Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Kortavgifter | Main | Var stimulanserna nödvändiga för att häva krisen? »
tisdag
nov162010

LUs rektors CV nagelfars

Sydsvenskan har trummat på rejält (exempelvis här och här) kring Lunds universitets rektor Per Eriksson, som bl a sägs ha överdrivit sitt doktorandhandledande och blivit befordringsprofessor trots skral vetenskaplig produktion.

Roade mig med att läsa den officiella motelden, här och här, liksom en intervju i Sydsvenskan. Vad jag kan se påstås inte att Sydsvenskan har fel i sak, försvaret tycks snarare vara att det inte var så farligt. Jämför exempelvis följande, ur Sydsvenskan,

Per Eriksson har inte stått som huvudförfattare till någon vetenskaplig artikel sedan disputationen 1981. Behöver man alltså inte det för att bli professor på LTH?
– Det varierar ju väldigt mycket från område till område vad som krävs. Det avgörande är den totala vetenskapliga skickligheten, den vägs samman, säger Stig Stenström

med följande kommentar från LTHs rektor Anders Axelsson:

Frågan om vem som anges som huvudförfattare eller förste författare diskuteras av lärarförslagsnämnderna och man är medveten om att det råder olika kulturer för hur författarskapet redovisas. Ofta sätts doktorandens namn först medan handledaren är sistanamn. De sakkunniga är medvetna om den praxis som råder inom respektive vetenskapsområde.

Fascinerande hur ett antal meningar i följd ger intrycket av att Sydsvenskan får svar på tal, men så är det ju inte. Skälet till att doktorandens namn ofta sätts först, är att doktoranden ofta gör merparten av jobbet.

Svaret på den ursprungliga frågan är alltså att man inte behöver vara huvudförfattare till någon vetenskaplig artikel för att bli professor vid LTH - eller rektor på LU. Detta kan inte rimligen förvåna någon.

Nåväl, självklart kan man vara en bra rektor utan att vara en vetenskapligt välmeriterad forskare. Varför väljer universitetet inte denna försvarslinje?

Slutligen: Av någon anledning blir jag mer upprörd över att LTHs rektorsblogg saknar permalänkar, än över att LUs rektor skarvat i sin meritförteckning.

Det gäller att ha rimliga förväntningar på sin omvärld...

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (13)

Varför länken till Lundquist?
En lös tråd som jag inte utvecklade...
16 nov | Registered Commenterbergh
En orsak till att man inte väljer den försvarslinjen:

För att bli professor ska man ha "vetenskaplig skicklighet" (högskolelagen). Även om man inte behöver den där skickligheten för att bli universitetsrektor, så innebär det alltså indirekt att universitetet medger att professorsutnämningen (förutsatt att samma eller motsvaranderegler gällde då den skedde, vilket inte är alldeles självklart) skett felaktigt. Ser INTE bra ut!
Heja Sydsvenskan!
Har inte Sydsvenskan delvis lite dåligt på fötterna? Kollar man upp Nordholms avhandlingsförord, vilket lagts ut på LU:s hemsida, så står det klart och tydligt

"I also wish to thank my friend and advisor Dr Per Eriksson"

Detta översätter Sydsvenskan sedan till ”vän och rådgivare” och för fram det som ett indicium på att Eriksson inte alls varit handledare.

Den som handleder doktorander gör alltså klokast i att tvinga doktoranden att i förordet tillfoga (Swedish: handledare) för att i framtiden undvika granskning av Sydsvenskans grävande journalister.

Alternativt skulle LU nu kunna anlägga moteld genom att starta en debatt om journalistens kvalifikationer i det engelska språket.
19 nov | Unregistered CommenterMartin
Somewhat OT, apropå länken till Lundquist (vars forskning jag inte vet mycket om), där jag antar att du avsåg att raljera över att han blev professor utan att ha varit huvudförfattare till "någon vetenskaplig artikel".

Nej, det borde rimligen inte förvåna någon.

