Om svarta och vita anställningar och djupintervjuer

I Arenas februarinummer anmäls en avhandling: Maktens fantasier och servicearbetets praktik av Paula Mulinari (Linköping studies in Art and Science).

Med djupintervjuer kommer hon fram till att tjänsteföretag i Malmö, som väljer mellan att anställa svart eller vitt, då också väljer mellan att anställa invandrare eller svenskar. De senare får vit anställning.

Dessutom lär jag mig att bagerier i Malmö har invandrare som bakar, men svenskar vid disken.

Att ordparet svart/vitt beskriver både hudfärg och anställningar, och vilka konsekvenser det har, hade jag inte tänkt på tidigare. Men så avslutas artikeln:

Avhandlingens stora problem ligger i att jag ibland får känslan - berättigad eller ej - att det är Mulinari som styr dem hon intervjuat istället för tvärtom. Här har vi några teorier av forskaren den och den och här ett citat som bekräftar tesen. Kanske omöjligt att frångå i ett avhandlingsarbete.

Recensionen är skriven av Catarina Johansson Junttila, som påpekar att avhandlingens slutsatser bygger helt på vad arbetstagarna berättat.

Avhandlingar som bygger på djupintervjuer och snarlika metoder blir alltså lätta att avfärda om man inte gillar slutsatserna - men bra att hänvisa till om man gillar resultaten.

Inte helt olikt avhandlingar med ogenomtränglig ekonometri - eller är jag orättvis nu?

Comments

[Jonas]

Är ekonometrin verkligen ogenomtränglig så lär den inte publiceras. Det är en enorm skillnad mellan de olika metoderna: Varje steg i ekonometrin går - åtminstone principiellt - att följa. Detta är inte fallet med en metod som bygger på djupintervjuer, utan där är det pprincipiellt omöjligt att följa hur forskaren kommit fram till sina slutsatser. Därmed inte sagt att inte djupintervjuandet kan vara intressant.

[Martin]

Visst, om man bär omkring på en hammare ser man spikar överallt.

[pontus]

Bergh - Replicerbarhet är väl ganska viktigt när det kommer till vetenskap. Om så, så är djupintervjuer mer vanskligt än återanvändbar data (ekonometri). Personligen tycker jag att många tekniska framsteg inom ekonometrin varit nyttiga (som Heckmans censored regressors, 2SLS eller GLS/WLS), men om de döljer en studies svagheter så är ju naturligtvis det tråkigt. Men ansvaret kanske också ligger hos läsaren att hålla sig a jour?

Martin - Kanske lika bra att inte beväpna sig från första början alltså?

[Johan Richter]

Du kan ju göra om studien om du inte tror på resultatet. Nu jobbar jag inte med någon av de empiriska vetenskaperna men nog är det det vanliga sättet att granska vetenskapliga resultat?

[Henrik]

Vad är det för skilnad på en intervju och en djupintervju?