Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Har det vänt? | Main | Jesper Roine, Johnny Munkhammar och ett tips till LO i all välmening »
torsdag
feb262009

När och varför blev Sverige (relativt) jämlikt? Ännu en studie

Fick nyss ännu en pusselbit i svaret på den stora frågan: När och hur har den svenska välfärdsstaten bidragit till ökad jämlikhet?

Ett sätt på vilket man kan se om staten ökar jämlikheten, är om familjebakgrundens inverkan på hur bra det går i livet minskar i betydelse. Detta kan i sin tur mätas genom att studera korrelationen mellan syskons utfall i någon dimension, exempelvis inkomst. Om korrelationen är hög, spelar familjebakgrunden stor roll.

Detta är vad Björklund, Jäntti & Lindquist gör i en ny artikel (kommande i J. of Public Economics): Family Background and Income during the Rise of the Welfare State: Brother Correlations in Income for Swedish Men Born 1932 – 1968

Det visar sig att korrelationen (för bröder) föll i Sverige under 30- och 40 talet, för att sedan vara konstant och faktiskt åter öka något:

Vad är då orsaken till fallet? Mycket tyder på att det har med utbildning att göra, ty korrelationen uppvisar inget mönster om man kontrollerar för antalet skolår!

Our conclusion is, thus, that changes in the distribution of years of schooling have led to substantial changes in the importance of family background for adult male income in Sweden (s. 12)

Grundskolereformen i slutet av 1940-talet är här sannolikt en mycket viktig faktor.

Abstract:

We investigate if the association between family background and income in Sweden has changed
for men born between 1932 and 1968. Our main finding is that the share of the variance in
long-run income that is attributable to family background, the so-called brother correlation in
income, has fallen by some 17 percentage points from 0.49 for the cohorts of brothers born in
the early 1930s to below 0.32 for the cohorts born around 1950. From then on, the correlations
have inched back up to around 0.37. We report suggestive evidence that the decline is driven by
changes in education.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.
  • Response
    skillnaden i inkomst mellan bröder var som lägst 1947-1953, det vill säga under en period då Sverige hade lägre skatter än jämförbara länder, före den generella välfärdsstaten så som vi känner den idag.

Reader Comments (16)

Jag har alltid undrat varför Socialdemokraterna med sitt jämlikhetssträvande har övergett skolpolitiken då jag ser det som det mest rättvisa. Att försöka ge alla samma förutsättningar.
1968 förstörde det mest positiva med maktpartiet.

26 feb | Unregistered CommenterMarcus

Snälla Andreas, vilket bra inlägg. Men kan du ändra titeln?
Att vara jämlikt, och att ha ökat jämlikheten, är två olika saker.

Sverige är inte jämlikt, även om vi kanske är jämlikare än många andra länder.

Så förslag: När och varför blev Sverige mer jämlikt / mindre ojämlikt / jämlikare?

Sorry om jag är överdrivet politiskt korrekt nu, men är man rabiat feminist så är man. Troligtvis kvinna.

/Maria

Ja, naturligtvis är Sverige inte fullständigt jämlikt. Men gissningsvis kommer jag lite slarvigt att fortsätta tala om varför Sverige blev rikt och jämlikt, trots att jag menar relativt rikt och relativt jämlikt.

Icke desto mindre gör jag såklart som du önskar med rubriken nu!

26 feb | Unregistered Commenterbergh

Fantastiskt! :-)

För oss som inte detaljstuderat Sveriges skolpolitiska historia, vad innebar skolreformen i slutet av 40-talet?
Jag antar det var någon from av differentiering där man började skilja på elever, efter teorista och praktiska ämnen?

26 feb | Unregistered CommenterHenrik

Intressant studie. Men du skriver "Det visar sig att korrelationen (för bröder) föll i Sverige under 30- och 40 talet". Författarna studerar inkomster för bröder i åldrarna 30-38 år, födda mellan 1932-1968. Korrelationen föll alltså inte under 30- och 40-talet, utan snarare under 1960- och 1970-talet.

