Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Veckan som gick, veckan som kommer | Main | Policyförslag nr 5: Tillåt friare andrahandsuthyrning av bostadsrätter, beskatta vinsten och låt föreningen ta ut en avgift »
torsdag
sep082011

Om SNS-rapporten och den nu pågående debatten kring denna

Efter att ha bevistat gårdagens SNS-seminarium och snabbläst boken, har jag några randanmärkningar, dels på innehållet men framför allt på reaktionerna på boken. Innehållet först:

1. Rubriken på DN-debatt stämmer inte. Den är ett snarare ett slående exempel på hur ‘absence of evidence’ feltolkas som ‘evidence of absence’. Man behöver dock inte läsa mer än hela ingressen för att inse detta: Avslutningen “Vi kan inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna har infriats” är något annat än rubriken “Privatiseringar i välfärden har inte ökat effektiviteten”.

2. Effekten av konkurrens kan inte utvärderas genom att jämföra fristående enheter med offentliga. Om konkurrens fungerar, påverkar den både privata och offentligt drivna alternativ. Författarna skriver också detta – men boken är ändå försedd med massor av diagram och figurer som jämför fristående enheter med offentliga, vilket ger ett lite ambivalent intryck.

Nåväl: En felaktig rubrik på DN-debatt, och forskare som fullt begripligt försöker kompensera bristen på kontrollerade experiment med deskriptiv statistik – det är väl inget att gå i taket över? Jo, tydligen. Reaktionerna är många, orden är yviga. Storstad-Marika har en rad exempel och länkar. Noterade själv att Svenskt Näringsliv skriver så här:

– Vi instämmer i att det behövs mer studier av kvaliteten i vård och omsorg. Men att som Laura Hartman dra slutsatsen att ”det inte räcker med ideologisk trosvisshet som beslutsunderlag” känns konstigt. Särskilt som den nationella patientenkäten som besvaras av 100 000 svenskar visar att av de 20 vårdcentraler som får högst sammanlagt betyg är 17 privat drivna.

Hur snällt jag än läser detta, kan mening två tolkas som att SN lutar åt att det räcker med ideologisk trosvisshet som beslutsunderlag. Mening tre inleds som vore den ett argument för mening två, men är bara ett lösryckt påstående som på inget sätt motsägs i SNS-boken. Även på seminariet förklarades ju explicit varför kundvalsenkäter är svåra att använda som bevis för konkurrensens kvalitetseffekter.

Även andra reagerar underligt: Gunnar Hökmark skriver att “SNS tror på monopoltiden”, Jonny Munkhammar ställer förment retoriska frågor (‘Varför skulle då både brukare och medarbetare vara nöjdare på privata enheter? Och varför kan inte det tas som belägg för en kvalitetsökning?’), frågor som alltså besvaras både i rapporten och på seminariet. Politiker som på detta sätt avvisar vad forskare säger om kunskapsläget, får naturligtvis svårare att vid andra tillfällen trovärdigt stödja sig på forskningen.

På det hela taget tycks det vara mycket ryggmärgsreaktioner, och inte så mycket intellektuell diskussion.

SNS själva har dock redan lagt ut en rättelse rörande påståendet att friskolor kan välja sina elever: De kan de inte. Däremot kan de använda kötid som kriterium för vilka elever de tar emot.

Se även Ekonomistas: Ömtåliga tår trampade på.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (3)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (24)

Ett resultat som talar emot "ökande effektivitet på grund av konkurrens" är den generellt sjunkande kunskapsnivån i svensk skola som Pisa studierna visat på.

MVH

Eva Berglund
Finns det någon med minst nioårig grundskola som inte genomskådar "argumentet" att brukare på privata enheter är mer nöjda? Jag har svårt att tänka mig det. Således torde Svenskt Näringslivs och andras "argumentation" tjäna ett enda syfte: att sprida dimridåer och sänka nivån på debatten.

Hade Svenskt Näringsliv varit konkurrensutsatt hade man sannolikt inte ägnat sig åt sådana dumheter...
8 sep | Unregistered CommenterMartin
du har höga tankar om svensk skola, Martin....
9 sep | Unregistered Commenterbergh
Det är ju främst "forskningschefens" slutkapitel som är gränslöst korkat. Påståendet att det är en ideologisk fråga om valfrihet är bra eller inte är ju inte sant, om man inte ser den väsentliga ideologiska gränsen som den mellan stalinism och övriga.
I västerländsk etisk tradition är det som ökar människans autonomi och självbestämmanderätt alltid av godo. Det kan förvisso vara statliga ingrepp ökar autonomin, men att minskade valfrihet skulle göra det är ganska otroligt - kan knappt komma på ett teoretiskt fall.
Men viist är det ideologi:
1964 gick socialdmeokraterna till val på Valfrihet!
9 sep | Unregistered CommenterPeter
Martin: vad är det som är fel med det argumentet? Jag måste ha gått i en riktigt usel grundskola som inte fattar det direkt.
9 sep | Unregistered CommenterPelle
Okej, Pelle. Låt oss ta ett annat exempel som inte torde kräva mer än sexårig folkskola ;-)

Föräldrar till barn som går i friskola tjänar mer än andra föräldrar. Alltså har friskolor en positiv effekt på föräldrars inkomster.

