Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Lars Tornstam om den demografiska bomben | Main | Canning & Bowser om Marmot »
söndag
aug012010

Prognoser om framtiden från Vetandets Värld: 1980-talet.

Det kanske mest intressanta i numret av Vetandets värld från 1981, är sammanställningen av profetior om vad som ska hända varje år fram till det magiska år 2000.

Några smakprov gissningarna om 1980-talet:

1985

  • Människor arbetar fyradagarsvecka på 32 timmar
  • Gasol ersätter bensin i motorfordon
  • Med hjälp av "dyrbara digitalsyntiserare" kan man spela vilket musikinstrument som helst även om man bara behärskar ett.

 

1987

  • TV-apparaten för hemmabruk kan sända tredimensionella bilder mha laserholografi
  • Cricket blir nationalsport i USA
  • De svartas motstånd i Sydafrika ökar och det sker terrordåd i städerna

 

1989

  • Väderprognoser uppnår precision för 30 dagar
  • Ökad automatisering skapar svår arbetslöshet vilket leder till arbetarkravaller i de flesta industriländeer
  • Kärnvapenkrig utbryter mellan Indien och Pakistan
  • En dator gör en vetenskaplig upptäckt och föreslås få nobelpriset

 

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (22)

Jag är inte så gammal, 27 år, men kommer ihåg att när jag var liten i slutet på 80-talet så fick jag tidningar av pappa med tecknade skildringar av tänkt framtida teknik. Det var hushelikoptrar, seglande oljetankers osv.

Det var roligt med allt detta siande. Var hittar man det idag? =)
1 aug | Unregistered CommenterMarcus
en vanligt förekommande gissning var att husen skulle vara transportabla som lätt kunde flyttas vart som helst. en felbedömning.

Siandet eldades nog på av det mystiska år 2000, som 1981 tedde sig synnerligen avlägset.
1 aug | Unregistered Commenterbergh
"Väderprognoser uppnår precision för 30 dagar"

Ingen hejd på optimismen! :D
2 aug | Unregistered CommenterTomas
Den med synthiseiser verkar ha slagit in ordentligt i alla fall.
2 aug | Unregistered CommenterAnders
Seglande oljetankrar (från Marcus kommentar) är också på väg att bli verklighet, dock bara som hjälpkraft:
http://www.wired.co.uk/news/archive/2009-04/08/how-to-turn-a-tanker-into-a-sailboat
Hej Bergh! I din bok Den kapitalistiska välfärdsstaten använder du dig, om jag inte minns fel, av olika Ekonomisk-frihet-index för att visa att ekonomiskt fria länder också är rikare.

Tex. den välkände ekonomen Ha-Joon Chang menar dock att det är tvärtom: Ekonomisk utveckling skapar ekonomisk frihet. Rikare länder tenderar att liberalisera, privatisera, och avreglera. Först kommer utveckling, sedan frihandeln och avregleringarna. Han finner ett överväldigande stöd för detta genom historien, från USA, England, Sverige till Kina, Sydkorea och Japan (se tex. hans bok Bad Samaritans). Han menar alltså att Fraser Institute och the Heritage Foundation m.f. har feltolkat korrelationen mellan ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling. Om man bara ser på ekonomisk frihet och tillväxt finns inget samband.

Gär du och andra liberaler inte det lite enkelt för er när ni tolkar korrelationen som att ekonomisk frihet leder till ekonomiskt välstånd? När man bara kollar på ekonomiskt frihet och TILLVÄXT så finns det ju nästan inget samband. Se t.ex:

http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/01/mmfdsg.html

Mvh
August
4 aug | Unregistered CommenterAugust
Råkade upprepa mig där. Och så ska det stå *Nästan inget samband. Eller rättare sagt ett svagt samband.
4 aug | Unregistered CommenterAugust
Hej August,

viktigt ämne du tar upp, jag kanske flyttar det till ett eget inlägg så att det inte kommer bort.

När det gäller min bok, är min tes att liberaliseringarna under ffa åren 85-95 är en trolig bidragande orsak till den goda tillväxten från mitten av 90-talet fram till idag. Detta bygger i sin tur på att det finns ganska mycket forskning som pekar på ett samband, och som även försökt slå fast att det är kausalt i betydelsen från policy/institutioner till tillväxt.

