Om Lindbeck och SNS

Mycket ekonomer på DN-debatt nyligen. (håller statsvetarna på att tappa sin ledning?)

Idag SNS-konjunkturråd, som diskuterar behovet av sänkt statlig inkomtskatt för att motverka att folk med hyfsade inkomster använder sina ökade inkomster från förvärvsavdraget till ökad fritid. Därmed har auktoriteter som jag själv, SNS, och IFAU gjort denna uppenbara analys av regeringspolitiken. Självfallet har även finansdepartementet gjort detsamma - men då skrevs det knappast någon DN-artikel.

Assar Lindbeck däremot hellre investera i förbättrad miljö och infrastruktur lagom till nästa lågkonjunktur, hellre än att låta budgeten gå med överskott och hellre än att sänka skatten:

En möjlig strategi vore därföratt vänta med att öka investeringar i miljö och infrastruktur, ochdärmed sammanhängande avveckling av överskottsmålet, till nästakonjunkturnedgång (som möjligen redan är på väg), då det kommer attfinnas ledig kapacitet.

Parentesen i citatet ovan rymmer problemet med Lindbecks lösning: Hur ska vi veta när det är läge att dra igång dessa stimulerande investeringar? Om nedgången nu bara är tillfällig, riskerar investeringarna att bidra till överhettning. Om nedgången är början på en djupare lågkonjunktur, borde investeringarna redan vara beslutade.

Lindbeck vill undvika en situation där politiker frestas att använda överskottet för att köpa röster. Men det borde vara minst lika angeläget att undvika en situation där politiker tror sig kunna utjämna konjunkturcykler med statliga investeringsprojekt.

Comments

[Andreas J]

Genom att slopa nuvarande mål om 1 procents offentligt-finansiellt sparande över konjnkturcykel, till förmån för budgetbalans, skulle ju både Lindbeck och andra auktoriteter kunna få sina viljor igenom..

[Olov]

Jag håller med om att det är viktigare att sänka den statliga inkomstskatten än framförallt att satsa på väggbyggen. Men vi måste ju trots allt satsa på förbättrad miljö och bygga infrastruktur. Och då bör ju dessa satsningar komma i lågkonjunktur. Att det skulle vara sååå svårt att veta när dessa nedgångar är på väg håller jag inte med om. Fortsätt ha överskott under högkonjunktur men ha budgetbalans under lågkonjunktur.

Är det föresten någon som på fullaste allvar tror att det någonsin kommer gå att sänka den statliga inkomstskatten i Sverige och vinna ett riksdagsval? I media saknas ju totalt en långsiktig analys av den ekonomiska politiken. Allt handlar om: "Varför ger ni mer pengar till de som redan är rika?! Är det verkligen rättvist?!"
Ekonomer är helt ointressanta för media. Det är tydligen mer intressant att höra vad dagisfröken Susan på dagiset Gula Björnen i Hedemora, har för synpunkter på en statsbudget än en nationalekonom.

[Bosse]

Beträffande SNS-rapporten handlar det ju om några inte särskilt framstående nationalekonomer som för fram ett par inte särskilt revolutionerande teser baserat på en inte särskilt omfattande genomgång av litteraturen. Jag kan förstå att journalisterna gäspar över detta.

Är SNS-killarnas rekommendationer fördelningspolitiskt neutrala? Tänker man kompensera höginkomsttagarnas standardhöjning på något vis? I DN-artikeln står att reformen "delvis" finansierar sig själv (cf. Wachtmeister & Karlsson, 1991). Ett sätt vore ju att återinföra fastighetsskatten och passa på att höja den lite.

Annars finns ju risken att nationalekonomerna i debatten ger intryck av att ha en politisk slagsida. Och det vore ju oerhört synd, med tanke på vilken enorm trovärdighet ekonomkåren i dagsläget åtnjuter hos den breda allmänheten.

Olov, man kanske skulle tillsätta en statlig utredning som ges i uppdrag att titta på huruvida en lågkonjunktur är på väg?

[Mikael]

Effektivt är bra (om än ofta ett av många viktiga ting), men mellan raderna har jag stora problem med flera av de här artiklarna. Som t ex: "Minst lika illa är att välutbildade i Sverige arbetar betydligt mindre än motsvarande grupper i andra europeiska välfärdsländer."

- Varför då? På vilket sätt är det illa?

Jag skulle byta med Norge vilken dag som helst.* Vad ligger dem på, 400 färre arbetade timmar per år? Men löner långt över den svenska. Okej, det är inte den relevanta frågan...men vem har sagt att perspektiven som många av de här artiklarna tenderar att vila på är bra?