Jag har inte sett de borgerliga opinionsbildarna använda detta "argument". Än. Men man ligger farligt nära i sin argumentation. Och det faktum att man hela tiden försöker dra en massa växlar på selektionseffekter, confirmation bias, justification bias och en massa andra konstigheter gör det omöjligt att föra en seriös debatt.
9 sep | Unregistered CommenterMartin
Martin,

du menar lika omoligt som det ar att fora en debatt med vissa socialdemokrater om "vinst i vardsektorn"?
9 sep | Unregistered CommenterEmil
@Emil: Nej, det menar jag inte. Jag ser inte vad "vissa socialdemokraters" debattstil överhuvud taget har med frågan att göra. Så höga tankar hyser jag trots allt ännu om de borgerliga lobbyorganisationerna att jag hoppas de inte tycker det är okej att köra slaskargumentation bara för att någon annan också gör det. Annars är vi ju snart i ett läge där man kan yttra vilka idiotier som helst så länge man inte är lika idiotisk som Hitler.

Men du verkar vara av annan uppfattning? Utveckla gärna. Och om inte, finns ju här ett urmärkt tillfälle att föra en saklig diskussion och visa att det faktiskt finns borgerligt sinnade debattörer som värderar forskningens frihet.
9 sep | Unregistered CommenterMartin
Martin,

Visst har vissa borgerliga debattorer lommit med tveksamma argument runt detta amne, jag forsokte bara belysa att sa har aven vansterdebattorer (och forskare) gjort - framforallt genom att tolka brist pa bevis for goda effekter som bevis for att dessa goda effekter inte finns. Att bara kritisera den ena sidan kanns darfor som ett klart exempel pa selection bias :-)

Vidare, att privata organisationer argumenterar emot forskning (med bra eller daliga argument) behover inte betyda att man inte varderar forskningens frihet. Att foresla forbud av vissa driftsformer innebar daremot att man inte varderar frihet.
10 sep | Unregistered CommenterEmil
Att komma - som A. Borg gjort - med argumentet (emot rapporten om konkurrens/offentligt...) att "det har iallafall haft en positiv inverkan på tillgängligheten" (för allmänheten får man då förmoda, men med Borg vet man aldrig) är ett rent HÅN mot varje tänkande människa!
Först avvecklar & försvagar man (fast den officiellt användes begreppet "besparing") den offentligt uppbyggda verksamheten, under många år! Sedan påbörjar man en "privatisering" (fast detta begrepp igentligen är en ren mytologik konstruktion utan vare sig någon sanning eller tendens till en sådan - "privat" här innebär i de flesta fall att man tillåter utsugning av skattemedel till multinationella företag utan någon förankring i landet annat än i hjärnan på en del välmutade tjänstemän) utan motstycke i svensk historia! Det ifrån den låga nivå på den offentliga verksamheten man själva varit med om att skapa. Syftet med politiken är tydligen att vi "vanliga medborgare" inte ska ha något medinflytande på verksamheter vi själva finansierar! Detta är inte bara ytterligt odemokratiskt - det är ett rent hot emot individen & allas vår syn på vad demokrati igentligen är!
Är regeringen bara den i princip laglösa rovdjurskapitalismens förlängda arm? Jag besvara den frågan med JA - & så länge inte alla människor i landet börjar protestera, kommer snart en fruktansvärd kapitalistisk nattväktarstat avteckna sig där all medmänsklighet & omtanke är som bortblåsta! Denna stat är, precis som i boken "1984", en stat fylld med övervakning & kameror & kontroll över oss, fast nu inte i någon totalitärt styrd
vänster regim, utan i en totalitär kapitalism i vilken människor likt hjärntvättade kollin tvingas till knäna & ner i stoftet!
QED
10 sep | Unregistered CommenterEmil
Andreas,

En uppriktig fraga:

Du sager att "Hur snällt jag än läser detta, kan mening två tolkas som att SN lutar åt att det räcker med ideologisk trosvisshet som beslutsunderlag."

Min fraga ar: i de fall det inte finns nagot beslutsunderlag som pekar at antingen den ena eller den andra sidan sa kan beslut nastan per definition bara tas baserat pa ideologi. Varfor ar det i sa fall varre att anse att skolor skall fa drivas i privat verksamhet an att de bara skall fa drivas av staten? Anledningen till att staten borjade driva skolorna fran borjan var val anda for att man ansag att marknaden inte var kapabel till det (market failure). Bor inte bevisbordan ligga pa de som vill forbjuda friskolor att visa pa fortsatt market failure snarare an pa de som inte vill forbjuda?
11 sep | Unregistered CommenterEmil
Jag sätter inte likhetstecken mellan "ekonomisk teori" och "ideologi". Dessutom finns ju empiri från andra länder som man kan tycka är relevant.

