Om debatten Norberg & Segerfeldt vs Sanandaji och vad Borjas artikel egentligen handlar om
28 jan 2013, kl 11:18 | Migration, Samhälle och politik Nu finns en lång slutreplik från Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt på migro.se. Det är högst berömvärt att de fortsätter argumentera i sak, citerar och anger källa. Debatten är fortfarande en diskussion om vad olika auktoriteter tycker om invandring. Det är synd, men begripligt eftersom Tino Sanandajis DN-artikel byggde just på att hänvisa till tre auktoriteter: Borjas, Ekberg och Mankiw. Av dessa tre anses nog Borjas vara den mest migrationsskeptiska.
Borjas uppsats "The Economic Benefits from Immigration" finns här i sin helhet, och diskuterar invandring till USA. Precis som jag resonerade här, menar Borjas att det finns teoretiska skäl att vänta sig en vinst av invandring, men den är svår att beräkna och diverse stelheter gör vinsten mindre än vad den skulle kunna vara. Sålunda lyder det omdiskuterade citatet:
”Because the immigration surplus is only on the order of $6 billion, however, it is evident that [*] the net economic benefits from immigration are very small, and could even be negative.”
N & S påpekar att Sanandaji börjar citera vid asterisken, så att begreppet immigration surplus inte kommer med. Det är så klart viktigt för läsaren, men minst lika viktigt för att kunna värdera relevansen av Borjas i debatten är följande:
Borjas resonerar om invandringens konsekvenser utifrån en enstaka mekanism och hans kalkyl är avsedd att vara mycket ungefärlig. På sid 5 står att läsa:
This paper uses a simple economic framework to describe how natives benefit from immigration, provides a back-of-the-envelope calculation of these benefits, and suggests the parameters of an immigration policy that would maximize the economic benefits. The discussion indicates that natives do benefit from immigration mainly because of production complementarities between immigrant workers and other factors of production, and that these benefits are larger when immigrants are sufficiently "different" from the stock of native productive inputs.
I borjas modell skapar invandrare fördelar för natives just genom att de tillåts påverka lönefördelningen. Således konstaterar han (s. 10-11)
Ironically, even though the debate over immigration policy views the possibility that immigrants lower the wage of native workers as a harmful consequence of immigration, the economic benefits from immigration arise only when immigrants do lower the wage of native workers.
Således: Borjas artikel är inget försök att beräkna de samlade ekonomiska effekterna av invandring. Den pekar ut en av många effekter och säger att den sannolikt är positiv men liten i USA.
Avslutningsvis tycks N & S hålla med mig om att åberopandet av olika auktoriteter i debatten inte är bästa sättet att föra densamma framåt:
Hur vi får upp förvärvsfrekvensen [bland utlandsfödda i Sverige] är vad vi egentligen borde diskutera, och vad vi ägnar ett kapitel åt att diskutera i vår bok. I den diskussionen verkar Tino Sanandaji inte vilja bidra med något annat än påståendet att det inte går.
Reader Comments (60)
”The net economic benefits from immigration are very small and could even be negative.”
Vad är förändrat? Johan Norberg har ju fortfarande fel.
"Om jag ger någon annan X kronor är det ingen samhällsekonomisk kostnad."
Om svenskar ger lågkvalificerade invandringsgrupper sina pengar så är det ingen samhällsekonomisk kostnad. Men varför skulle det vara bra för svenskarna.
De skatter som staten tar och ger till invandrare ändrar inte BNP, det är rent tekniskt en omfördelning av redan existerande BNP. Detta trots att det sänker inkomster med Full and Haig-Simons definition. Om invandrare kommer och bidrar till arbetsmarknaden så ökar BNP däremot genom immigration surplus, men inföda kan ändå få det sämre om den förra effekten är större än det senare.
Som Andreas definierar samhällsekonomist vinst så vore det en “samhällskonomist vinst” om invandring leder till att svenska allmänhetens köpkraft halveras, så länge detta sker genom den offentliga sektorn och inte på arbetsmarknaden.
Det är inte så Borjas räknar, han säger att även omfördelning genom staten måste inkluderas i nettoeffekten. Detta är mer rimlig konsekvensanalys och liknar Full and Haig-Simons inkomstdefinition.
