I ekonomisk debatt om integrationen av invandrare på arbetsmarknaden

Min ECIPE-rapport förra året har utvecklats till en artikel i Ekonomisk Debatt.

Ur abstract:

De förslag som är mest populära bland de svenska riksdagspartierna för att minska utlandsföddas utanförskap på arbetsmarknaden är att bekämpa främlingsfientlighet och höja de utlandsföddas utbildningsnivå. En jämförande analys av OECD-länderna tyder dock snarare på att länder med stora arbetsmarknadsgap kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa sociala skyddsnät. Länder med mindre arbetsmarknadsgap har också högre inkomstspridning. Vägen mot minskade arbetsmarknadsgap i Sverige tycks således vara politiskt obekväm, då den sannolikt innebär minskad
facklig makt och ökad inkomstspridning.

Några skillnader gentemot vad jag tidigare skrivit:

I ECIPE-rapporten studeras kvoter, medan ED-artikeln studerar täljare och nämnare separat. Således syns exempelvis att länder med mer täckande kollektivavtal har både högre arbetslöshet bland utlandsfödda och lägre arbetslöshet bland födda inom landet.

ED-artikeln visar att det tycks finnas en trade-off, sådan att att länder med små arbetsmarknadsgap har större inkomstspridning.

I ED-artikeln testas också några nya tänkbara förklarande variabler: OECDs social expenditure, ett index för integrationspolitiken (Mipex, vari Sverige klarar sig jättebra) samt asylinvandringstryck (asylansökningar per capita). De två förra förklarar inte mycket, medan asylmåttet spelar viss roll.

Här är analysen för arbetslöshet:

Här är analysen för sysselsättning:

Slutligen: Här är data i excel-format för den som vill testa egna specifikationer.

Comments

[Beholder]

Här har jag en liten undran. Det kan väl inte bara finnas en väg framåt? I så fall borde ju alla rika länder haft exakt samma utveckling och det borde inte funnits den uppsjö av olika system som finns nu. Finns det något som faktiskt pekar på att den föreslagna vägen med att öka utbildningsnivå och bekämpande av rasism och fördomar inte funkar i det långa loppet?

Sedan har jag en annan undran, varför kommer ekonomer så ofta fram till att minskad facklig makt och sämre villkor för arbetare är vägen framåt? Tycker trots allt att dom nordiska länderna visat att det inte alltid behöver vara svaret.

Det här kanske verkar som dumma frågor som dig, men det här är saker jag faktiskt ärligt undrar över och upplever stämmer.

[bergh]

Hej Beholder!

Självklart finns det flera vägar framåt. Historiskt sett finns ganska mycket som talar för att ökad utbildningsnivå är en bra väg. Huruvida statliga åtgärder mot rasism faktiskt har avsedd effekt på människors värderingar är en intressant fråga där jag inte alls är säker på svaret.

Din bild av ekonomers syn på facket är delvis korrekt, och beror nog på att ekonomer ofta ser facket som en kartell för att minska konkurrensen på arbetsmarknaden, och karteller är i standardfallet i problematiska i samhällsekonomiskt perspektiv - oavsett om det är köpare eller säljare som ingått kartellen.

[Beholder]

Det är ganska svårt ämne att greppa det här. Speciellt som det går tvärs mot mycket vi har upplevt här i norden under de senaste åren. Räknas norden som ett undantag eller hur förklaras att norden kan ha haft så stora ekonomiska framgångar om mycket av politiken som förs ligger på tvärs med ekonomisk forskning?

[Beholder]

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/invandrare-utan-jobb-och-politiker-utan-forslag_3609810.svd Nu används din artikel som slagträ i debatten

[Anders]

Beholder, var ser du "sämre villkor för arbetare" någonstans?

