Senaste poster
Populära
Google Scholar
« LO, den svenska "arbetsmotivationen", och faktiskt arbetade timmar | Main | En modell för högproduktiva »
fredag
aug182006

Så kom löfteschocken. Vad gör moderaterna nu?

Så kom då den väntade löfteschocken i form av ett s-valmanifest med löfte om gratis tandvård för alla under 24, sänkt maxtaxa i förskolan, fler anställda i äldreomsorgen och på fritidshemmen, samt höjt tak i akassan.

Kanske uppfattar inte socialdemokraterna moderaternas kommitment som trovärdig, men om jag förstod Reinfeldt rätt, ska moderaterna acceptera samtliga dessa reformer utom akassehöjningen (och möjligen maxtaxan). Vi får väl se!

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (20)

Eftersom lämken på sossarnas hemsida inte funkar har jag bara sett deras sammanfattning i punktform. Men den ser väl trevlig ut?

Vad krävs för att kunna tala om löfteschock? De 25 miljarder som DN snackar om utgör knappt en procent av BNP. I en ekonomi som växer med mer än 4 procent låter det inte sådär alldeles oansvarigt.
18 aug | Unregistered CommenterMartin
Det som krävs för att kunna tala om löfteschock är att man sett hur svensk kvällspress producerar löpsedlar med så kallade chocker om än det ena och det andra, i många fall inte alls särskilt chockerande.

(därav rubriken på det länkade inlägget 'väntad löfteschock i augusti - väljarna rasar?', även det ett försök till drift med kvällspressens språkbruk)
18 aug | Registered Commenterbergh
Det måste vara tungt att sitta och kläcka så snillrika intertextualiteter för en oförstående omvärld.

För egen del tippar jag på att löfteschocken kom av sig just p g a Reinfeldts utspel.

För egen del hoppades jag på ett vallöfte från Persson i stil med: hur mycket (m) än satsar på skola, vård och omsorg kommer vi att satsa 10 procent mer.
18 aug | Unregistered CommenterMartin
Ajaj, nu blev det två kommentarer av misstag. Kan du kanske radera den ena?
18 aug | Unregistered CommenterMartin
Jag tror så klart att du mycket väl kan ha rätt om att Reinfeldts utspel mildrade chocken betydligt. (Att sitta på snillrika intertextualiteter för en oförstående omvärld är väl ungefär lika betungande som att skapa satir så fyndig att den går de flesta i omvärlden förbi ;-)
19 aug | Registered Commenterbergh
För egen del, martin, undrar jag hur länge 4% tillväxt håller i sig, och således hur länge dessa löften inte är oansvariga? En månad till alla mätfel är korrigerade? Ett år till boomen är över?
19 aug | Unregistered Commenterpontus
Hum... jag har kanske inte kollat tillräckligt noga men jag har uppfattat löftena som engångsökningar. Om tillväxten sedan sjunker lär väl även de nyanställda i äldreomsorgen få lägre löneökningar.

Återstår då möjligheten "mätfel". Och tja... om en regering efter valet plötsligt märker att KI:s siffor visat helt fel får man väl revidera sina löften... Där kan man ju ta intryck av Bildts och Wibbles förmedömliga flexibilitet i augusti 1992 ;-).
19 aug | Unregistered Commentermartin
Eeh, eftersom tillväxt är ett flöde, och inte en nivå, så är tid en ganska viktig variabel. Vi kan ha 1000% tillväxt i epsilon månader utan att det ger ett skvatt.
19 aug | Unregistered Commenterpontus
Men alltså... om tillväxten ett visst år ger utrymme för en engångssatsning på fler anställda i äldreomsorgen (vilket är ett av regeringens förslag) utan att skatterna behöver höjas, så kan denna personal sedan behållas när tillväxttakten går ner till en normal nivå, utan att skatterna behöver höjas. Så vi jämför alltså ett flöde med ett annat, vilket torde vara tillåtet.

Och oavsett om du extrapolerar årets två första kvartal eller ser jämför med BNP för ett år sedan visar tillgänglig statistik att Sveriges ekonomi växer med cirka fyra procent.