Begreppet samhällsekonomist vinst är inte tillräckligt väldefinierad inom nationalekonomi för att användas på det sättet. De allra flesta icke-ekonomer tror att det betyder att samhällets existerande medlemmar gynnas, men det är inte så Andreas definierar det. Det finns inget speciellt med samhällsekonomist vinst med Andreas snäva definition, det är ju knappast så att ekonomer har till uppgift att maximera BNP även när det leder till sänkt levnadsstandard för landets befolkning.
I det läget är det bättre att bara säga klargöra konsekvenserna av invandring i stället för att använda ett begrepp som förvirrar. Det är väl syftet att folk ska ha en klar bild av konsekvenserna av invandring?
Min poäng var att det är svårt att se varför Borjas inte från början räknar in just den kostnaden när han diskuterar "immigration surplus". Om invandring leder till en ökad omfördelning via staten och omfördelningen påverkar samhällsekonomin negativt (t.ex. att högre skatter leder till lägre incitament att arbeta och därmed minskad BNP på sikt) så borde väl effekten räknas med när man räknar på "immigration surplus".
Kort sagt ville jag ha sagt att jag tycker Berghs tolkning av Borjas är något märklig och att Tinos tolkning verkar rimligare.
Claes: Det beror på att Borjas i sin förenklade modell antar att det bara är natives som äger kapital och att immigration surplus i modellen därför bara tillkommer natives.
det här har inte med BNP och Haig Simons inkomstdefinition att göra.
Omfördelning via den offentliga sektorn från svenskfödda till invandrade är ingen samhällsekonomisk förlust.
Om det betalas ut 10 miljoner i socialbidrag, varav 5 till natives och 5 till invandrare, menar du då att detta är en samhällsekonomisk förlust på 5 miljoner?
Jag vet ingen annan ekonom än du som använder begreppet så. Kan du ge något exempel?
korrekt!
Jag är inte nationalekonom, men min första tanke är förstås vad vore den alternativa användningen av de där 5 miljonerna av skattepengarna som går till invandrare? Kostnaden för staten kan vara den samma, men vad innebär omfördelningen för invånarna?
http://bit.ly/WCKg1L
Ur Ekbergs svar:
”Jag har sett debatten. Jag tycker att du har rätt. Frågan om invandringens ekonomiska effekter är i allt väsentligt beroende om invandrarnas integration på arbetsmarknaden. (Tyvärr är våra erfarenheter dåliga under de senaste 20-30 åren. Det var annorlunda på 1950, 60 och 70-talen med då god integration)..”
Surprisingly, the literature does not address an equally important set of issues: Do natives benefit from immigration? Where do these benefits come from? How are these benefits
dispensed to the native population?
mm
I Conclusions skriver han
the government's objective function in setting immigration
policy is well defined: maximize the immigration surplus net of the fiscal
burden imposed by immigrants on native taxpayers
Frågan han försöker besvara är ganska klart hur inföddas situation påverkas av invandring.
Det förefaller mig som att det måste vara legitimt att subtrahera fiscal burden från immigration surplus och komma fram till en nettoeffekt för infödda ("natives")
(net fiscal benefits bör vara ett rätt gott mått på fiscal burden)
KM - om detta är vi helt eniga, jag vet inte vem som hävdat något annat.
Du skriver "Begreppet samhällsekonomisk vinst är inte tillräckligt väldefinierad inom nationalekonomi för att användas på det sättet. De allra flesta icke-ekonomer tror att det betyder att samhällets existerande medlemmar gynnas, men det är inte så Andreas definierar det."
Jag håller inte med. Världen över lär sig studenter att analysera samhällsekonomiska effekter genom att summera trianglar representerande konsumentöverskott och producentöverskott. Det är synnerligen väldefinierat. Immigration surplus är just en ökning av denna summa.
Man lär sig också att hur vinsten (eller förlusten) fördelas strikt sett inte är en effektivitetsfråga utan en fördelningsfråga.
"De allra flesta icke-ekonomer tror att det betyder att samhällets existerande medlemmar gynnas, men det är inte så Andreas definierar det."
