Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Ökar klyftorna? Lönar sig arbete allt bättre? | Main | Pensionsprognosmissen »
onsdag
mar022011

Vad kostar framtiden av Kenneth Hermele

Denna bok, som gavs ut av Ordfront 2002, är inte alls dum. Baksidestexten konstaterar att debatten om globalisering, tillväxt och miljö snarare liknar råskäll mellan döva än konstruktiva dialoger. På ena sida finns de som hävdar att allt blir bättre, på andra sidan de aom hävdar att allt går åt helvete.

Humanekologen Kenneth Hermele vill nyansera debatten och lyckas ofta riktigt bra. Ett exempel: frågan om huruvida de globala klyftorna i levnadsstandard ökat eller ej.

Hermele visar siffror för BNP per capita, både med och utan köpkraftskorrigering. Rikaste femtedelen av jordens befolkning hade 1965 femton gånger högre köpkraft än den fattigaste femtedelen. 1998 var samma faktor 13, vilket alltså är en minskning, om än ganska liten.

Heremele påpekar vidare att även med köpkraftskorrigering har de absoluta skillnaderna ökat, från 7 800 PPP-dollar 1965 till 13500 PPP-dollar 1998. Detta är förvisso korrekt - men nog är relativa skillnader ett rimligare mått på klyftor?

Antag exempelvis att två länder har köpkraft 10 resp 2 (enhet och valuta oväsentlig), och att samma länder vid ett senare tillfälle har köpkraft 100 resp 90. Den absoluta skillnaden har förvisso ökat från 8 till 10, men det är knappast rimligt att säga att klyftan mellan länderna ökat: Det rikaste landet hade först fem gånger högre inkomst, men i det senare skedet är det bara runt 10 procent som skiljer länderna åt.


Nåväl, det finns mer som kan skrivas om denna bok, så det kan  hända att jag återkommer...

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments

There are no comments for this journal entry. To create a new comment, use the form below.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.