Johan Ehrenberg förklarar alla bubblor och kriser i SVTs barnprogram
20 jan 2011, kl 12:09 | Samhälle och politik Har kollat lite på barnprogram, för att se om det är så illa som Philip Lerulf hävdar i sin Timbro-rapport. Kolla själv på programmet Banderoll.
Att Stefan de Vylder får förklara att kriser beror på spekulation är väl ok. Att marknadsekonomin beskrivs som en boxningsmatch där den starka alltid vinner är inte särskilt balanserat, men inte värre än jag väntade mig.
Men sedan dyker Johan Ehrenberg upp och förklarar vad alla (!) kriser och bubblor beror på:
Han säger exakt så: "Alla bubblor och alla kriser beror egentligen på samma sak. Det beror på att några få har väldigt mycket pengar som de inte vet vad de ska göra av"
Det är en konstig förklaring, även sedd utifrån ett mysigt vänster-perspektiv. Bubblor kan ju uppstå även om inkomstfördelningen är helt jämn: de uppstår när folk börjar köpa saker inte för att de faktiskt behöver dem, utan för att de förväntas vara dyrare i framtiden.
Man skulle med andra ord kunna lära kidsen att inte alltid följa strömmen, att tänka själva och att konsekvenserna av människors flockbeteende kan vara förödande. Det kanske görs i ett annat program.
Reader Comments (52)
det var ju det jag syftade på. att detta var krugmans invändning, inte att det i sig skulle vara ologiskt att rikas pengar inte direkt skulle leda till efterfrågan. jag vet inte vad bakers svar skulle vara på detta (ska maila och fråga). du talade väl dock tidigare emot reich hypotes om att fattiga lånefinansierar sin konsumtion när ojämlikheten växer (eftersom de jämför sin konsumtion med mer väl bemedlade gruppers)? detta passar väl utmärkt ihop med krugmans hypotes, eller hur? du sa att oförändrad inkomst leder till oförändrad konsumtion, om jag minns rätt.
kommer antagligen ej att ha tillgång till internet de närmaste två och en halv - till tre veckorna. återkommer gärna efter detta för fortsatt diskussion! Har mailat Baker ang. vart ''de rikas'' pengar tar vägen och hur det går ihop med att ''consumption is at a near-record share of national income''. Han brukar svara för det mesta, om än ganska kortfattat.
Kanske finns hursomhelst svaret på denna fråga i följande delar av Baker-citaten ovan:
''If the institutional changes of the Reagan era had not weakened workers' bargaining power, these bubbles would not have been possible. Demand would have KEPT PACE with output capacity''
samt att
''Most of these investments (a cross section of investments from government bonds to U.S. stocks, foreign stocks, maybe real estate and possible some privately owned businesses) will not DIRECTLY create demand and employment''?
2, Jag vande mig mot pastaende att en stillastaende realinkomst i sig leder till storre lantagande. I ovrigt har jag flera ganger sagt att jag sjalv tror pa overkonsumtion och overinvesteringar. En beteendeekonomisk forklaring till det som lutar pa ett "keeping up with the Jones's" ar val logisk konsekvent i alla fall. Men jag vet inte hur overtygad jag ar.
3, Om det indirekt eller direkt leder till efterfragan spelar val ingen roll? Exakt hur resurser letar sig dit ar oviktigt, att de letar sig dit ar desto mer viktigt.
Om du vill argumentera for hogre skatter, hogre minimiloner, starkta fackforeningar etc. sa far du gjarna gora det. Men jag tror att sadana argument framst ska forlita sig pa rattviseaspekter. Inte pa att undvika finanskriser.
Baker svarade nyss i ett mail:
''buying a stock or bond doesn't create jobs. it is only if it leads firms to invest by lowering interest rates. it generally doesn't.''
Baker svarar även på Krugmans invändning:
''we had low savings because people spent based on the wealth created by the bubble.''
Sa Baker's argument ar att inequality ledde till underkonsumtion och ett negativt BNP-gap. Darfor maste FED sanka rantan och vi skapade en bubbla, vilket har gett okad konsumtion.
Tittar man pa datan sa har konsumtion som andel av BNP okat sedan 70-talet, ungefar - med ett par ars diff - samma tidpunkt som inkomstskillnaderna borjade oka.
Da installer sig nagra fragor: Varfor minskade aldrig konsumtionen nar inkomstskillnaderna borjade oka? Varfor okade konsumtionen kraftigt nar rantenivan var tillochmed over 10%?
Enligt Baker borde vi se ett fall i konsumtion - i alla fall vid nagon tidpunkt! - nar ojamlikheten okar. Det gor vi inte. Vi borde se tilltagande konsumtion nar rantorna ar laga. Det gor vi inte - konsumtionsmonstret ar tilltagande oavsett ranteperioder.
Jag vet inte om det finns ett endaste bevis for Baker's teori ...
''Fast man kan ju da misstanka att den som saljer "a stock or bond" mottager exakt samma belopp som den som koper tillgangen betalar. Vart tar dessa pengarna vagen? Det ar en fraga jag stallt, i olika kontexter, manga ganger nu.''
Bakers svar:
''Yes, and they are likely to use it to buy other financial assets''
och ang. ditt argument om ökningen i konsumtion skriver Baker att
''it grew much more in the bubble years''
Nu forstar jag faktiskt inte. Om du koper en tillgang sa far saljaren samma belopp som du betalar. Jag havdar att dessa pengar antingen konsumeras eller investeras. Baker havdar att pengarna anvands for att kopa en ny tillgang.
Men borde inte denna nya saljare mottaga exakt samma mangd pengar som koparen betalar - vilket i sin tur ar exakt samma belopp som du betalade fran forsta borjan? I sa fall, vad gor han med pengarna? Mitt argument ar ju att det finns nagon som tillslut kommer att anvanda dessa pengar till konsumtion eller investeringar. Inte just att naste man i ledet kommer att gora det.
Forstar du verkligen inte detta? Tror du seriost att pengar "forsvinner" nar man koper tillgangar?
Jag frågade till och med Baker följande:
''Your point was that rich people just buy
financial assets with their money, and that
''buying a stock or bond
doesn't create jobs. it is only if it leads firms to invest by lowering
interest rates. it generally doesn't.'
If you buy a financial asset, the seller gets the same amount of money
as the buyer pays. You say that this money is then used by the seller to
buy another financial assets. Ok - so the next guy gets the same amount.
What does he/she use this money for? Buying still another asset? When
does this stop? Some seller will have to use the money for consumtion or
investment at some point, right? Or does this ''buy and sell financial
assets''-circle go on forever so that the money will never affect the
demand in the economy? Is that what your are saying?''
Hans svar var:
''Yes''.
''Ok, but isn't that logically impossible? How can the financial asset
market just absorb all the money and rising income of rich people -
forever - without ever affecting demand? Everytime somebody sells a
financial asset, he or she will use the money to buy another one, and
everytime the income of rich people rises this money will be used to buy
even more financial assets? Exactly how can this go on without ever
affecting demand?''
Baker svar:
''think about, it can and it does, all the time''
Om du har ngn invänding, presentera den gärna. Som sagt.
Ds.
Oavsett, enligt Baker's analys sa ar hela problemet att det sker ett fall i penningmangden; nar pengar cirkuleras men aldrig anvands sa ar det som att minska penningmangden. Gott sa, manga skulle nog anse att ett fall i penningmangden ger en viss, men kortvarig, kontraktion. Men aven om vi bortser fran det sa kan det ju namnas att dessa "rika" i sa fall inte tjanar en krona i ranta pa sina tillgangskop. Tror du verkligen det forhaller sig sa?