Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Allt fler arbetare kan överklaga myndighetsbeslut | Main | Dagens nyhet: Mats Alvesson har utsetts till Wallenberg Scholar »
måndag
jun072010

Klassklyftor i föraväntad livslängd

Stefan Fors på Karolinska Institutet skickade mig ett diagram med SCB-statistik över förväntad livslängd vid 30 års ålder uppdelat på kön och utbildning.

Som synes har klyftan mellan män och kvinnor minskat betydligt, men utbildningsskillnaden inom varje kön har ökat. Intressant är att kvinnor med endast grundskola (förvisso en krympande grupp) legat nästan stilla under perioden.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (6)

Oj så många intressanta frågor som väcks. Två mest spontana:
- Frågan om lågutbildade kvinnor huvudsakligen är i samma sektor idag som då, med följdfrågan om arbetsmiljön där inte utvecklats
- Samma typ av frågor för låg- och medelutbildade män, eftersom där uppenbarligen något hänt
Detta utan att ens fundera på hälsoutvecklingen generellt i samhället.
7 jun | Unregistered CommenterRobert N
Mycket intressant graf. Håller helt med Robert N om frågor.
Också kan man fråga sig varför skillnaden mellan folk med gymnasial och eftergymnasial utbildning ser ut att öka.
7 jun | Unregistered CommenterNymnchen
Det kunne være spændende at se udviklingen i dødsårsager. Arbejdsmiljø er nævnt som en faktor der kan påvirke dødeligheden, men der er også sociale variationer i f.eks. rygning.

Har desværre ikke lige de danske tal (og om de evt. er brudt ned socialt), men Danmark kendetegnes jo af en relativ stilstand ifht. de andre nordiske lande.
Några gissningar:

Rökning spelar stor roll för hälsan. Under tidsperioden har denna minskat, generellt men runt 1991 gick kvinnor om männen, och sedan dess är det vanligare att kvinnor röker. Även klassmässigt har rökning minskat mer bland högutbildade/höginkomsttagare.

En annan viktig förklaring är sannolikt _sammansättningen_ av dessa grupper: gruppen kvinnor med endast grundskola är rimligen betydligt mindre och ser ganska annorlunda ut 2005 än 1985.
7 jun | Unregistered Commenterbergh
Fler gissningar:

Jag tror, precis som Bergh, att utvecklingen till stor del kan förstås utifrån en ökad selektion. Gruppen som endast har grundskola blir under perioden allt mindre och hårdare selekterad. Denna utvecklingen åtföljs sannolikt av en förändring av levnadsvillkoren för de med lägst utbildning. Gissningsvis har sannolikheten att ha en fast anställning och/eller stabila familjeförhållanden (två betydande determinanter för hälsa) minskat för den gruppen.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.