Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Mer om migration (m a a Neuding och Segerfeldt) | Main | Veckan som gick och som kommer »
måndag
dec302013

Hur höga anser S & M att skatterna ska vara?

I min ungdom roade jag mig med att fråga moderater om lägre skatter alltid var att föredra eller om det fanns en gräns vid vilken även moderater tycker att skatterna är lagom. Socialdemokrater fock motsvarande fråga. Ingen svarade någonsin särskilt konkret.

I förra veckan ringde en journalist som hade ställt samma fråga, och bad mig kommentera. Så här svarade Magdalena Andersson:

– Det viktigaste är inte exakt vilken nivå man ligger på utan att vi har tillräckligt mycket pengar för att säkerställa att alla barn får den skolgång de behöver, att vi har den sjukvård som krävs, det är det som är det viktiga, säger Magdalena Andersson

Så här svarade Anna Kinberg Batra

– Jag tycker att det är vanskligt att sätta en exakt siffra. Sverige ska vara konkurrenskraftigt jämfört med andra länder. Det ska löna sig att driva företag här. Det ska löna sig att arbeta här, säger Anna Kinberg Batra, moderat ordförande i finansutskottet.

Det är inte direkt några konkreta svar vi får. I praktiken har väl s sagt att vi ska ligga aningen högre än idag, men den som överväger att rösta borgerligt borde rimligen få ett besked: ska skattekvoten fortsätta att sänkas i samma takt som skett sedan 2006, eller ska den ligga kvar på dagens nivå?

Det spelar stor roll för vilken typ av välfärdssystem vi kommer att ha.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (6)

Andreas:
Hur höga måste skatterna vara för att säkerställa att alla barn får den skolgång de behöver och att vi har "den sjukvård som krävs"?
30 dec | Unregistered CommenterAndreas
Fast fp (eller kanske snarare Carl B. Hamilton) ger ett tydligt besked i DNs uppföljning: den långsiktiga ambitionen är att komma ner till OECD-snittet om ca 35 %. http://www.dn.se/ekonomi/lagsta-skatten-pa-37-ar/

Tror Bengan W skulle vrida lite på sig. Men det gör ju valet enklare nästa år... Ska man ner till35 procent krävs rätt rejäla förändringar när det gäller hur endera välfärdssystemet ser ut eller hur den offentliga konsumtionen finansieras.
30 dec | Unregistered CommenterJFE
"Det spelar stor roll för vilken typ av välfärdssystem vi kommer att ha."

På grund av åldrande befolkning då för det har inte spelat särskilt stor roll hittills.
Om man bara behåller dagens ambition så skulle skattekvoten minska med tillväxten om det inte vore för den åldrande befolkningen.
30 dec | Unregistered CommenterAndreas B
Korrekt.Fortsätter skattesänkningstakten en mandatperiod till, hamnar vi på 40 procent av BNP, ungefär samtidigt som de stora 40-talistkullarna närmar sig 80+.

Av just detta skäl är jag rätt säker på att vi inte kommer att hamna där, oavsett hur det går i valet.

Fp ska ha beröm för att man faktiskt talar om vad man vill på lång sikt - en skattekvot kring OECD-snittet - men om vi någonsin kommer nära detta mål tror jag det beror på att OECD-snittet kommer att stiga.
31 dec | Unregistered Commenterbergh
Fast dagens ambition innefattar ju t ex att a-kassaetaket inte stiger med vare sig inflation eller löneökningars så allt fler har egna försäkringar (själva eller genom facket) som täcker över taket. Ett enkelt systemskifte i det tysta.

Och till en del kan ju möjligheten att sänka skattetrycket också kopplas till följdsamheten i offentlig anställdas löner. Finns ju en del som tyder på att den inte varit riktigt 100 procentig och ska man återställa det kommer det behövas höjda skatter.

Men visst, även andra systemutformningar spelar ju roll. T ex hade ju ett rutbidrag istället för rotavdrag haft en annan konsekvens för skattetrycket. Men även det är ju ett systemval, som gör att endast den som betalar skatt kan dra nya av tjänsten.
31 dec | Unregistered CommenterJFE
'Privatiseras':
- a-kassan så . . . . ja
- sjukpengen så . . . . jo
- Landstinget,
. . .
så sjunker skatten med typ 20%-enheter från lönen.
WhOOov va slantar som medianen får i börsen.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.