Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Utesluten ur moderaterna | Main | Nudge »
torsdag
mar182010

Vem använder RUT, vem slår kvinnor och andra statistiska klurigheter 



Aningen sent tänkte jag kommentera debatten om vem som använder RUT. Jag har glömt de exakta siffrorna, men i gengäld kan den teoretiska modellen - ett cirkeldiagram - tillämpas för att besserwissra i andra debatter också.

I diagrammet har befolkningen delats in i två ömsesidigt uteslutande grupper: Höginkomsttagare (A) och icke höginkomsttagare (B). Dessutom har de som uppfyller en tredje egenskap - använder RUT-avdraget - markerats med en röd streckad tårtbit (C).

Som synes gäller följande:

1. Bland höginkomsttagare är RUT-användande betydligt vanligare än bland andra.

2. De flesta som använder RUT är inte höginkomsttagare.

Båda är sanna uppenbart sanna, vilket framgår av cirkeldiagrammet.

Det är således tämligen tokigt att ordna en debatt mellan någon som hävdar 1 och någon som hävdar 2. Det ter sig också underligt att påstå att 1 skulle vara riktigare än 2, eller vice versa.

Av cirkeldiagrammet framgår för övrigt också följande:

3. De flesta använder inte RUT.

OBS: Bilden är inte skalenlig på något sätt. Orsaken till att den skenbara diskrepansen mellan olika debattörers syn på Almega-statistiken blev så stor, är att höginkomsttagare är väldigt sällsynta.

Så till debatten om våld mot kvinnor.

Låt A vara alla med valfritt orsaksattribut (alkoholist, man, nybliven arbetslös, taskig fadersrelation eller liknande), låt B vara de som saknar detta attribut och låt C vara de som slår kvinnor.

Följande gäller:

1a. De med orsaksattributet är överrepresenterade bland de som slåss.

2a. De flesta som slåss saknar orsaksattributet.

I debatten uttrycks 2a ofta i vaga termer (kvinnomisshandlaren kan vara "vem som helst" eller är oftast en "helt vanlig familjeförsörjare" eller något ditåt). Detta ökar såklart chansen att den oundvikliga radiodebatten i p1 blir rejält infekterad. Programledare kan nämligen inte förväntas reda ut enkel statistik på detta sätt.

Naturligtvis gäller även följande:

3a. De flesta slår inte kvinnor.

I debatten om kvinnovåld (dock ej i RUT-debatten) tenderar även detta att uppfattas som ett provocerande påstående, varför även denna "åsikt" brukar vara representerad i debatten, som då blir fullständigt outhärdlig.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (17)

är du säker på att det blev rätt, att b är höginkomsttagare?
18 mar | Unregistered Commentererik
Bra och pedagogisk analys! Den senare forklarar ocksa varfor i en probit alkoholist/arbetslost/whatever ar hogst signifikant, men R^2 trots allt ar lagt!
18 mar | Unregistered CommenterPontus
@Erik, nej jag klantade mig med bokstäverna först. Men nu är det rättat. Tack!

@Pontus. Spot on.
18 mar | Registered Commenterbergh
detta var mer banalt än konstnärlig symbolik.
18 mar | Unregistered Commenterikaros
ikaros - konstnarligt var det verkligen inte. i ovrigt ar din kommentar obegriplig; syftet var nog att vara valdigt konkret och inte symbolisk.
19 mar | Unregistered Commenterpontus
pontus - om det varken var konstnärligt eller symboliskt, så räcker det alltså att det är väldigt, men inte totalt, obanalt för att ikaros ska ha rätt.
David, om du ska besserwissra dig sa kan du val i alla fall ha ratt? "Konstnarlig" ar adverb till "symbolik", och inte ett adjektiv i sig, som du verkar tro.

Ett forovrigt lika innhallsrikt uttalande som "det ar var mer nationalsocialistiskt partipropagande an polsk mimteater", och sen dra slutsatsen att man har "rätt" efter som det definitivt inte ar polsk mimteater.
19 mar | Unregistered CommenterPontus
Man vet aldrig vart diskussionstråden tar vägen :-)
19 mar | Unregistered Commenterbergh
Men det var han som borja!

;)
20 mar | Unregistered Commenterpontus
Jag gillart.
Mycket bra post.
21 mar | Unregistered CommenterMarcus L
sådärja, nu låter det bättre i kommentarstråden ;-)
22 mar | Unregistered Commenterbergh
jag förstår inte riktigt en detalj i ditt exempel om kvinnovåld. du säger att vara "man" är ett exempel på ett valfritt orsaksattribut som leder till överrepresentation inom våldsutövande, men att de flesta som slåss ändå saknar detta. det stämmer ju inte. de flesta som slåss är faktiskt män, inte kvinnor (eller såvitt forskningen kan uttyda personer som varken identifierar sig som det ena eller andra). vad är det jag inte begriper?
23 mar | Unregistered CommenterIsobel
Jag tror Isobel har rätt i att 2a inte gäller för exemplet män. För att 2a ska gälla krävs att den del av populationen som har orsaksattributet ifråga är tillräckligt liten, vilket nog är sant för alla de andra exemplen men inte just för män.
Helt riktigt, Isobel. Jag korrigerar genast. Tack!

a
24 mar | Unregistered Commenterbergh
En nyanserad debatt om våld mot kvinnor kräver följande underlag: Antal män som slår män, antal män som blir slagna av män, antal män som slår kvinnor, antal kvinnor som blir slagna av män, antal kvinnor som slår män, antal kvinnor som blir slagna av män, antal kvinnor som slår kvinnor, antal kvinnor som blir slagna av kvinnor, samt totalt antal män respektive kvinnor. Kan ett Venndiagram ge hela bilden månntro?
http://en.wikipedia.org/wiki/Venn_diagram
26 mar | Unregistered CommenterStefan
Upptäckte att jag fick med vissa kategorier två gånger och vissa inte alls, men jag hoppas principen gick fram ändå. Ska sluta skriva debattinlägg mitt i natten :-)
26 mar | Unregistered CommenterStefan

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.