The case for big government?

En viss Jeff Madrick, redaktör på Challenge magazine, släpper i november en bok med titeln "The Case for Big Government". I Boston Globe får vi en sneak preview i artikeln "Growth factor - How big government helps the economy take off".

Forskning av Lindert och Slemrod nämns såklart. Nyckelmeningen kommer en bit ner på sid två:

Rather than harm the economy, the evidence shows that government spending, when done well, contributes critically to economic growth.

Ja, det är jag som fetat i citatet. Man behöver inte ha läst en enda empirisk studie för att inse att detta är sant. Lika sant skulle följande påstående vara

[...] the evidence shows that government spending, when done wrong, substantially lowers economic growth.

Den intressanta frågan är naturligtvis om offentliga utgifter som de faktiskt ser ut är bra eller dåliga för tillväxten. På den punkten är resultaten långt ifrån entydiga, och det dräller av selektionsmekanismer och omvända kausaliteter som gör forskningen skitsvår. Länder som har höga skatter under lång tid är förmodligen länder som av olika skäl klarar av det.

Annorlunda uttryckt: Det faktum att norden lyckats ha god ekonomisk tillväxt och höga skatter samtidigt, betyder inte att jag skulle rekommendera USA att dubblera storleken på sin offentliga sektor.

Comments

[Niclas Berggren]

Du börjar låta riktigt rodrikiansk, Andreas. Institutioner ska anpassas till lokala omständigheter, inte följa en mall överallt.

[Statsvetaren]

"Länder som har höga skatter under lång tid är förmodligen länder som av olika skäl klarar av det."

Detta citat liksom kommentaren ovan ser jag som resultatet av en tämligen naiv syn på ekonomi och politik. Skattesatser handlar inte först och främst om "lokal kultur" utan om ideologisk kamp. Skillnaden mellan Sverige och USA har mer att göra med vilka politiska krafter som dominerar än om vad man "klarar av". Jag skulle rekommendera USA att öka storleken på sin offentliga sektor eftersom detta skulle gynna det stora flertalet av befolkningen, oberoende av vad amerikanska konservativa krafter anser att USA "klarar av" eller vad som är den "amerikanska traditionen". Ner med den nationalekonomiska kommunitarismen. :)

[gissur]

Niclas, även din gode middagskamrat Jack Knight driver detta argument:

http://crookedtimber.org/2007/11/13/experimentalism-and-institutional-choice/

[Nils Lindholm]

Det där med höga skatter i Sverige!!
Spec. 50% o 66%
66=kommunskatt 1/3 + arbetsgivaravgiften 1/3 !!

Nån gån 06 så hittade jag en skrift på SCB där SCB och nåt ’SCB’ i USA hade gjort en likning av skatter.
OM Amerikanen betalade 23% i skatt så betalade Svensken 28 !!
Hur kan vi betala 28% i skatt då ju bara kommunalskatten var 30%?
Jo i Svenska kommunalskatten finns saker som i USA betalas av arbetsgivare o anställd, medborgarna direkt.

Det mesta i arbetsgivaravgiften som i Sverige räknas som skatt, är i USA en arbetsgivare o anställd uppgörelse, och räknas då som ’närande’!!.
Observera att arbetsgivaravgiften i Sverige resp. uppgörelsen arbetsgivare o anställd i USA betalas av arbetsgivaren - arbetstagaren, i nån typ av samförstånd dessa emellan.
Men i Sverige blir det skattetryck.
Därför sägs att dom Nordiska länderna höga skatter.

Medel Svensken dör väl inte fattigare än medel Amerikanen.
Median Amerikanen utgår jag ifrån, dör fattigare än median Svensken, bara så där utan fakta.
Svenskens socialförsäkringsbolag heter Staten och även detta bolag måste ta in sina premier.
Helt plötslig så kallas dessa premier för skatter.
OM Göran P skulle växlat ut, arbetsgivaravgiften när det var på tal för länge sedan, då skulle väl skattesatsen ha sänkts utan att det därför påverkat medelarbetstagarens ’livspeng’ så mycket ??

Så höga skatter betyder inte att man ’konfiskeras’ och därmed har lite pengar att röra sig med, räknat på livscykeln.
Barnpassningen ex.v. ’avbetalas’ över ’skattecykeln’, inte kontant, cirkus 40000:- per barn och år.
Skattetrycket skulle sjunka men kanske lite av en katastrof för åtminstone medianen som får en räkning på 7000:- i månaden för barnpassningen (2-barn som medel).
Dessutom föder medianen barn tidigare i livet än ’stureplan’.

[Emil]

"Median Amerikanen utgår jag ifrån, dör fattigare än median Svensken, bara så där utan fakta."

Just precis, det är enkelt att argumentera för höga skattetryck (precis som det mesta andra) om man inte behöver ta någon hänsyn till fakta.

[bergh]

Nils,
delvis håller jag med dig: vissa saker efterfrågas av de flesta människor, och måste betalas oavsett om det är stat, arbetsgivare eller familj som tillhandahåller tjänsten. Men det betyder inte att skillnaden mellan skatter och avgifter försvinner eller blir ointressant.

Och Emil har en poäng i sin antydan; medianamerikanen är rikare, se tidigare inlägg:
http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2006/9/6/kpkraft-och-frdelning-i-sverige-och-usa-nyare-siffror.html

(och ja, jämförelsen beaktar att vissa saker är billigare i Sverige pga skattefinansiering - och att vissa saker är billigare i USA pga låga skatter)