26 feb | Unregistered CommenterFabian

Henrik

Det var tvärtom, man minskade diffrentieringen. Skolrefromerna från 40-talet och framåt handlar om införandet av enhetsskolan och i förlängningen grundskolan och avskaffandet av parallellsystemet med folkskola och realskola. Med andra ord när vi förflyttade valmöjligheterna till allt senare i skolpojkarnas (och för den delen skolflickornas) liv.

Då minskar också effekten av familjebakgrund på eventuella skolval (och därmed även på människors liv), eftersom ju tidigare val man gör desto mer slår familjebakgrunden igenom.

Tråkigt nog kan vi konstatera att den politik som dagens regering för går åt andra hållet. Till exemepel innebär det kommande meritvärderingssystemet för högskolestudier att det blir av vikt att välja ett främmande språk tidigt i grundskolan, något som säkert kommer att förstärkla syskonkorrelationen i framtiden.

26 feb | Unregistered CommenterJFE

JFE: tack för det klargörandet. Då har jag en följdfråga. Men eftersom största delen av sänkning kom innan slutet av 40-talet och när väl den reformen torde ha fått genomslag (efter 10+ år antar jag) då stiger korrellationen vilket verkar konstigt med en enhetsskola? Har jag missat något?

27 feb | Unregistered CommenterHenrik

Folkskolan blev ju 7-årig genom ett beslut 1937 (fast det var inte fullt ut genomfört förrän 1949). Den effekten bör ju synas redan på de tidigaste ålderskohorterna. (Den som är född 1941 är ju 8 år 1949 och bör alltså ha gått i 7-årig folkskola tillskillnad från den som är född 1935.)

För den som är född 44 har enhetskolan redan börjat genomföras(i vissa kommmuner) tillskillnad från den som är född 38. Tillsammans kan det nog förklara att en stor del av effekten syns redan på de tidigaste ålderskohorterna.

En annan effekt som bör finnas (och som ju sker tidigare än grundskolereformerna) är de förbättrade möjligheterna till kompletterande studier, t ex vid folkhögskolor. Jag har ingen helt klar bild av hur det ser ut, men skulle tro att de hade sin stora expansionsfas från 1920 till 1950. Effekten av detta bör alltså synas konstant under hela perioden som de mäter.

27 feb | Unregistered CommenterJFE

Fabian, det står klart och tydligt cohort i diagrammet, så därom råder inget tvivel: Den föll alltså för dem som föddes dessa år. Men när inträffade det som ledde till minskningen? Förmodligen någon gång mellan det att de föddes och det att inkomst mättes.

27 feb | Unregistered Commenterbergh

JFE: tack och bock för den utläggningen.

27 feb | Unregistered CommenterHenrik

Jag tror i och för sig att många missuppfattar resultaten eftersom du ovanför diagrammet skriver "Det visar sig att korrelationen (för bröder) föll i Sverige under 30- och 40 talet".

Hursomhelst, av författarnas discussion paper från IZA (2007) framgår att det är män i åldern 30-38 år som studeras, vilket innebär att korrelationen minskade kraftigt under 1960- och 1970-talen, kanske rentav även början av 1980-talet.

27 feb | Unregistered CommenterFabian

I detta sammanhang får vi absolut inte glömma införandet av tvättmaskinen. Läs min brors blogginlägg i denna fråga: http://davamal.blogspot.com/2009/03/endast-ett-ar-nodvandigt.html

22 mar | Unregistered CommenterJoakim
tjingeling! kompisar

tankte bara checka
om ni har sett


http://youtube.com/watch?v=GfjCYH0J6Sw

och vet nagan om den ar bra?


Mvh

Eivor
15 sep | Unregistered CommenterAgneta S
halla :) alla glada

vet ni mojligtvis nagat om
en helt ny produkt om viktminskning


http://youtube.com/watch?v=GfjCYH0J6Sw

har nagan av er testat den?


Mvh

Sussane
15 sep | Unregistered CommenterAgneta S
tjaa! mina basta

ville kolla med er
den har nya produkten


http://youtube.com/watch?v=GfjCYH0J6Sw

har nagan av er testat den?


Halsningar

Barbro
15 sep | Unregistered CommenterAgneta S

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.