Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Om klimatförändringar och mänsklighetens öde (The human web) | Main | Neo. Bra - fast inte på nätet. »
söndag
nov232008

Om finanskrisen.

PSW har naturligtvis rätt: Det finns starka skäl att verkligen försöka begripa vad som pågår i världsekonomin just nu och hur det blev såhär.

Från olika kloka håll har jag tipsats om Ed Leamer och Barry Eichengreen. - Det var bra tips. Följande är lättläst och begripligt:

Några funderingar:

1. När Kina började bli kapitalistiskt, hände stora grejor (källa)

  • en genomsnittlig tillväxt per år på 9,6 % mellan 1979 och 2005
  • Utrikeshandeln ökade med 17% per år och fler än 200 miljoner har lyfts ur fattigdom.
  • 2001 stod landet för 3,9% av världens handel. 2006 för 7,7 %.

Så här stora förändringar i ett land med idag 1,3 miljarder invånare, påverkar naturligtvis priser och resursallokering - vem ska jobba var och med vad - i hela världen. Detta skulle vara nog så krångligt i en värld av fria marknader, men det har skett i en värld med tullar, handelsrestriktioner, mängder av valutor med varierande och komplexa växelkursregimer. Det finns ingen anledning att vänta sig att detta ska gå som en dans. 2. Det är svårt att skilja på inflation och relativprisförändringar.

Precis som stigande energipriser kan göra att inflationen verkar hög trots att det bara rör sig om en relativprisförändring (omskrivet här), kan ökad handelsintegration göra prisstegringarna låga trots att den inhemska ekonomin är överhettad. Många skyller krisen på att Fed höll så låga räntor i början av 2000-talet. Men faktum är att inflationen i USA 2002 var under 2 procent.

Hittills har det varit tabu att ta med tillgångspriser i KPI - men om det skett skulle husprisökningen öka inflationstakten och ge signaler om att räntan borde höjas. Värt att diskutera? (Fördjupning: Dennis funderar, Asset prices in the measurement of inflation)

3. Ratinginstitut var uppgift varit att klassificera olika typer av värdepapper och deras risk, har agerat inkompetent och/eller oärligt.

Läser man Leamer, inser man att det varit för få människor inblandade, det talas om "a cozy relationship between sellers of the bonds and the management of the rating agencies". Man har utvecklat värdepapper med hänsyn ratingprinciperna i syfte att få den högsta klassificeringen, AAA.

4. Folk har inte begripit vad de handlat med.

Det behöver man inte göra på en effektiv marknad (vilket är orsaken till att du kan välja telefonbolag slumpmässigt, eller låta en pilkastande apa sätta ihop din aktieportfölj - chansen är fortfarande hyfsad att det går bra). Men en del av värdepapperna ifråga har handlats "over the counter": Wisdom of crowds-mekanismen i prissättningen har helt enkelt inte funnits där.

5. Krisen sammanfaller med en lågkonjunktur som påskyndar strukturomvandingen.

Industrisssysselsättningen i väst kommer att fortsätta minska. Det är sannolikt hög tid att på allvar börja fundera på hur högskatteländer som Sverige kan få fart på sysselsättningen inom tjänstesektorn. Dags att skrota pigdebatten en gång för alla med andra ord.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (2)

Ett problem är att de etablerade, och Nobelprisbelönade, värderingsmodellerna bygger på att marknadsrörelser håller sig inom en normalfördelning. Så länge dessa tillämpas kommer vi förståss att då och då få spö av den feta svansen. Kan säkert ha hjälpt till att räkna fram för låga riskvärden som chefer och ratinginstitut sedan agerat efter. En expert som använder klurig matte och datorberäkningar för att få fram sina förutsägelser får ju ofta en hög trovärdighet. Särskilt om de har fungerat bra några år.
24 nov | Unregistered CommenterMattias
Beror inte de låga inflationstalen på att man inte räknar med boendekostnader, i själva verket har inflationen varit skyhög och pengar på banken en förlustaffär och sen s¨g jag helt plötsligt att du tagit med det. För mig låter det som en självklar förklaring. Har krisen verkligen så mycket med aktievärderingarna att göra, är inte den stora felaktiga värderingen bostäderna. Har inte allt med bolånekunderna att göra och det faktum att de senaste prens konjukturstopp bekostats av ökade bostadspriser.
24 nov | Unregistered CommenterWilton

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.