Vänsterpartister sätts på plats - men håller argumenten?
26 maj 2009, kl 16:06 | Samhälle och politik Som jag anade: Vänsterpartisterna som öppnade för sänkt skatt på hushållsnära tjänster sattes snabbt på plats. Repliken har fler författare än första inlägget, däribland ordföranden i v-Lund. Signalen går fram.
Men de första skribenterna vinner argumentationen: Det är aningen ologiskt att acceptera rot-avdrag ("mura spisen") men inte rut-avdrag ("skura dassen").
Motargumenten som åberopas är tre: könsperspektiv, klassperspektiv och ur samhällsekonomiskt perspektiv.
Kön först. Ur artiklen:
Vilket är problemet ur ett könsperspektiv? Jo, att hemarbetet fortfarande är ojämlikt och att många har svårt att hinna med både lönearbete och hemarbete. Men lösningen är inte att kapitulera inför mäns vägran att göra sin del av hemarbetet
Man skulle lika gärna kunna hävda att ROT-avdraget är tokigt eftersom kvinnorna borde göra sin del av "spismurandet". Argumentet ter sig absurt, eftersom vi alla tycker det är självklart att kontraktera någon annan för reparationer och tillbyggnader. Men notera att det då oftast är män som kontrakterar andra män, så könsanalysen är helt relevant. Motviljan tycks snarare komma från värderingen att hemarbete är något som ska delas mellan makarna och inte kontrakteras ut.
Vilket leder till klassargumentet:
Utifrån ett klassperspektiv är frågan vilka som drar nytta av avdrag för hushållsnära tjänster. Jo, relativt välbeställda som har råd att, med hjälp av avdraget, köpa tjänster till hushållet. Vilka blir konsekvenserna för arbetarklassens kvinnor? Jo, att fler skall arbeta i de dåliga arbetsmiljöer som hem ofta är
Så här kan man såklart tycka - men inkonsekvensen mellan rotavdrag och rutavdrag kvarstår. Ty de som murar spisen arbetar också i de dåliga arbetsmiljöer som hemmen tydligen är. Och välbeställda har naturligtvis större möjligheter att nyttja avdraget.
Kvarstår så det samhällsekonomiska argumentet:
Samhällsekonomiskt är frågan hur vi vill att ekonomin och arbetsmarknaden skall utvecklas och var vi vill att de nya jobben skall komma. Det är ur detta perspektiv stor skillnad på att subventionera kvalificerade arbeten inom byggbranschen och att subventionera städning i friska människors hem.
Även detta argument kokar snabbt ner till en värdering: "var vi vill att de nya jobben ska komma". Det är med andra ord inget samhällsekonomiskt argument (på det sätt begreppet brukar användas). (Notera även hur skatteavdrag nu blivit till en subvention.)
Ett bättre svar vore att säga så här:
"Självklart är det en smula inkonsekvent, men sedan när är det förbjudet att ha ett lite inkonsekvent skattesystem? Saken är den att vi verkligen inte vill att folk för betalning ska utföra hemarbete hos varandra. Man ska städa sin egen skit."
Det är dessutom ett argument som är betydligt svårare att bemöta för viktigpettrar som jag...
Reader Comments (10)
Men notera att det då oftast är män som kontrakterar andra män...
Men stämmer detta? Man skulle kunna tänka sig att män i större utsträckning murar sin egen spis, och det är kvinnor som kontrakterar män. Hur många hemrenoveringar sköts av både män och kvinnor, enbart män eller enbart kvinnor? Det är möjligt att det finns data på detta förstås, men intuitivt låter påståendet inte helt självklart.
Riktigt bra, Andreas!
"Man ska städa sin egen skit."
Svårt att bemöta? Det är ju inte ens ett argument, bara en åsikt. Vidare kan man fråga sig om de har förstått värdet av specialisering/arbetsdelning.
Marcus,
hade de förstått värdet av specialisering/arbetsdelning hade de inte varit vänsterpartister
Andreas.
Det där med "dåliga arbetsmiljöer som hem ofta är" är ju klart mer relevant för städning som sker var eller varannan vecka än för den som kommer in och murar en spis en gång.
Därtill är väl arbetmiljön för den som städar klart sämre än för den som murar oavsett: den som murar en spis behöver ju inte ligga på knä och dammsuga/torka under sängar och liknande.
Så arbetsmiljöargumentet är klart mer relevant och förtjänar en bättre motargumentation än din behandling av det.
Trots detta får jag nog medge att jag har bytt uppfattning i frågan, men det beror mera på att reformen har lett till en omvandling av svarta jobb till vita (åtminstone i min närhet; jag vet att det är episodisk evidens och inget att dra några stora växlar på, men evidens är det ändå).
JFE:
"...än för den som kommer in och murar en spis en gång."
Blir man ekonomiskt oberoende av att mura en spis en gång? Måste inte en murare gå till jobbet varje dag? Om vi pratar om hemmet som arbetsplats måste väl alla hem inkluderas. Som murare är man kanske i flera olika hem, men man är likväl i ett hem.
"Därtill är väl arbetmiljön för den som städar klart sämre än för den som murar oavsett..."
Har du jobbat som murare? Varför tror du murare har munskydd, stålhettor, handskar och knäskydd? Varför skulle det vara värre att städa under en säng?
@ Jesper: Medger att jag inte har data på detta. Men nog är det vanligare att hon städar medan han kontrakterar hantverkare (och därmed kommer enklare undan än om han skulle murat spisen själv)?
@ Pontus Tack, tack, trevligt med uppmuntran och glada tillrop!
@ Marcus just för att det är en värdering är det svårt att bemöta. Starka nomer har ju ofta utvecklats av något skäl, och uppfattningen att man ska städa sin egen skit har säkert högst rationella rötter som tål att tänkas vidare på.
@ JFE Min poäng var väl snarare att svenska hem inte är en särskilt hemsk arbetsmiljö oavsett om man städar eller murar. Men att du ändrat åsikt i frågan (efter 17 år typ) kan man inte dra nog stora växlar på :-)
Frågan är om inte arbetsmiljön till och med kan vara något bättre för hemhjälpen än muraren då en hemhjälp som återkommer med jämna mellanrum kan åtgärda de uppenbara arbetsmiljöproblemen med tiden i hemmet, medan muraren möter ett nytt hem varje gång och därför inte kan göra det...
Kan det inte även medföra att rot är mer samhällsekonomiskt än rut? Att den genomsnittliga marginalskatten är en tillräcklig skattekil för att det för de allra flesta inte ska vara lönsamt att köpa in städtjänster, medan produktivitetsskillnaderna jämfört med hantverkaren ofta överstiger kilen från inkomstskatten men inte den totala kilen före avdrag? Jag tror att varken Vänsterpartiet eller Anders Borg vet svaret.
Teorier om optimal beskattning är intressanta, men att den (snävt teoretiskt) optimala nivån ligger under nuvarande innebär inte nödvändigtvis att en i sammanhanget marginell sänkning är effektiv.
För min egen del är emellertid ”städa din egen skit”-argumentet avgörande.
Bra fråga, som jag funderade en del på när jag skrev inlägget. Jag är faktiskt inte säker på att det är så i mitt fall, eller generellt, men för lite mer avancerade hantverksuppgifter har du nog rätt.