Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Sanna Rayman om SNS-seminariet och Joakim Palme | Main | Veckan som kommer – och nästa »
onsdag
maj232012

Fortsatt blandade resultat om ojämlikhet och hälsa

En ny studie på svenska data finner visst stöd för ett samband mellan ojämlikhet och hälsa: (Källa: Rostila, Kölegård & Fritzell, Social Science & Medicin, 2012))

The findings indicate a moderate effect by high and very high income inequality on self-rated poor health at the municipality-level. The association, however, ceases after adjustment for spending on social goods.

En annan studie (IFAU-working paper av Grönqvist, Johansson & Niknami), använder också svenska data, och finner ingen effekt:

I den nya IFAU-rapporten följer författarna nyanlända flyktingar som kom att bo i olika kommuner i Sverige genom 1980- och 1990-talets placeringspolitik. Kommunerna har olika stor inkomstspridning och genom att studera individernas hälsa i områden med stor respektive liten inkomstspridning kan författarna ta hänsyn till metodproblemet med att individer med en viss hälsa och inkomst tenderar att bo inom samma område

Man kan fundera kring vilka olikheter mellan studierna som förklarar de skilda resultaten – det finns många.

Min gissning är att hälsomåttet spelar en stor roll. Den första studien använder självskattad hälsa, den andra använder sannolikheten att bli inlagd på sjukhus.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (8)

Det är fortfarande blandat om man frågar ekonomer, menar du. Om man ser till vad statistiker, sociologer och hälsovetare publicerar blir bilden allt tydligare.
Lägg till analysen där du undersöker hur forskningsutfallet korrelerar med forskarens diciplin.

Mest intressant är denhär artikeln som förklarar varför man inte får samma effekt av ojämn inkomstfördelning över olika inkomster i olika countys i USA:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22463844
(En dålig analys är alltså inte ett bevis för att verkligheten är fel)

Inkomstojämlikhet har inneburit ökad ohälsa i Hong Kong http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22463844

Findings suggest that income inequality did not have an instantaneous detrimental effect on individual mortality risk, but began exerting its influence 5 years later. This effect peaked at 7 years, and then diminished after 12 years. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22503559
Mycket intressant, kan förklara en del negativa resultat.

I Lancet publicerar men studie av vad som påverkar tonåringars hälsa. "The strongest determinants of adolescent health worldwide are structural factors such as national wealth, income inequality, and access to education." http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22538179

Men, som vanligt hittar ekonomerna ingenting
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22556000

Jag tycker vi litar på ekonomerna; de har visat sig bäst kunna tolka verkligheten!
23 maj | Unregistered CommenterNymnchen
Beskriver verkligen studierna olika resultat? Den första hittar ingen effekt av ojämlikhet när man kontrollerar för relevanta variabler, den andra hittar heller ingen effekt.

Det känns som att IIH lätt kan upprätthållas genom "no true scotsman"-argumentet, dvs. om man inte finner att ojämlikhet på t.ex. stadsdels- eller kommunnivå påverkar hälsan negativt kan man alltid hävda att den *sanna* effekten uppstår först på en annan nivå. Alternativt kan man hävda att folk inte jämför sig lika mycket mellan etniciteter, varför det IFAU-pappret inte lyckas se den sanna effekten.

Sedan tycker jag att dessa pappers identifikation av effekter är i helt olika klass. IFAU-pappret använder troligtvis exogen variation i ojämlikhet och borde inte vara drabbat av problem med omitted variable bias, medan den första studien själv erkänner att den kan missa dolda faktorer (även om den heller inte utger sig för att mäta annat än "association").
24 maj | Unregistered CommenterMounir
Mounir, det första pappret menar att kommunala utgifter är en mekanism genom vilken ojämlikhet skapar ohälsa, den ska alltså inte kontrolleras bort.

Jag håller med dig om att IFAU-pappret är ett av få kan kan hävda att de kan uttala sig om någon form av kausalitet.

Jag håller också med dig om att effekten generellt sett är svår att komma åt.

