Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Financial Theory and Practice | Main | Knivskarpa motsättningar? »
fredag
maj162008

Hur dåliga blir pensionerna i framtiden?

ekonomistas redovisas skrämmande siffror över pensionerna i framtiden. Blir det verkligen så illa - pensionsutbetalningar på bara 35 procent av lönesumman?

Det korta svaret är nej, så illa blir det inte.
Vill vi få ett hum om pensionernas generositet bör man göra jämförelser för varje kohort (dvs folk födda ett visst år).

I pensionssystemets årsredovisning (finns här) hittar vi följande bild:


Diagrammet visar den förväntade pensionen vid 65 i relation till lönen för de som är 16-64 vid pensionstillfället.

Vi se hur ATP fasas ut och hur ersättningsgraden sjunker till 53% för de som föddes 1992.

Det som märkts "livslängdseffekt" i diagrammet visar dock att en del av minskningen beror på att vi lever längre som penionärer vid konstanthållen pensionsålder. Om pensionstillfället successivt senareläggs, så att de som föddes 1992 jobbar tills de är ungefär 68 år, hålls ersättningsgraden över 60 procent hela tiden.

Och eftersom livslängden ökar, kommer dessa ändå att vara pensionärer 18 månader längre än den som föddes 1930 och gick i penion vid 65.

Scenariot är Försäkringskassans basscenario: Pensionering vid 65 års ålder, 1,8% tillväxt, 3,5% avkastning på premiepensionen.

Och som påpekats tidigare, är det inte sant att nya systemet redan idag försämrat pensionerna - tvärt om. Nivån i ATP var prisindexerad, och med den låga inflation som rått på sistone skulle pensionärerna inte varit glada. Den nya indexeringen bygger på inkomsttillväxt, vilket de senaste åren varit mumma även för pensionärerna.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (3)

Och till diagrammet kommer även tjänstepensionen som väl är i det närmaste universell i dag även om storleken på avsättningarna skiljer sig åt starkt. Som uppskattad lägsta nivå är nog inte 10 % av slutlönen att ta i för mycket för en person som arbetat genomsnittlig mängd (eller ja, i a f fått lön för det).
16 maj | Unregistered CommenterLeif
korrekt, avtalspensioner finns inte med i diagrammet.
16 maj | Unregistered Commenterbergh
En legitim fråga som ingen verkar ställa är varför det verkar vara en moralisk naturlag att man skall få lika mycket i pension som i slutlön?

Som pensionär har man ofta klart lägre utgifter än man hade när man arbetade; huset är ned- eller bortamorterat, barnen är utflugna och arbetsrelaterade utgifter som lunch och resor försvinner.

Dessutom är slutlönen naturligtvis den högsta man upplever, får man 65 % av sin slutlön i pension som 65-åring så motsvarar detta lönen man hade som 50-åring (antagande: 3 % löneutveckling per år).

Jag kan inte påminna mig att jag någonsin sett en diskussion om vad som är "optimal" pension med avseende på att man skall kunna leva ett fullgott pensionärsliv, men utan att det blir så kostsamt för arbetsgivaren att det rubbar arbetsutbudet. Någon annan?
3 jun | Unregistered CommenterLeif

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.