Så vad är problemet?
19 aug | Unregistered Commentermartin
Problemet: "Vi kan ha 1000% tillväxt i epsilon månader utan att det ger ett skvatt."

Dessutom: Med sossarnas förslag så blir det de anställda i äldreomsorgen som blir utan reallöneökningar (om skatterna hålls konstanta).
20 aug | Unregistered Commenterpontus
Varför skulle de bli utan reallöneökningar? Om reallönerna i privat sektor ökar så ökar ju även skatteintäkterna. Om privata löner däremot inte ökar, så är det ganska naturligt att det inte finns löneökningsutrymme i offentlig sektor heller.

Att det handlar om mer än epsilon månader är enkelt att verifiera. Återstår alltså möjligheten mätfel, vilken jag diskuterat i en tidigare kommentar.
20 aug | Unregistered CommenterMartin
Men polarn: Privata realloner upp -> Skatteintakter upp -> offentliga realloner upp, ELLER fler antsallda. Du optade for det senare alternativet, och jag havdar att det sker pa bekostnad av de offentliganstalldas realloner. Har jag fel?

Och, visst, du har "diskuterat" mätfel tidigare. MEN, hur exakt har du tänkt att verifiera att det handlar om mer än epsilon månader om det finns mätfel?
21 aug | Unregistered Commenterpontus
Det skall förövrigt tilläggas att The Economist varnar för potentiella mätfel i hela europa under boomen just nu.
21 aug | Unregistered Commenterpontus
Er... jag tror du missar att förutsättningen för hela resonemanget är att tillväxten för närvarande är exceptionellt hög så att det finns ett reformutrymme. Är detta inte fallet gäller naturligtvis Baumols sjuka som vanligt och då är det bara produktivitetstillväxt i offentlig sektor som kan rädda ekvationen.

jag tycker att mätfel är av underordnad betydelse då politiska program alltid skrivs med förutsättning att gällande prognoser står sig. Som den gode Keynes en gång sade: "When the facts change, I change my mind – what do you do, sir?"
21 aug | Unregistered CommenterMartin
Som ni boxar på varandra kan ju folk tro att ekonomer inte kan enas om något...

Antag att BNP är 2000 Gkr, växer två procent årligen, utom ett år då den växer fyra procent. Skattetrycket är 50 procent.

Extrautrymmet under tillväxtåret kan användas enbart till reallöneökningar eller enbart till personalökningar (eller en blandning av båda).

Oavsett vilket val man gör, får man nästa år hålla till godo med två procent. Men det får ju privat sektor också, så relativlönen mellan offentlig/privat sektor beror på hur respektive sektor gör avvägningen löneökning vs personalökning.

Har jag missat något?
21 aug | Registered Commenterbergh
Borde vi inte vända på det och säga att tillväxten beror på antingen produktivitetsökningar eller sysselsättningsökningar? I den mån tillväxten bara reflekterar en produktivitetsökning finns inget "extrautrymme" för reformer (om vi nu bortser från icke-linerariteter i skatte- och bidragssystem).

Nu är det emellertid så att sysselsättningen trendmässigt ökar en smula. Alltså torde man kunna öka på arbetskraften i offentlig sektor en smula utan att därför låta reallöneökningar stå tillbaka.
21 aug | Unregistered CommenterMartin
Visst. Men frågan är om den goda tillväxten just nu är sysselsättningsdriven i särskilt stor utsträckning.
21 aug | Unregistered Commenterbergh
Låt oss för all del inte glömma tidigare löfteschocker i form av utlovade skattesänkningar. Jag har ingen aning om var alliansen står idag (det ändras ju nästan dagligen, what with the fastighetsskatten etc) men i Bankeryd utlovades skattesänkningar på 37 miljarder kronor redan 2007.

21 aug | Unregistered CommenterNils
Bergh: Exakt min poäng. Men jag orkar inte upprepa den mer nu.
22 aug | Unregistered Commenterpontus
För att inte tala om att moderaterna tror att det finns ett reformutrymme på 100 miljarder kronor under mandatperioden. (Reinfeldts Vaxholmstal)
22 aug | Unregistered CommenterNils

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.