En god genomgång av forskningen hittar du i ett utmärkt inlägg av Jacob Lundberg. Han öppnar med att visa den gängse argumentationstekniken där man bara visar stapeldiagram/skatterplots, och denna är mycket riktigt sårbar för just sådan kritik som du och Chang framför. Men därefter går Jacob igenom ett antal forskningsartiklar i frågan som tar sig an just kausaliteten:

http://jacoblundberg.blogspot.com/2009/11/kapitalism-ger-valstand.html

Till detta vill jag foga följande:

När det gäller institutioners effekt på tillväxt är det ett synnerligen svårtestat samband av åtminstone två skäl: Institutioner är svårmätta. Effekten tar sannolikt lång tid att verka, och tiden varierar sannolikt mellan olika länder.

Det finns således goda skäl att gå igenom tänkbara mekanismer och testa dessa mot fallstudier. Ett exempel: En av de sektorer som Sverige liberaliserade var telekom-sektorn. Har just den sektorn utvecklats bra sedan dess och därmed varit en delförklaring till den allmänna tillväxten? Jag menar att så var fallet, och denna orsaksskedja är troligare än den omvända.

Å andra sidan: När det gäller kreditavregleringarna och valutaregleringen hittar du exempelvis i min bok argument för den andra kausalitetsriktningen: Eftersom den ekonomiska och tekniska utvecklingen gjort att regleringarna kunde kringgås (åtminstone av stora företag som hade råd att anställa jurister och ekonomer för ändamålet) ansågs regleringarna ha spelat ut sin roll, och avvecklades.

Slutligen återger jag fotnot 23 i DKV för att ge ett ytterligare lästips:

"Som alltid är frågan om orsakssambandets riktning central: Är det ett välutvecklat finansiellt system som orsakar tillväxt, eller är det tillväxt som tillåter länder att förbättra sina finansiella system? Hansson och Jonung (2000) redovisar en litteraturöversikt i frågan och en specialstudie av Sverige, och kommer bland annat fram till att under perioden 1890 till 1939 påverkade det finansiella systemet både volymen och kvaliteten på investeringarna och var därmed var en bidragande orsak till den höga tillväxten."

Hansson, Pontus och Lars Jonung. 2000. "Det finansiella systemet och den ekonomiska tillväxten: Svenska erfarenheter 1834-1991." Bilaga till SOU 2000:11 Finanssektorns framtid.
4 aug | Registered Commenterbergh
August,

en grej till (angående Bad Samaritans:) Det finns många skäl till att den så kallade Washington consensus-politiken inte fungerade, till exempel det faktum att politiken tvingades på länder snarare än genomfördes av egen vilja.
4 aug | Registered Commenterbergh
Ok. Tack för ett mycket intressant svar! Jacobs inlägg var mycket innehållsrikt! Ska kika närmare på en del av litteraturen.

''I en kritisk artikel granskar Doucouliagos (2005) forskningen om ekonomisk tillväxt med hjälp av statistiska metoder. Han hävdar att hela området lider av en tendens att snedvrida resultaten så att den positiva effekten av ekonomisk frihet överdrivs. Enskilda forskare har inte gjort något fel, men litteraturen avviker från vad man kan förvänta sig om urvalen varit slumpmässiga. Men, betonar Doucouliagos, "[d]etta betyder inte att det inte finns någon ekonomisk frihet–ekonomisk tillväxt-koppling. Bevisen indikerar en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt."

Apropå citate oven, vet du någon litteratur på området som inte ''avviker från vad man kan förvänta sig om urvalen varit slumpmässiga''.
vet inte på rak arm vad Doucoouliagos syftar på, möjligen publication bias, dvs tendensen att papper som hittar signifikanta effekter (oavsett om de är positiva eller negativa) blir publicerade (och möjligen färdigställda) i större utsträckning än andra.
5 aug | Registered Commenterbergh
Abstract. The impact of institutions on economic performance has attracted significant
attention from researchers, as well as from policy reformers. A rapidly
growing area in this literature is the impact of economic freedom on economic
growth. The aim of this paper was to explore publication bias in this literature by
means of traditional funnel plots, meta-significance testing, as well as by bootstrapping
these meta-significance tests. When all the available estimates are combined
and averaged, there seems to be evidence of a genuine and positive economic
freedom – economic growth effect. However, it is also shown that the economic
freedom – economic growth literature is tainted strongly with publication bias. The
existence of publication bias makes it difficult to identify the magnitude of the
genuine effect of economic freedom on economic growth. The paper explores the
differences between aggregate and disaggregate measures of economic freedom and
shows that selection effects are stronger when aggregate measures are used.

