Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Forum och HTML | Main | Economic report of the president / arbetsmarknadsregleringar »
tisdag
jan202009

Institutionella reformer: Rutger Macklean och storskiftet i Skåne

De kanske mest radikala och framgångsrika skiftesreformerna genomförde Rutger MackleanSvaneholms gods i Skåne under 1780-talet.

Terra Scaniae (region Skånes webplats med skolinfo) berättas följande:

Till Svaneholms gods, beläget i södra Skåne, hörde hela Skurups socken med de fyra byarna Skurup, Sandåkra, Hylteberga och Saritslöv. Macklean, som var mycket väl insatt i tidens moderna jordbruksmetoder lät som ensam ägare i sin stora socken genomföra ett radikalt enskifte i byarna. Ungefär sjuttio gårdar fick därmed sin odlingsmark samlad i ett skifte, där varje gård fick ca 20 hektar åker och 5 hektar äng. Byarna tömdes på hus, och i stället byggdes nya trelängade hus som placerades mitt i skiftena – som ofta var kvadratiska till formen.

[...] Förutom genomförandet av enskiftet införde Macklean nya växtföljder, och dessutom upphörde böndernas skyldighet att göra dagsverken. I stället infördes en arrendeavgift. Bönderna, som till att börja med inte alls uppskattade Mackleans nymodigheter, protesterade. Nästan hälften av bönderna vägrade flytta ut till de nya gårdarna och lämnade i stället godset.

Men efter en period med ekonomiska svårigheter gav reformerna resultat. Jordbrukens produktivitet ökade avsevärt, och såväl Macklean som bönderna tjänade på förändringarna. Det dröjde inte länge förrän Svaneholms gods sågs som ett mönsterjordbruk. Rutger Mackleans reformer fick stor betydelse för jordbruket i hela Sverige. De blev utgångspunkten för beslutet om nästa skifte, det så kallade enskiftet.

I dessa rader - och i specialinformationen om Friherren Rutger Macklean - finns mängder av lärdomar för oss som funderar på institutionel förändring:

  • Macklean var en enskild institutionell entreprenör, som fick sin inspiration från England.
  • Reformen innehöll ett betydande mått av resursjämlikhet (70 gårdar fick 20 hektar åker och 5 hektar äng var)
  • Reformen var kortsiktigt kostsam men blev på lång sikt till en Pareto-förbättring ("såväl Macklean som bönderna tjänade på förändringarna")
  • Produktivitetsförbättringen kom till stånd bland annat genom en incitamentsförändring (arrendeavgift ersatte dagsverken)
  • När Macklean provat i liten skala såg man att reformen fungerade och den spreds till resten av Sverige (enskiftet i Skåne 1803 och laga skifte 1827)

Till läsare med specialkunskaper i frågan:

Finns det invändningar mot mina tolkningar i punkterna ovan? Vet någon om det skrivits på engelska om de svenska skiftesreformerna?



Kvadratisk jordbruksmark.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (5)

Hej igen Bergh. Har ju redan postat tre fragor tidigare. Nar du har tid att svara pa dem far du garna ocksa saga vad du tycker om de sa kallade ´´demurrage´´-systemet som en av losningarna pa finanskrisen? Tycker det later intressant, men har sakert flera baksidor ocksa. Hade inte hort talas om det forran jag laste detta:

http://www.monbiot.com/archives/2009/01/20/a-better-way-to-make-money/#more-1172

21 jan | Unregistered CommenterIllern

Jag vet inte så mycket specifikt om fallet Macklean (mer än att jag har vaga minnen från SVT:s serie från 1980-talet om honom med Henrik Holmberg i huvudrollen). Men rent generellt för Skåne (och Sverige?) hävdar ekonomhistoriker i Lund att den skånska skiftserörelsen bidrog positivt till jordbruksproduktivitet och befolkningstillväxt. Se tex:
http://biblioteket.ehl.lu.se/faculty/publ/00002508.pdf
http://biblioteket.ehl.lu.se/faculty/publ/00002510.pdf

Det finns dock mindre känt om den svenska skiftesrörelsens fördelningseffekter. Vi vet överhuvudtaget mkt lite om jämlikhetens utveckling under 1800-talet. I Nils Wohlins bok fr 1915 används material över mantalsfördelningen i olika socknar, data från emigrationsutredningen
(http://www.ub.gu.se/sok/ebok/egna/textarkiv/emigrationsutredningen/ , se bilaga 12). Där verkar Gini minska från 0.296 1815 till 0.234 1865 för hela landet. Tidsmässigt motsäger detta åtminstone inte att skiftesrörelsen utjämnade resurserna.

