Skapar kvinnor högre vinster? - del 3

Den tidigare kommenterade uppsatsen som påstår att kvinnor i företagsstyrelser skapar högre vinster, blev såklart ett slagträ i debatten - Gudrun Schyman och Mia Odabas hakade på i DI (kräver prenumenration). Men gedigna Henrik Jordahl och Daniel Waldenström följer efter med fakta. Artikeln kräver prenumeration, så jag tar mig friheten att citera frikostigt:

I Dagens Industri den 27 mars hävdar Gudrun Schyman och Mia Odabas att mansdominansen i Sveriges bolagsstyrelser är ett lönsamhetsproblem: ”blandade styrelser har betydligt bättre lönsamhet”.

Påståendet är grundlöst. […]

Gruppen med många kvinnor i styrelsen utgörs av stora bolag från industri, detaljhandel, bank och service (till exempel Alfa Laval, Electrolux, Föreningssparbanken, H&M, Nordea, Securitas, SHB, Tele2), medan gruppen utan kvinnor domineras av mindre företag inom finans och IT (till exempel Havsfrun, Novestra, Note, Teleca, Teligent, Traction).

Det säger sig självt att det kan finnas betydande lönsamhetsskillnader, som inte har med antalet kvinnor i styrelsen att göra, mellan två så olika grupper av företag.

Speciellt när man som uppsatsförfattarna använder vinst räknat i kronor som lönsamhetsmått utan att på något sätt relatera den till företagens storlek.

Uppgifterna om kvinnlig styrelserepresentation kommer från år 2006, medan data över det ekonomiska utfallet, vinsten i kronor, är tagna från mellan ett och fyra år dessförinnan. Med andra ord vet vi inte hur många kvinnor som satt i de studerade företagens styrelser under den tid företagens vinster observeras. […]

Inte heller internationell forskning ger något stöd till Schymans och Odabas påståenden. Det fåtal studier som har publicerats ger osäkra och motstridiga resultat.

Värt att notera är dock att inte heller det motsatta sambandet, det vill säga att fler kvinnor i styrelserna skulle leda till minskad lönsamhet, finner något stöd i forskningen.

Comments

[pontus]

Har gudrun et al. överhuvud taget någon teori hur detta skulle gå till? Säger inte könsmaktsordningen etc. att kön är socialt kontruerat och icke-reellt?

Skulle detta då bara funka till dess vi är "jämlika"?

[Johan Richter]

Gudruns teori är väl helt enkelt att det finns lika många kompetenta kvinnor som män, och att den nuvarande diskrimineringen innebär att företagen får mindre kompetenta personer i styrelserna, vilket leder till att de tjänar mindre pengar. Jag tycker det är en teori som är både sammanhängande och plausibel, något man minsann inte är bortskämd med från vänsterns sida. Möjligtvis finns det också ett särartsfeministiskt inslag av att kvinnor skulle vara bättre ledare. Oavsett vad den akademiska feminismen säger så har Schyman aldrig ansett sig förhindrad att använda sådana argument, t ex under emu-debatten vill jag minnas attt hon hävdadae att kvinnor tänkte konkret och män abstrakt.

Vad man kan notera som lite roande är att med Gudruns socialistiska åsikter som utgångspunkt så borde en kampanj för fler kvinnor i bolagsstyrelser ses som en kampanj för att ge kvinnor samma möjligheter som män attt agera förtryckare av arbetsklassen.

[Martin]

Det behöver inte ens röra sig om kompetens i snävare mening. Det kan också vara så att det är en fördel att känna sina kunders verklighet - oavsett om denna är socialt konstruerad eller högst tangibel.

Fast förmodligen köper vår panglossianske vän inte det heller.

[pontus]

Johan - Ja jag antar att det är argumentet: Aktieägarna betalar just nu en skyhög premie för att få den höga glädjen av att diskriminera kvinnor (+htb etc. etc.). Som bevis viftar hon med en magisteruppsats från uppsala. QED.

Martin - Ja fast det är ju i så fall endast en fördel tills dess vi är helt jämställda. Sen är vi tillbaka till sun-spots.