Nymnchens kommentar om att ekonomer hittar andra resultat än övriga även för samma typ av studie är intressant, och fullt möjlig att testa.
24 maj | Unregistered Commenterbergh
Mournir;
Du illustrerar fint hur det går när ekonomer ska ge sig in på hälsoforskning; total intellektuell kollaps. Hur det skulle sett ut om man applicerat ditt förvirrade "no true scotsman"-argument på andra orsaker till ohälsa, som tex att fetma orsakar diabetes (alla feta har inte diabetes, diabetes kan också bero på andra saker, som tex gener, och feta med god kondition och lågt kolhydratintag har mycket lägre risk för diabetes)? Tror Mournir på att övervikt orsakar diabetes?
Ett bättre exempel är kanske att HIV orsakar AIDS.
AIDS-sjuka dör inte alls av HIV-viruset i sig utan av andra infektioner (ffa) som förvärras av HIV. Många bär länge på HIV utan att få AIDS. Dålig nutrition ökar risken för att HIV ska orsaka AIDS, vilket har lett till förvirring. Trots att det finns flera mekanismer som förklarar sambandet HIV-AIDS har folk använt Mournirs resonemang för att "motbevisa" orsaksambanden. Tex Thabo Mbeki, som länge hävdade att HIV-prevention var värdelöst för att förebygga AIDS och därmed fördröjde insatser mot HIV-epidemin i Sydafrika, vilket i sin tur ledde till att hundratusentals eller miljontals människor smittades, kanske i onödan. Behöver jag tillägga att Thabo Mbeki var (Londonutbildad) ekonom? Det resonemang som Mbeki förde till alla forskares desperata förtvivlan och förakt, det florerar uppenbarligen än idag bland ekonomer som en normalitet. Att som forskare titta på hur ekonomer resonerar är som att få tillgång till ett fönster till medeltiden; fascinerande, frustrerande och väldigt tragiskt.
Stora skillnader i samhället bidrar till sjuklighet. Inte direkt, inte för alla och inte i alla lägen, men det finns en kausalitet i mekanismen. Det finns ett behov av en analys av faktorer som samverkar med ojämlikhet för att dämpa eller förvärra dess konsekvenser - släpp den korkade för-eller-emot-debatten, please. Som orsak till ohälsa är det lika vansinnigt för ekonomer att förneka ojämlikhet som att förneka HIV. Hoppet om en quick-fixes för HIV och ojämlikhet är lika naivt. Det krävs genomgripande samhällsförändringar. Därför är det dags att sluta käbbla och se man kan göra åt saken. Om man nu är intresserad av att folk ska må bra, dvs. Som forskare inom medicin är man naiv nog att ta den målsättningen för givet.
Min syn på saken kan illustreras med Fry:
http://cheezburger.com/6279743488?utm_source=trans&utm_medium=email&utm_campaign=transglobal
30 maj | Unregistered CommenterNymnchen
Tog du bort kommentaren där jag jämförde Mournir med Thabo Mbeki, eller är det nagonting skumt med din blogg igen?
Släpper du igenom kommentaren om jag tar bort anklagelsen om ekonomers medeltida resonerande (och bilden pa Fry?)?
:)
31 maj | Unregistered CommenterNymnchen
Jag har klargjort flera gånger att jag inte tar bort eller förhandsgranskar kommentarer. Dina har dock en tendens att fastna i squarespace spamfilter ganska ofta.
31 maj | Registered Commenterbergh
din blogg försöker bara skydda dig!

Mamma hälsar
31 maj | Unregistered CommenterNymnchen
Nymnchen>

Olika studier är av olika kvalitet och det intressanta är vad studier som har en riktigt bra identifikation finner stöd för en kausal effekt eller ej. IFAU-pappret har en ganska bra metod för detta, de finner ingen negativ effekt av inkomstojämlikhet. Du tolkar det nödvändigtvis som att det innebär att de har hittat individer som trots att de bor i områden med högre inkomstojämlikhet inte får sämre hälsa av detta (i likhet med att alla som är feta inte får diabetes). Det kanske är så, men det är givetvis långt ifrån den enda tolkningen. En annan tolkning är att IFAU-pappret (som exempel) har en mycket bättre identifikation och metod för att hitta kausala effekter, och att de inte finner något samband eftersom något sådant inte (åtminstone inte tillräckligt starkt) finns. Den senare tolkningen är inte omöjlig, speciellt med tanke på den metod som de flesta epidemiologiska och socialmedicinska papper på området har för att identifiera effekten (helt enkelt avsevärt sämre och mer primitiva; inte sällan ofta enbart kontrollera för x antal identifierade individ/områdes-egenskaper; vilket vi vet inte är en särskilt vattentät metod för kausal identifikation).

Och givetvis vill de flesta ha så bra hälsa som möjligt, det är en utgångspunkt för ekonomer också. Men också att man vill ha så mycket som möjligt av en rad andra trevliga saker i livet också (således handlar det om avvägda val mellan öka sin hälsa, öka andra saker, och kostnaden för allting). Dessutom, har ekonomer utgångspunkten (som är riktig) att allt har en kostnad, vilket betyder att åtgärder (för att t.ex. motverka inkomstojämlikhet för att öka populationens hälsa, om vi nu tror på det) inte nödvändigt är rätt att genomföra från ett välfärdsperspektiv ens om det skulle öka hälsan (det beror på kostnaden för åtgärden, andra indirekta effekter av åtgärden, och vilken nytta man hade kunnat få för pengarna om de användes någon annanstans).
5 jun | Unregistered CommenterKM

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.