[Fafner]

Problemet för politikerna är väl att de inte kan betrakta invandrarnas integrering separat från allt annat. En friare arbetsmarknas skulle förmodligen gynna dem och ungdomar, men missgynna medelålders och äldre arbetskraft med låg utbildning. Det är faktiskt inte säkert att det totala utfallet skulle bli positivt ens ekonomiskt för samhället. En före detta socialdemokratisk arbetsmarknadsminister erkände ju efter sin aktiva karriär att man valde att behålla LAS trots att man var medveten om den hade oönskade bieffekter, eftersom man gjorde bedömningen att ungdomarna trots barriärerna skulle ha lättare att ta sig in på arbetsmarknaden än friställda äldre.

[bergh]

Bästa beholder,

med din fråga

"hur förklaras att norden kan ha haft så stora ekonomiska framgångar om mycket av politiken som förs ligger på tvärs med ekonomisk forskning?"

tangerar du ett jättefält, långt bortom vad jag skriver i den nu aktuella ED-artikeln. Det är dock ett område jag skrivit och funderat mycket kring. Mitt korta svar är att politiken - i ett längre perspektiv - inte varit fullt så "på tvärs med ekonomisk forskning" som stundom gjorts gällande, och att de nordiska framgångarna inte alls är paradoxala eller exceptionella.

Se gärna min bok "Den kapitalistiska välfärdsstaten" för mer info - eller kolla på www.thecapitalistwelfarestate.com

[bergh]

Fafner,

den bedömningen var kanske korrekt vad gäller ungdomar vs äldre, men det betyder inte att den är korrekt när det gäller utlandsfödda vs äldre.

Det finns f ö ganska detaljerad forskning på danska data i frågan, se detta inlägg:

http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2014/1/19/mer-forskning-om-invandringens-konsekvenser-foumlr-natives.html

[Olle J.]

Är det inte ett något märkligt resultat att kollektivstäckningsgrad är negativt (och signifikant) korrelerat till arbetslöshet bland svenskfödda. Om nu måttet skall användas för att uppskatta insider-effekten på arbetsmarknaden borde det ju även vara negativt för andra outsiders (samtidigt som långt ifrån alla utlänningar är outsiders)?

[Beholder]

Ja jag får kolla in din bok då helt enkelt. Om jag nu lyckas förstå den :-)

För övrigt är det väl knappast oväntat att ledarskribenter på DN och SVD håller med dig med tanke på vad du kom fram till. Det är ju i princip vad dom propagerar för varje dag.

[bergh]

Olle J: Det finns ju andra aspekter av kollektivavtal än insider-outsider-fenomen. De sänker ju transaktionskostnaderna och bidrar på många sätt till en effektiv arbetsmarknad - det finns mycket skrivet om fördelarna med kollektivavtal.

Däremot vore det intressant att se om liknande effekter finns på exempelvis ungdomsarbetslöshet.

[Olle J.]

Jo, jag är givetvis medveten om detta. Om jag för en tid fick bedöma resultaten som om jag vore ledarskribent på en tidning så skulle man ju också kunna se det hela som ett stöd för kollektivavtal. Koefficienterna pekar i och för sig för en större effekt på arbetslöshet för utlandsfödda (0,08 i den utökade modellen) än för den infödda (-0,049) men då de senare utgör 85 procent av arbetskraften så pekar det ju på en positiv nettoeffekt... Fast jag gissar att det är någon slags relativeffekt, i och med att även ett högt antal asylsökande per capita sänker arbetslösheten bland de infödda. Även det ett resultat som man kan framhäva (även om det kanske i första hand beror på att rika länder släpper in fler...).

Sedan ser jag en risk med att direkt applicera resultat från 29 olika länder direkt på Sverige, som om det var enbart Sverige som mättes. Kollektivavtalstäckningen, och även flera av de andra variablerna, fångar trots upp förhållandevis heteogena företeelser som kan, men inte nödvändigvis, stänger ute utlandsfödda.

Håller för övrigt med om ungdomsarbetslösheten men det måste la vara genomfört av någon, i och med att det är ett så hett ämne.