I fallet England vet vi något mer. Den numera rådande bilden (skapad främst av Greg Clark och Bob Allen) är att skiftesreformerna från 1600-1800-talen inte ökade produktiviviteten nämnvärt
http://www3.interscience.wiley.com/journal/119059125/abstract?CRETRY=1&SRETRY=0
http://www.econ.ucdavis.edu/faculty/gclark/papers/rentereh.pdf
http://www.econ.ucdavis.edu/faculty/gclark/papers/prod2002.pdf
http://www.nuffield.ox.ac.uk/users/allen/unpublished/AllenE&W.pdf

Effekterna på jämlikhet är mer oklara, men Linderts resultat antyder att markägandet i England var mycket ojämnt före 1900-talet, dvs trots skiftena.

Till sist en kanske tråkig men ändå viktig brasklapp: ingen av dessa studier har fullt ut lyckats presetera någon kausal inferens vad gäller skiftets effekter. Och någon sådan lär vi inte heller se på ett tag för Sverige eftersom även med sockendata är faktum att skiftet var något man beslutade om att införa på socken- och t o m bynivå. Trots en ganska stor geografisk variation måsta man alltså först kontrollera för selektering innan man gör t ex en diff-in-diff-analys.

21 jan | Unregistered CommenterDaniel

Mackleans roll, som institutionell entreprenör, har främst drivits av Eli Heckscher, grundare av ämnet ekonomisk historia och även teorin om faktor priser i handeln mellan länder, i sitt klassiska verk ”Sveriges ekonomiska historia” (1949). Dessa slutsatser bygger främst på offentliga protokol, i vilka böndernas mostånd mot skiftena tolkas som motstånd mot förändringar. Hans bild har dock omvärderats i ljuset av de senaste årtiondenas forskning kring bönder och deras roll i den agrara revolutionen. Framför allt genomfördes skiftena betydligt snabbare i de socknar med självägande bönder jämfört med de bönder som trälade i ett stationärt godssystem. Dessutom var de som initierade skiftena oftast de bönder som var skrivkunniga, hade tillgång till social nätverk och som nyttjade kreditmarknade för att finansiera skiftena. Det finns två bra artiklar, skriva på engelska, som behandlar just detta:

Fridlizius, G (1979). Population, Enclosure and Property Rights. Economy and History, vol XXII:1, Lund.
Svensson, P (2006). Peasants and entrepreneurship in the 19th century agricultural transformation of Sweden. Social Science History. Vol. 30, No. 3.

En kul detalj med Macklean är att hans idéer om att skifta jorden och införa mer moderna brukningsmetoder höll på att ta en ände med förskräckelse. Bönderna flyttade från hans gods och kostnaderna för skiftet äventyrade ekoniomin, men tack vare att spannmålspriserna började stiga under slutet av 1780-talet kom godsägare Macklean på grön kvist igen. En god institutionell entreprenör ser till att ha tur också!

För övrigt visar det svenska enskiftet på betydelsen av prismekanismerna. Macklean räddades av höjda spannmålspriser och tack vare de höga priserna fick andra jordägare, främst självägande bönder och inte godsen, incittament att skifta jorden vilket faktiskt var en process med betydande ekonomiska risker.

Anledningen till att skiftena kunde ge negativa fördelningseffekter i Storbritannien vad gäller just jordägandet var nog att många småbönder inte kunde bära kostnaderna för skiftet - transaktionskostanderna var betydande - och istället fick de arrendera jorden. Å andra sidan blev de då mer mobila och kunde flytta in till städerna för att ta jobb i industrisektorn => drivkraft till den brittiska industrialiseringen. I Sverige kunde bönderna behålla sin jord och konsolidera sin ställning i högre grad eftersom skifteskostnaderna var lägre. Lagstiftningen tycks ha gynnat skiftesanhängarna.

En bra engelskspråkig referens till skiftesrörelsen är Fridilizius, Gunnar (1979) Population enclosure and property rights, Economy and history vol 22.

22 jan | Unregistered CommenterHenrik L

Gosh. Så här bra tips har jag aldrig fått på något seminarium någonsin. Stort tack!

(Jag visste ju att ekonomhistorikerna i Lund har kul data över skånskt jordbruk, men jag visste inte att de redan gjort så bra grejor av det.)

22 jan | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.