Jag vet inte vad icke-ekonomers tro har med saken att göra. Jag är dock av den bestämda uppfattningen att invandrare är existerande medlemmar i samhället.
Claes,
Du har helt rätt om Borjas syfte, och därför konstruerar han en teoretisk modell där natives äger allt kapital, med följden att det bara är natives som gynnas av hans immigration surplus.
Så är dock inte i verkligheten: både immigrants och natives gynnas av immigration surplus, och kostnaden för net fiscal burden bärs av skattebetalare (både infödda och utlandsfödda sådana).
Ang meningen du citerar, är det en slutsats som bygger på en premiss:
"If we are willing to maintain the hypothesis that immigration policy should increase the national income of natives, the government's objective function in setting immigration
policy is well defined: maximize the immigration surplus net of the fiscal
burden imposed by immigrants on native taxpayers."
Slutligen: Jag vill åter förtydliga att jag är helt enig med Jan Ekberg om att de ekonomiska effekterna (både för natives och de bredare samhällsekonomiska) står och faller med invandrares sysselsättning.
När denna är lägre blir immigration surplus lägre, och net fiscal burden högre (vilket skapar en samhällsekonomisk kostnad på grund av bidragens skattefinansiering).
Jag har heller inga invändningar mot Ekbergs kalkyler som visar att Sverige just nu lyckas så dåligt med detta att det är en nettokostnad för skattebetalarna (oavsett var dessa är födda).
Det var därför jag avslutade inlägget med en förhoppning om att vi ska diskutera hur vi får upp utlandsföddas sysselsättning i Sverige. Jag lovar att snart försöka göra ett konstruktivt bidrag till den diskussionen själv.
Jag lovar också att den som svarar på detta inlägg kommer att få sista ordet ;-)
Om 100 000 människor immigrerar till valfritt land varav en av dem kommer i arbete, samtidigt utan att för den sakens skulle tränga ut en st native från arbetsmarknaden, räknas det som att det skapar tillväxt? Försörjningen av dem som inte kommer i arbete, 99 999 st, räknas inte som en kostnad, utan enbart som omfördelning av medel? Enbart den kostnad som uppstår för att administrera medlen får räknas?
Väldigt förenklat och väldigt tillspetsat men för att verkligen förstå vad som avses?
Hälsningar Peter
Det är märkligt givet att jag har sagt att jag inte vill använda detta otydliga begrepp, och givet att det inte heller är vad Borjas gjorde.
Kan Andreas förtydliga var jag eller de diskuterade delarna av Borjas har använd begreppet "samhällsekonomisk" vinst/kostnad/effekt i debatten? Det vore trist om Andreas Bergh skadade sin trovärdighet för att hans kompis Johan Norberg desperat behöver hjälp.
Så skriver Andreas Bergh:
”’Immigration surplus’ på 7 M$ är en samhällsekonomisk vinst. ’Net fiscal costs’ är effekten på det offentliga budgetsaldot. Det är alltså inte fallet att man ska summera dessa två för att få hela den samhällsekonomiska effekten. (Borjas använder ordet ’compare’)
(Orsak: En utbetalning av skattefinansierade bidrag om X dollar ger en fiskal kostnad på X dollar, men den samhällsekonomiska kostnaden är bara snedvridningen orsakad av skatteindrivandet av X)
När Sanandaji trots detta insisterar på att räkna så, svarar Bergh lakoniskt:
”Jag har aldrig tidigare stött på en ekonom som vill räkna så. Det är absolut inte enligt praxis.”
Är din plan att säga så många puckade saker som möjligt så att ingen till slut vill debattera med dig
så att du kan utse dig själ till "vinnare" (ungefär som man gör på mellanstadiet)?
Även på mellanstadiet brukar de mer seriösa barnen specifiera sin kritik. Jag är rätt nöjd med att Jan Ekberg och Geroge Borjas säger att jag har rätt, även om det jag säger din innehållslösa kritik är "puckad".
Med tanke på hur Tino uppenbarligen förvrängt andras ord och åsikter i diverse ohederliga återgivanden så skulle det inte förvåna mig en sekund om hela korrespondensen mellan Tino och t.ex Borjes ger en helt annan bild än den Tino desperat försöker förmedla.