Senaste poster
Populära
Google Scholar
« WDI visualiserade | Main | Call for papers: Understanding firm growth »
tisdag
mar232010

Hur hindrar inkomstklyftor folk från att spara?

Ännu ett LO-utspel i Aftonbladet för någon dag sedan:

Omöjligt att spara i klyftornas Sverige

Värt att notera är att LO använder den så kallade kontantmarginalen för att illustrera hushållens små ekonomiska marginaler. Gott så, men kontantmarginalen torde snarare bero på låginkomsttagares absoluta inkomster än på inkomstklyftorna.

Gränsen LO pratar om i artikeln, hur många som kan skaffa 8 000 utan att fråga om hjälp, hittar jag inte på SCB.se. Men en mycket snarlik fråga finns för en lång tidsperiod: Hur många av hushållen kan få fram 14 000 på en vecka. I SCBs diagram över tiden är det svårt att hitta någon tydlig trend:

Kurvan visar andel personer som svarat NEJ på frågan "Om Ni plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation där Ni på en vecka måste skaffa fram 14.000 kr, skulle Ni klara det?"

Den goda ekonomiska utvecklingen sedan mitten på 90-talet tycks ha minskat andelen med små marginaler. Kurvan ovan är att den sammanfaller med den period i Sverige då inkomstskillnaderna mätta med Ginikoefficienten ökat.

Det lustiga med artikeln är att kontantmarginalen är vad många på högerkanten brukar använda för att illustrera behovet av sänkta skatter: Folk har ju så lite pengar kvar att 15-20 procent inte kan få fram 14 000 på en vecka.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (5)

Har frågeställningen tagit hänsyn till inflationen? Om de 15% inte kunde få fram 14000 kr år 1980 i det årets penningvärde och 15% inte kunde få fram 14000 kr 2008 i det årets penningvärde, så är ju det en bedrövlig utveckling.
Om du går ner i SCB:s tabell kan man se variationer hos olika hushållstyper och individer, då blir det lite intressantare kanske?

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____49323.aspx

Det är t.ex. stora skillander mellan arbetare och tjänstemän, och lite större variationer i vissa grupper än i andra.
23 mar | Unregistered CommenterRoger
Japp, det finns intressanta skillnader mellan grupper. Men det var svårt att se att de ökat över tid (vad jag kunde se)

David, jag förutsatte att det var inflationskorrigerat, men din fråga föranledde mig att kolla upp det, eftersom ett strikt KPI-följande skulle innebär att man frågar om ganska konstiga belopp.

I dokumentationen

http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0101/_dokument/LE0101_DO_2007.pdf (OBS 512 sidor!)

framgår siffrorna som använts:


Om Ni plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation där Ni på en vecka måste skaffa fram xxx kr, skulle Ni klara det?



1975-76 1977-78 1979-81 1982-83 1984-85 1986-87
3000kr 4000kr 5000kr 6000 7000kr 8000kr

1988-89 1990-91 1992-93 1994-95 1996-03 2004-
9000kr 10000kr 12000 13000 14000 15000
24 mar | Registered Commenterbergh
Jag kan få ihop 14 000 direkt om jag får låna eller be om hjälp. Men 8000 utan att låna eller be om hjälp, nä det klarar jag ju aldrig! Och inte min mamma och pappa heller faktiskt.
Snarlikt, nja?!
snarlikt inte i nivå naturligtvis, men för att studera utvecklingen över tiden!
25 mar | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.