Normen att det främsta – enda? – måttet på vetenskaplig meritering är att ha publicerat vetenskapliga artiklar i engelskspråkiga, kollegiebedömda, förlagsutgivna tidskrifter har ju etablerat sig först under de senaste, säg, 5-10 åren i svensk statsvetenskap – dvs efter att LL klivit av scenen och blivit emeritus.

Man kan förstås tycka att det borde ha skett långt tidigare, men LL tillhör en generation som meriterade sig enligt andra måttstockar. I hans generation tror jag du kan hitta fler professorer som inte hade en enda sådan publicering än vad du kan hitta professorer som hade det.

Att raljera över att någon inte publicerat journalartiklar är därför änna som att raljera över att, säg, Jussi Björling aldrig sålde platina. Nähä, men så (1) verkade han i musikbranschen långt innan exemplarförsäljning blev måttet på kvalitet och framgång, som (2) är en standard musikbranschen redan har tvingats lämna bakom sig.

På samma sätt står ju den akademiska branschen inför en liknande strukturomvandling när vi lämnar Gutenbergparentesen bakom oss (och vad det kommer att innebära för måttstockarna är väl svårt att säga, men låt mig i a f lägga ett par chips på att vi går från "filter, then publish" till "publish, then filter" – cf. http://www.academicproductivity.com/2010/alt-metrics-a-manifesto/, http://forskningspolitik.blogspot.com/2010/10/obetydliga-tidskrifter.html).

Skrattar bäst som skrattar sist?
25 nov | Unregistered CommenterJohan
Och "borde ha skett långt tidigare" syftar alltså på normetableringen, inte på LL:s emeritering. ;)
25 nov | Unregistered CommenterJohan
Och "raljera över någon" ska förstås vara "någon i den generationen". Och länkarna ska se ut så här:

http://www.academicproductivity.com/2010/alt-metrics-a-manifesto/
http://forskningspolitik.blogspot.com/2010/10/obetydliga-tidskrifter.html
25 nov | Unregistered CommenterJohan
Johan, med en välvillig tolkning gick det att förstå både vad du menade, och vad länkarna skulle vara :-)

Jag tror du har rätt om strukturomvandlingen i riktining mot publish then filter, men då snackar vi på lite längre sikt. Och det råder ingen tvekan om att normerna var annorlunda förr, och professor Lundquist är väl en av många symboler för detta.

Däremot var normen, både förr och nu, att den vetenskapliga produktionen bör utsättas för granskning och att man inte ska ha sakfel i sin CV. Jag är inte övertygad om att felöversättningen av "friend and advisor" lyfter PE helt av kroken.
25 nov | Registered Commenterbergh
@Bergh: Ja, hur lång sikten är låter jag vara i stort sett osagt, men gissar att den i alla fall är så pass kort att vi lär får se akademikerspolingar raljera över att man en gång i världen kunde bli professor bara för att man publicerat några artiklar i tidskrifter med hög impact factor. Den som lever får se.

Men innan Pontus kommer och påstår att jag bara vill spela Clusterball hela dagarna lägger jag förstås till att jag tänker njuta av Gutenbergparentesen så länge den varar. Och mycket riktigt uttalade jag mig inte om littorinen LU har till rektor.
25 nov | Unregistered CommenterJohan
Jag kanske också ska förtydliga mig: Jag _vill_ spela clusterball hela dagarna. Det har dessutom blivit public domain, och har en tysk fan-skara:

http://www.clusterball.de/v7/
25 nov | Unregistered Commenterbergh
Förtydligande: Min poäng var inte att Sydsvenskans drev saknar täckning, utan att man verkar blanda friskt mellan högst berättigade och ganska tvivelaktiga anklagelser. Detta är naturligtvis ägnat att minska trovärdigheten i den övergripande storyn -- framför allt mot bakgrund av att Littorinaffärer och annat tydligt visat att "gemene man" har en högst diffus uppfattning om hur akademisk meritering fungerar.

Är det för övrigt inte märkligt att Vinnova har en tendens att dyka upp när det handlar om att bättra på tvivelaktiga akademiska meriter?
26 nov | Unregistered CommenterMartin
Kloka ord, inklusive funderingen om Vinnova....
27 nov | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.