Ska en journalist förstå att tvärsnittsstudie betyder risk för skensamband?

Lång och intressant artikel i Ystad Allehanda (!) om huruvida viss kost ger bättre studieresultat:

– I pressmeddelandet som vi har godkänt står det att det är en tvärsnittstudie. Av det framgår det att vi inte har tittat på ett orsakssamband.

Borde ni ha varit tydligare med det i pressmeddelandet och gentemot media?

– Nej, den kunskapen måste ingå i en vanlig journalistisk högskoleutbildning.

Jfr gärna med diskussionen 'blir man sjuk av att titta på TV?'

Comments

[Johan]

Rubriken har blivit lite konstig. Nästan svårförstådd. (Hm)

[Thomas Nilsson]

Länk till artikeln i Ystads Allehanda för den som är intresserad: http://www.ystadsallehanda.se/naringsliv/article1524292/Nyttig-mat-kanske-inte-gor-dig-smart.html

[bergh]

Tackar, det gick nog lite för fort där. Rubrik och länk fixade!

[Per]

Finns det inga kommuner som vill ställa upp med ett fältexpriment och servera mer grönsaker i skolmaten för vissa klasser? Ok, det är inte en dubbelblind vilket ju är det som ger högst trovärdighet i medicin men fullt nog för att att vi nationalekonomer ska kunna peka på validitet.

[bergh]

Per,

ingen dum idé!

[Andreas]

Så man kan alltså inte se ett orsakssamband i en tvärsnittsstudie?? Ursäkta om det är en dum fråga men det visste jag inte. Varför kan man inte det?

[Emil Vikström]

Andreas, vid en tvärsnittsstudie ser man bara att de olika variablerna samexisterar vid ett givet tillfälle. Man ser inte vad som är orsak och vad som är verkan. Som Vlachos påpekar i artikeln kan det lika gärna vara så att elever äter bättre mat för att de har höga betyg, det vill säga att höga betyg leder till att man äter bättre mat, eller att både bra mat och höga betyg beror på något helt annat.

[Andreas]

hmm, okej. Och samma problem kan inte finnas i tidsserieanalys eller med panel data?

[pontus]

Andreas - Jo det har du rätt i.