Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Dagens nyhet: Mats Alvesson har utsetts till Wallenberg Scholar | Main | Klassklyftor i andra dimensioner än disponibel årsinkomst »
onsdag
jun022010

Klassklyfta nr 2: Våld och hot

I förra posten visades att klassklyfta mellan arbetare och tjänstemän när det gäller självskattad är tämligen konstant i Sverige. Men kikar vi på andel som säger sig ha utsatts för hot eller våld de senaste 12 månaderna, finns faktiskt en tendens: Andelen ökar, och den verkar öka snabbare för arbetarklassen.

(Källa: ULF-data

Notera toppen runt 2000 - kan det ha med Göteborgskravaller, reclaim-the-streets och Attac-rörelsen att göra? Eller är jag helt ute och cyklar?

Klart är emellertid att på 80-talet fanns ingen klasskillnad att tala om, men det verkar det ha funnits sedan dess.

Coming up next: Ojämlikhet i förväntad livslängd!

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (7)

Ang. Göteborgskravaller, reclaim-the-streets och Attac-rörelsen: Räknas studenter och skolungdomar in någonstans?
2 jun | Unregistered CommenterC
Intressant. Men fula diagram... lite mer stil tack.
2 jun | Unregistered CommenterMarcus
Göteborgskravallerna, kan de ha påverkat siffran för år 2000-2001?

Kan i storleksordningen 1% av den vuxna befolkningen (eller är det bara den arbetande befolkningen som kan delas in i arbetare och tjänstemän?) utsatts för våld eller hot om våld i samband med kravallerna i Göteborg?

Säg att 50000 personer måste påverkas. I demonstrationstågen gick mellan 10000 och 20000 personer i tre dagar, och dessa var delvis samma personer. Till det några tusen ordningspoliser, men de lär nog redan svara ja för precis varje 12 månadersperiod, så de står ju inte för något tillskott.

Om riktigt många av dem som var i Göteborg kände sig hotade kanske det kan ha haft genomslag i statistiken, men att fenomenet skulle förklara puckeln under dessa år är nog inte sannolikt.
2 jun | Unregistered Commentermarkus
naturligtvis inte bara Göteborgskravallerna. Men min minnesbild av denna tid, var att det var mycket liknande grejer i många olika städer, som till slut slutade med att polisen ingrep med motiverat/omotiverat mycket våld beroende på vem man frågar.
2 jun | Unregistered Commenterbergh
Man behöver nog inte ha gått med i demonstrationståget eller vara polis för att ha kännt sig hotad under Göteborgskravallerna. Att ha varit i närheten eller sett förödelsen efteråt räcker säkert. För att inte tala om alla butiks- och restaurangägare längs avenyn.
2 jun | Unregistered CommenterC
...däremot har nog C rätt i att det inte var så mycket av vare sig arbetare eller tjänstemän i dessa demonstrationer. Men arbetare och tjänstemän kanske kände sig hotade när hundratals kids festade mitt i gatan?
2 jun | Unregistered Commenterbergh
...där tänkte vi nog i samma banor :-)
2 jun | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.