PUBLICATION BIAS IN THE ECONOMIC
FREEDOM AND ECONOMIC GROWTH
LITERATURE
Chris Doucouliagos
Se där, då var min gissning inte så dum. ffa sista meningen är intressant: "selection effects are stronger when aggregate measures are used", dvs man får en mer rättvisande bild av tillväxteffekterna i studier som inte bara kikar på aggregerade mått på ekonomisk frihet. Det aggregerade måttet säger väldigt lite, och det är svårt att tolka vad det betyder att det aggregerade måttet blir signifikant i en tillväxtregression.

Personligen tycker jag delkomponent 3, 4 och 5 I fraser-institutets index är de som bäst beskriver något begripligt (penningpolitik, handel och regleringar).
5 aug | Registered Commenterbergh
Ja. Kan man inte även tänka sig att sambanden ekonomsik frihet-tillväxt såg olika ut före 70-talet, under Bretton Woods-epoken då världsmarknaden och de globala regleringarna såg annorlunda ut? Finns det inga studier som studerat sambanden före 70-talet? Elelr är jag helt ute och cyklar?

mvh
August
5 aug | Unregistered CommenterAugustTW
Jodå, det kan man tänka sig. Generellt sett är det dock ganska ont om data för analys av dylika frågor före 1970, om än inte helt omöjligt.
6 aug | Unregistered Commenterbergh
Och ifall det, rent teoretiskt, är på det viset så skulle det i så fall betyda att internationella överenskommelser och regleringar alltså kan öka eller minska betydelsen av ''ekonomisk frihet'' för tillväxt? Skulle vara mycket intressant ifall någon undersökte sambandet ekonomisk frihet-tillväxt typ mellan 1950-1970. Du får gärna göra det om du vill! ;) Eller så gör jag det själv när jag är utbildad ekonom.
P.s. En liten fråga till bara: I ett av dina papper skrev du något om att betydelsen av statens storlek för tillväxt har minskat bland rika länder sedan 1995. Alltså att tidigare innebar en stor stat lägre tillväxt, men de senaste tio, femton åren så är det inte på detta vis längre. Har jag fattat det hela rätt? I så fall, vad kan det bero på? D.s.
August,

det verkar vara en utmärkt idé att du blir ekonom! (Dock tror jag du kommer att få svårt att skaffa relevanta data för din tes om situationen 1950-70, men låt inte sådan pessimism hindra dig :-)

och slutligen: Jag tror du syftar på wp-versionen av Bergh & Karlsson (2010). När vi till slut fick rätt på data, fick vi samma storlek på den negativa effekten oavsett om vi hade med perioden 1995-2005.

(Annars spekulerade vi i att länder lärt sig ta ut skatt på ett smartare sätt, men detta finns följaktligen inte med i den publicerade versionen)
8 aug | Unregistered Commenterbergh
Japp, blir nog så. Kommer ned till Lund nu i höst för att plugga (b-kursen i Nationalekonomi). Kanske komemr jag ha dig som föreläsare, vem vet? ;)

Ok. Bara en sista lite fråga: Om man ser till rika länder enbart under perioden 1995-2005 (alltså inte om man lägger ihop den med 1970-1995), var effekten lika stor även då?
(Frågan ovan kanske verkar dum, men jag menar såklart ifall 1995-2005 inte drog ned genomsnittseffekten alls?)

Och undrar man ju ifall några forna kommunistländer var med i urvalet? Det brukar ju vara just länderna med minst ekonomisk frihet som har mycket låg tillväxt, medan länder med varken hög eller låg ekonomisk frihet inte har särskilt mycket lägre tillväxt i förhållande till dem med hög ekonomisk frihet.

Se t.ex. följande.

http://rodrik.typepad.com/dani_rodriks_weblog/WindowsLiveWriter/image_15.png

Om man tog bort Least free-länderna, hur skulle sambandet då se ut tror du?
P.s. Och ja, det var Bergh & Karlsson (2010) som jag syftade på:

''We find clear evidence that globalization has a positive effect on growth, but
find no effect of economic freedom. Finally, we find that the negative effect of government size
decreases substantially in size but remains significant when we add the period 1996-2005 to the
sample. Our results support the idea that countries with big government can use institutional
quality such as economic freedom and globalization to mitigate negative growth effects of taxes
and public expenditure.''

D.s.
Vi studerade bara OECD-länder. Maila mig så ska jag skicka pappret, och kanske lite tips på vad du ska läsa i Lund :-)
9 aug | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.