellan avtalade försäkringar, privata (ibland obligatoriska) försäkringar och offentliga utgifter. När arbetsgivare och fack bestämmer att de ska ta en del av min lön och lägga den på en pensionsförsäkring, och har ett antal lagar i ryggen för att kunna göra det, så är skillnaden mot en skatt hårfin.
Och om man i ett land t.ex. går från att arbetsgivaren betalar sjukförsäkringen (reglerat av diverse lagar och avtal), till att staten gör det, så blir det ett stort hopp upp i kurvan - trots att skillnaden i praktiken är minimal. Om det betalas med en löneskatt så får arbetsgivarna samma lönekostnad, och de försäkrade har ungefär samma försäkring som innan.
Och en lyckad sjukförsäkringsreform i USA ("*Dream on", heter en Depeche-låt) skulle leda till ett stort hopp uppåt på kurvan, samtidigt som lönekostnaderna sannolikt skulle minska, eftersom det nuvarande systemet är gravt ineffektivt.
Så om man inte känner till en hel hop med reformer som har gjorts i de berörda länderna skulle jag säga att diagrammet blir direkt missvisande. Om inte det man vill visa är någon sorts naivt nyliberalt resonemang om att "staten växer sig större och större".
Du har helt rätt i att makrostatistik - i synnerhet sådan som är andelar av BNP - ska tolkas mycket försiktigt och med kunskap om underliggande situationer i olika länder. Men som deskriptivt enkelt mått, tycker jag OECDs social expenditure är bättre än exempelvis totala offentliga utgifter.
Och angående din sista punkt, kan jag inte låta bli att påpeka att en deskriptiv utsaga - staten blir större - knappast kan anses vare sig nyliberal eller naiv :-)
Fast poängen med mitt inlägg var ju just den sista punkten - den deskriptiva utsagan är naiv, nyliberal propaganda om det som hänt är att statligt reglerade försäkringar övergått till att bli statliga försäkringar, men det beskrivs som att staten har växt. Och såna dumheter vill vi ju inte bidra till.