Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Ännu en bild av sysselsättningens förändring i Sverige | Main | Ännu fler Almedalentips »
tisdag
jun292010

Om arbetsmarknadsstatistiken

Antal arbetslösa 15-74 år (1000-tal)

Bilden ovan är från senaste AKUn och visar att antalet arbetslösa tycks ha slutat öka.

Det kommer att bollas mycket arbetsmarknadsstatistik framöver.  Några förtydliganden för den som vill undvika förvirring:

1. Arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften, inte andel av befolkningen. 

2. Arbetslöshet och sysselsättning behöver därför inte vara varandras motsatser. Om arbetskraften ökar kan både arbetslöshet och sysselsättning öka, och vice versa.

3. I arbetskraften ingår exempelvis inte pensionärer och heltidsstuderande. Således går det att hyfsa statistiken genom förtidspensioneringar och högkoleplatser. Det är ingen hemlighet att detta faktiskt skett.

4. Den höga ungdomsarbetslösheten betyder  inte att 25 procent av ungdomarna saknar jobb, lika lite som arbetslösheten bland vuxna betyder att 9 procent av den vuxna befolkningen saknar jobb. Nämnaren är i båda fallen arbetskraften, inte befolkningen.

5. Studenter som söker jobb räknas numera som arbetslösa även i Sverige. Därmed är svensk arbetslöshetsstatistik jämförbar med utländsk, både för hela befolkningen och för ungdomar. Någon synvilla rör det sig alltså inte om (förutsatt att man har klart för sig att arbetslöshet aldrig har hela befolkningen i en viss ålder som nämnare).

6. Oavsett mått, ska jämförelser göras med motsvarande månad eller kvartal för ett år sedan, inget annat. Under valår brukar oppositionen tala om ökande arbetslöshet i maj-juni när skolorna slutar, och regeringen slår tillbaka med fallande siffror i slutet av augusti. Numera verkar de flesta ha hajat detta. 

7. Slutligen: Det är både rimligt och naturligt att vi arbetar mindre när vår produktivitet ökar och vi blir rikare och kan unna oss mer fritid. Hög sysselsättning har inget egenvärde. Det faktum att sysselsättningen är mycket ojämnt fördelad såtillvida att många jobbar mycket och andra inte alls tyder dock på att arbetsmarknaden inte fungerar som den ska.

Slutligen, en informativ bild från bakgrundsfakta till AKU-statistiken. Den blir större om man klickar. Enjoy!

 

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (5)

Innebär punkt 3 att du är motståndare till en kontracyklisk högskolepolitik? I så fall varför? Om den avgörande orättvisan är mellan dem som har resp inte har sysselsättning, borde det ju vara samhällsekonomiskt önskvärt att smeta högskolans resurser lite tunnare i tider av hög arbetslöshet. Att kalla detta att "hyfsa statistiken" är lite missvisande då det snarare för tankarna till exv. långtidssjukskrivna som omdefinieras som förtidspensionärer.

Jag tror f.ö. att många skulle ha lättare att smälta några av regeringens mindre lyckade åtgärder mot det s.k. "utanförskapet" om de såldes in som konjunkturåtgärder och inte som lysande karriärvägar för lågkvalificerade arbetare.
30 jun | Unregistered CommenterMartin
Nej, jag tror tvärtom att ökat intag till högskolor och universitet är ett relativt bra sätt att parera lågkonjunkturer. Punkt 3 var en deskriptiv utsaga.

På andra punkten tror jag du har fel: Efter 70- och 80-talets devalveringar, överbryggningspolitik och företagssubventioner, och 90-talets gigantiska arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprojekt, tror jag folk - med rätta - är ganska skeptiska till konjunkturåtgärder.

Sveriges höga ungdomsarbetslöshet beror ju till stor del på att heltidsstuderande söker jobb. Detta kan ju faktiskt tolkas som att de vill in på arbetsmarknaden...
30 jun | Unregistered Commenterbergh
5. Visst räknas väl bara de högskolestuderande in som är inskrivna på arbetsförmedlingen? Det är väl inte allt för vanligt? Jag känner inte till någon.

Kommentar till punkt 3: Jag tycker det inte är dumt att antalet högskoleplatser utökas i lågkonjungtur, men problemet är väl att politikerna hycklar och döljer detta, istället för att tala om hur det är?
30 jun | Unregistered CommenterAnders W
@Anders W: Det är alla studerande som säger till SCB:s telefonundersökare att de söker jobb. Handlar i stor utsträckning om att de söker helgjobb eller sommarjobb, men förstås också om personer som studerar i brist på jobb, och skulle vilja jobba heltid. Mycket vanligt i Sverige, ovanligt i andra länder. Kanske beror på att vi ställer frågorna på annat sätt?
Oj här glömde jag svara, men min kloke namne har såklart rätt: AKU är en telefonintervjundersökning och skiljer sig därför från arbetsförmedlningens statistik.

och ang. funderingen: Kanske ställer vi frågorna annolrlunda, men kanske är det helt enkelt lite svårare för svenska studenter att hitta extraknäck?
15 jul | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.