Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Ett fattigdomsgap på 15 miljarder betyder inte att fattigdomen kan avskaffas för 15 miljarder. | Main | Badplatser uppstår där folk badar: Om sociala normer och institutionell förändring »
fredag
jun032011

Om (borgerliga) politikers samröre med näringslivet

Finns det inte ett trovärdighetsproblem när [moderaten] Christer G Wennerholm i egenskap av lobbychef tar emot pengar från samma företag som han sedan i rollen av landstingsråd kanske köper varor och tjänster av?

Den frågan ställde Eric Erfors nyligen med anledning av upphandling av spårvagnstrafik, något som nyligen visat sig misstänkt dyrt, orsakat kritik från landstingsrevisorerna;

Revisionskontoret har inte gjort någon egen juridisk prövning av
motiven till att delvis frångå intentionerna i lagstiftningen i LOU/LUF (Lagen
om Offentlig Upphandling/Lagen om Upphandling i Försörjningssektorn), 
men bedömer att förfarandet och tidplaneringen leder till bristande konkurrens
och därmed en sämre affärsmässighet vilket i sin tur med stor sannolikhet leder
till onödigt stora kostnade

och fått kritik från oppositionen.

Svenskan ringde nyss, jag kommenterade (jo, det finns ett trovärdighetsproblem) och berättade att arenor där politik och näringsliv knyter informella band som sedan sätter konkurrensen och opartiskheten ur spel är ett genomgående drag i kommunala skandaler. (Här är f ö en hel bok om detta upplyftande ämne…)

Sedan slog det mig att det kanske finns ytterligare ett intressant mönster: Den här typen av problem tycks vara vanligare i länder med borgerligt styre, på grund av dessa partiers kopplingar tillnäringslivet – i varje fall enligt ett papper jag stötte på på konferens i Rennes nyligen.

On the Link Between Government Ideology and Corruption in the Public Sector av Zohal Hessami.

Abstract:

This paper studies whether corruption in the public sector is more likely to
prevail when right-wing parties are in power, which is a question that has so
far not been investigated in the existing literature. The underlying theoretical
link between government ideology and corruption relies on the observation
that politicians of right-wing parties maintain closer ties to representatives of
the private sector in conjunction with the fact that corruption is more likely to
occur in a long-term relationship characterized by mutual trust and reciprocity.
The empirical analysis for 110 countries over the 1984 - 2005 period provides
support to this hypothesis.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (16)

Ok detta ar ett problem, fast i sammanhanget kan det vara vart att komma ihag att vansterpolitikerna istallet har legaliserat motsvarande korruption for dem sjalva.
3 jun | Unregistered CommenterEmil
För dem själva? Vänsterpolitiker startar företag själva och ger sedan dessa uppdrag från offentligt håll?
3 jun | Unregistered CommenterX
X... oh na, vansterpartier startar inte foretag men de ar ju onekligen ganska sammansvetsade ekonomiskt med den andra av "arbetsmarknadens parter", eller?
4 jun | Unregistered CommenterEmil
Emil: du menar med facket? Tja, facket säljer mig veterligen inte särskilt mycket saker till det offentliga?
5 jun | Unregistered CommenterX
X, mig veterligen ar facket ganska sa inblandat i prissattningen av den arbetskraft som kommunerna koper...

Det ar exakt samma problem med incitament
5 jun | Unregistered CommenterEmil
@ Emil

Så du menar att Fackets representater kommer överens med sina politikervänner i kommunen om priset på arbetskraft?
7 jun | Unregistered Commenteratw
Emil: Finns det nagon evidens för att lönerna i S-styrda (detta torde väl främst där det finns S-styre?) kommuner/landsting är högre (kanske köpkraftsjusterat) än i borgerligt styrda diton?
7 jun | Unregistered CommenterX
X,

Inte vad jag vet men berghs inlagg om lagstaloner visar val om inte annat pa att det finns ett kraftigt nationellt tryck pa loner fran fackets sida, eller? Facken forhandlar val anda pa nationell niva och inte pa regional/kommunal, eller?

(For ovrigt sa ar inte bara lonenivan intressant utan aven fringe benefits och produktivitet - det ar enkelt for statliga arbetsgivare att anstalla for manga)
7 jun | Unregistered CommenterEmil
Ja, jag är inte särskilt insatt i modellen, men kollektivavtalen förhandlas väl på nationell nivå och tar fram allmänna villkor och lägsta nivåer. Sedan finns väl också utrymme för lokala förbättrade avtal. I det förstnämnda har jag svårt att se att det skulle finnas en sådan situation som du påstår då ansvariga politiker oftast sitter långtifrån förhandlingsbordet, möjligtvis i det andra fallet....
8 jun | Unregistered CommenterX
X, du maste val anda halla med om att facket har en sarstallning som den har uppnatt till stor del genom sitt nara forhallande till S?
8 jun | Unregistered CommenterEmil
Det har dom absolut. Men att det skulle ha drivit upp löneläget i vissa delar av den offentliga verksamheten specifikt har jag svart att tro. Snarare har gynnandet av den fackliga organiseringen skapat en viss lönestruktur pa arbetsmarknaden. Den tror jag dock är generell och inte specifik för offentliga arbetsgivare. Det gar naturligtvis att ha olika asikter om det är bra eller daligt, men att kalla det korruption tycker jag är magstarkt.
8 jun | Unregistered CommenterX
"Det gar naturligtvis att ha olika asikter om det är bra eller daligt, men att kalla det korruption tycker jag är magstarkt."

Eftersom det ar legalt ar det naturligtvis svart att kalla det for korruption, men det ar knappast speciellt stor skillnad i sak. Vissa organisationer har genom sitt nara samrore med politiker lyckats extrahera fordelar for sig sjalva som de inte annars skulle fatt.
8 jun | Unregistered CommenterEmil
Den principiella skillnaden är väl att lagstiftarna, facken och arbetsgivarna står för sina av överrenskomelser även när de granskas. Det gör sällan de som är inblandade i korruption. Korruption har också oftast privatekonomiska motiv.
9 jun | Unregistered CommenterX
Civilrättsprofessorn Mårten Schulz skriver om det fall som gav upphov till denna bloggpost, se http://www.medievarlden.se/diskussion/2011/06/svds-scoop-mest-insinuationer
9 jun | Unregistered CommenterMichael
Japp - och han har rätt: Detta rör sig (förmodligen) inte om korruption i betydelsen muta eller bestickning. Men kombinationen snabbt, dyrt, ingen upphandling enligt LOU och kritik från revisorerna är ju olycklig ändå. Och när det gäller organisationen i fråga, håller jag mer med Svenskans redaktionschef:

http://blog.svd.se/redaktionschefsbloggen/2011/06/09/konsten-att-tolka-in-det-som-inte-star/
10 jun | Unregistered Commenterbergh
Tänkte spontant på en annan mekanism än den länkade artikelns. Precis som vissa menar att studenter i nationalekonomi blir mer själviska eftersom de i studierna alltid antar att människor är själviska, så skulle högerpolitiker som oftare tycker och hör om politikens inneboende korrupthet också ha lättare att förlåta sig själva för att vara korrumperade.
10 jun | Unregistered CommenterMounir

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.