Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Spelteori i film | Main | Powerpoints från helgens CUF-kurs »
onsdag
okt212009

Ger mobilen sämre minne? Om naturvetare, halvblinda råttor och snabba avhandlingar

 

 I augusti i år publicerades i Läkartidningen en artikel av Carl-Henrik Nordström, som ger en svidande kritik av diverse omständigheter kring Henrietta Nittbys avhandling "Effects of mobile ­phone radiation upon the mammalian brain" (länk). Avhandlingen gav rubriker som

Mobilens strålning försämrar minnet [sydsvenskan]

så det finns goda skäl att ta både avhandlingen och kritiken på allvar. Det uppmärksammade resultatet kommer av en studie på råttor [citat ur Nordströms artikel]:

experimentgrupperna utsattes en gång per vecka under 55 veckor för en 2 timmar lång exponering för en högre respektive en lägre dos mikrovågsstrålning. [...] kontrollgruppen blev inte exponerade [...] Minnesförmågan bedömdes utifrån hur länge och på vilket sätt djuren betraktade två typer av föremål [klotsar] placerade i olika geometriska formationer.

Nordströms tyngsta invändningar:

  1. Det är välkänt att råttor av den här typen får kraftigt nedsatt syn vid 12 månaders ålder. Råttorna i försöket var minst 18 månader. "Även för en lekman torde det stå klart att det är meningslöst att försöka utvärdera den visuella minnesförmågan hos synskadade eller i det närmaste blinda råttor."
  2. "Den i arbetet presenterade signifikanta nedsättningen av minnesförmågan efter mikrovågsexponering erhölls genom att man bortsåg från resultaten i den ena kontrollgruppen. Dessa kontrolldjur hade vid testningen den klart sämsta minnesförmågan."
  3. Disputationen avbröts i förtid, dvs innan alla frågor fått ställas.

Punkt ett har lett till en vetenskaplig dispyt som kan avnjutas i tidskriften Bioelectromagnetics. Dispyten mynnar ut i följande festliga citat från Nittby et al:

Nowhere in our paper do we state that we were testing visual memory! [Bioelectromagnetics 29:219-232, 2008].

Försvaret är att alla råttor hade lika dålig syn, och minnet som testades var inte nödvändigtvis visuellt. Råttor kan alltså komma ihåg (och glömma bort) klotsar på basis av något annat, deras doft kanske? Detta utvecklas inte närmare.

Det som talar för att Nordströms invänding har åtminstone viss substans, är de formuleringar som finns i faktarutan till Sydsvenskans artikel, som bygger på en intervju med Nittby:

Råttornas korttidsminne testas med olika klossar.
Klossar de har sett förut blandas med andra klossar.  [min kursivering]
När råttorna intresserar sig för de första klossarna tolkas det som om de minns dessa.

En kontroll med journalisten Marianne Hedenbro bekräftar att Sydsvenskan har som praxis att låta forskaren läsa och godkänna dylika texter innan publicering. Så nog har resultaten åtminstone tidigare presenterats som vore det ett test av visuellt minne hos råttor.

Intressant är dock att Nordström i sin vetenskapliga artikel inte tar upp den försvunna kontrollgruppen, som enligt hans artikel i Läkartidningen hade sämst minne av alla. Intressant är också att experimenten genomfördes av två laboratorieassistenter och en kinesisk gästforskare innan Nittby antogs som doktorand.

The bottom line: Det är nog fortfarande inte bevisat att mobilstrålning försämrar minnet. Inte ens hos råttor.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (2)

Andreas: Jag kan inte påstå att jag kikat på det här så himla noga, men jag vill ändå inflika ett par saker, båda relaterade till punkt 1 i din lista över Nordströms tyngsta invändningar.

Kommentar 1

Du skriver: ”Försvaret är att alla råttor hade lika dålig syn, och minnet som testades var inte nödvändigtvis visuellt. Råttor kan alltså komma ihåg (och glömma bort) klotsar på basis av något annat, deras doft kanske? Detta utvecklas inte närmare.” Jo, lite grann närmare utvecklar de ju faktiskt detta. I fjärde stycket i svaret på Nordströms kommentar, omedelbart efter formuleringen ”Nowhere in our paper do we state that we were testing visual memory!” (som du själv citerar), återger Nittby et al följande två meningar från den ursprungliga artikeln:

”Exploration of an object in the episodic-like memory test was operationally defined as active investigation or physical contact between the object and the rat’s paws, snout or vibrissae. The rat was considered to be actively investigating an object when it had approached it within a distance corresponding to the length of its vibrissae and simultaneously looked at the approached object.”

Det Nittby et al uppenbarligen menar är att råttorna (utöver synen) använde känseln – de undersökte klotsarna med hjäp av nos, tassar och morrhår. Som lekman tycker jag det låter rätt rimligt att känselsinnet skulle vara väl utvecklat hos råttor (fast vad vet jag). Hur som helst tycker jag din sammanfattning på den här punkten är orättvis mot Nittby et al.

Kommentar 2

Om det nu ändå är så att råttorna knappt kan se någonting alls och att deras andra sinnen inte är till mycket hjälp när de ska undersöka klotsarna, borde inte detta göra det SVÅRARE att hitta skillnader mellan testgrupp och kontrollgrupp? Så om vi i det läget faktiskt hittar skillnader, tyder inte detta på att skillnaderna i hur minnesförmågan påverkas (det vi ville mäta) är tämligen stora, eftersom de uppenbarligen avspeglar sig råttornas beteende, trots allt brus som uppstår i data pga det faktum att råttorna är i stort sett blinda och bara famlar runt? Eller har jag missat någonting?

I övrigt

Kommentarerna ovan gäller den kritik som Nordström kom med i Bioelectromagnetics – och som Nittby et al har svarat på. Jag är mer agnostisk vad gäller den andra kritiken (publicerad i Läkartidningen, utan något svar från författarna). Jag håller med om att det låter skumt det där med att den ena kontrollgruppen hade exkluderats vid de statistiska testen, men jag skulle vilja höra hur Nittby et al rättfärdigar det förfarandet (om det nu var så det gick till).
Johan, jag köper att en någorlunda välvillig tolkning av formuleringen kan innebära att råttorna antas kunna minnas hur föremålen kändes. [vibrissae = morrhår]

Samtidigt är ju ordvalet "and simultaneously looked at the approached object" olyckligt för författarna om de hävdar att de visste om att råttorna hade starkt nedsatt syn...
25 okt | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.