Men valfrihet kan självklart vara ett egenvärde också, det har jag inga problem med.
12 sep | Registered Commenterbergh
@Emil. Angående selection (?) bias i min argumentation. Jag tycker det är naturligt att man som valfrihetsförespråkare går särskilt hårt åt dem som argumenterar för samma ståndpunkt. Om detta är en bias så känner jag att det är en bias jag kan leva med.

Därutöver är det väldigt oroväckande att borgerlighetens kravmaskiner tar så lätt på brister i genomförandet av valfrihetsreformerna. Om man nu drivs av en ideologisk övertygelse om att valfrihet är bra och kommer alla till del, så borde man ju vara uppriktigt oroad över rapporter om betygsinflation, cream skimming och så vidare.

Att man tvärtom skjuter på budbäraren är i mina ögon en tydlig signal om att man inte har ärligt uppsåt: att fortsatt göra övervinster på politikernas inkompetens tycks ha blivit viktigare än att ge brukarna tillgång till valfrihetens frukter på jämlika villkor.
14 sep | Unregistered CommenterMartin
Det handlar alltså inte om valfrihet eller inte valfirhet. Det handlar om i vilka driftsformer man bäst kombinerar valfrihet, likvärdighet (dvs, skolan ska ge likvärdiga förutsättningar för lärande) och kostnadseffektivitet (som kommer skattebetalarna till godo). Om man vill ha valfrihet kan man lika gärna skapa en kommunal eller statlig skolorganisation som kan tillhandahålla det, det är alltså inte ett postulat att valfrihet bara kan existera i privat vinstdrivande regi. Det är därför man inte kan motivera en privatisering endast med ett valfrihetsargument. (alltså, jag tror att alla här inser det, men som diskussionen ser ut kan det vara värt att påpeka)
21 sep | Unregistered CommenterNymnchen
Nymchen,

Centralplanering ar notoriskt dalig pa valfrihet.
21 sep | Unregistered CommenterEmil
Ja, man kan ju decentralisera besluten till de som driver/använder verksamheten
21 sep | Unregistered CommenterNymnchen
Och skillnaden mot en friskola ar?
21 sep | Unregistered CommenterEmil
Frågar du mig vad som är skillnaden mellan privat och offentlig verksamhet? Vem som äger och är ytterst ansvarig för verksamheten (samhället) och hur resurserna används (i verksamheten).
21 sep | Unregistered CommenterNymnchen
Nej jag fragar dig vad skillnaden ar mellan att lata de som driver och anvander en verksamhet styra den och friskolor.

Vidare staten/den offentliga sektorn och samhallet ar inte samma sak. Bade den privata och den publika sektorn ar delar av samhallet.
21 sep | Unregistered CommenterEmil
Emil; Rapporten handlar om privatisering, dvs en fråga om ägande och det är alltså där skillnaden ligger. Jag bara påpekar att det finns möjlighet (och gott om exempel på!) att pedagogiska ledare och/eller föräldrakooperativ utvecklar olika verksamheter inom kommunens huvudmannaskap. Igen; man behöver inte ha ett privat ägande eller en vinsdrivande verksamhet för att skapa valfrihet.

Tvärt om, möjligheten finns att privata verksamheter alla låter sin pedagogiska profil konvergera till vad som uppfattas vara en sorts generell preferens för att maximera sin rekryteringsbasis. Det finns alltså ingenting som garanterar att privata verksamheter konkurrerar sig genom att nicha och specialisera sin verksamhet utan snarare konkurrerar med varumärkesbyggande. Det kanske ni tycker är valfrihet. Personligen tycker jag inte det. Och min vilja till valfrihet räkas ju också, eller hur?!
22 sep | Unregistered CommenterNymnchen
Foraldrakooperativ har jag inget emot men jag forstar inte riktigt hur nagot kan vara bade ett kooperativ och kommunagt. Det later mycket som frihet utan ansvar.

Visst finns det inget som garanterar att privata verksamheter nischar sig, men det finns annu mindre som garanterar att statligt agda verksamheter gor det. Empiriskt vet vi ju ocksa att ju mindre statlig inblandning desto storre valfrihet (utom i vissa specifika fall dar marknaden kanske inte hade erbjudit nagot alls).

Fler alternativ ar per definition storre valfrihet. Men visst raknas din "vilja till valfrihet" ocksa, dock skulle jag sjalv foredra om du avstod fran att forsoka tvinga pa oss andra dina val.
22 sep | Unregistered CommenterEmil
De som befinner sig i verkligheten inser att neoliberalismens sociala vinstexperimenterande med vård och omsorg av samhällets mest utsatta är ett minst lika förödande experiment som socialdarwinismens vulgäröversättning av tesen om survival of the fittest på människoförädlingens område var. Ett samhälle som inte drivs av högre ideal än den snöda vinningens är inget samhälle, utan en djungel.
26 sep | Unregistered CommenterNemokrati
@Emil, på den tiden vi hade föräldrakooperativ så var personalen på något sätt garanterad anställningstrygghet av kommunen. Vi föräldrar hade att se till att budgeten gick ihop, personal, lokal, mat och andra utgifter, så det går utmärkt att kombinera kommunal och kooperativ.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.