Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Lund och Lundagård | Main | Info-konst som skrivbordsbakgrund. »
onsdag
sep302009

Om förväntningar, varselstatistik och ett kommande metodfel i den ekonomiska debatten

Påfallande ofta när jag gjort en amatörmässig analys av det ekonomiska läget, visar det sig att slopedcurve.com backar upp den med övertygande statistik och resonemang. I förra ekonomiklubben fick jag visst mothugg när jag spekulerade om att folk i dagsläget inte är lika oroliga över att bli av med jobbet som de var när krisen var ny och härjade som värst, och att detta i kombination med god realinkomstutveckling bäddar för en ganska snabb återhämtning i Sverige.

Slopedcurve resonerar snarlikt och har som alltid gedigna grafer bakom resonemangen. Historiskt har varselstatistik, mycket bättre än arbetslöshetsnivå, samvarierat med hushållens konsumtion:


SC konstaterar:
det som är allra värst för ekonomin tycks vara en utbredd rädsla för att bli arbetslös, snarare än att faktiskt vara arbetslös
Varför är det så? Förmodligen för att folk konusmerar på basis av sina förväntningar om framtida inkomster, inte på basis av inkomsten i dagsläget. Detta är också skälet till att stimulanser (vare sig de är finanspolitiska eller penningpolitiska) inte nödvändigtvis hjälper till att bryta kriser:

Stimulanser fungerar om de påverkar förväntningarna åt rätt håll, inte genom att folk för stunden får mer pengar.

Om nu krisen går över snabbare än av vad många tror, kommer vi att se en orgie i metodfel på följande tema:

1. Världen hamnar i kris.
2. Regeringar och riksbanker stimulerar.
3. Krisen går över.

Med det faktum att 3 följer på 2, betyder inte att 3 orsakas av 2. Ett klassiskt metodfel, för övrigt behandlat i flera Vita huset-avsnitt:
The President tells C.J. that it will say "Post Hoc, Ergo Propter Hoc" on her grave and goes on to explain the term. Translated from Latin, "Post Hoc, Ergo Propter Hoc" reads: "After this, therefore because of this." A common logical fallacy, it is the presumption that since one event predates another, that therefore the first event is the cause of the second.
Nåväl, Slopedcurve får sista ordet, eftersom tolkningen av den senaste varselstatistiken är ganska positiv:
Framförallt har varselstatistiken de fördelarena att den publiceras tidigare, oftare och med större precision än BNP-statistiken [...] Varselstatistiken är därför en av mina favorit-indikatorer vad gäller att få en ögonblicksbild av tillståndet i ekonomin, och just nu skvallrar utvecklingen på varselsidan om att hushållens konsumtionstillväxt och BNP-tillväxten förbättras tydligt.


PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (6)

Vad är ekonomiklubben?
30 sep | Unregistered CommenterMarcus
Några reflexioner:

Arbetslöshetens förändringstakt i stället för nivå fanns väl med redan på tidigt åttiotal (typ) i en variant av Phillipskurvan. Tanken var densamma, det är risken som folk reagerar på.

Att riskens genomslag är kraftigare än den faktiska arbetslöshetens ter sig också ganska rimligt eftersom den berör väldigt många fler.

Vad gäller stimulansernas betydelse eller inte i den här krisen kan svaret mycket väl vara det du själv antyder - de har påverkat förväntningarna. Det skulle också vara en intressant teoretisk fråga i vilken grad stimulanser främst bör gå till att minimera osäkerheten kring inkomstförlust på grund av arbetslöshet. Om nu "cautionary savings" är den viktigaste orsaken till minskad konsumtion bör ju åtgärder som minskar osäkerheten vara den bästa efterfrågestimulansen. Finanspolitiska rådets rekommendation om konjunkturberoende a-kassenivå kan väl t.ex. sägas återfinnas i den genren.
30 sep | Unregistered CommenterPoP
@Marcus Ett Tv-program i Axess-TV

http://www.axess.se/Tv/program.aspx?id=481

@Pop

Håller med. Det kan t o m vara så att stimulanser funkat denna gång just för att de påverkade förväntningarna på rätt sätt, medan de inte funkade under 90-talskrisen för Sveriges eftersom regeringen då inte verkade ha läget under kontroll, och stimulamser drev upp ränteläget.

Dock tror jag det viktiga är att påverka folks förväntnigar på att vid eventuell arbetslöshet få ett nytt jobb, snarare än deras inkomstnivå vid själva arbetslösheten.

konjunkturberoende akassa låter för mig som smart i teorin, svårt i praktiken, men visst - tillsätt en utredning!
30 sep | Unregistered Commenterbergh
Apropå klassiska metodfel... hamnade vi inte ur askan i elden här?
1 okt | Unregistered CommenterMartin
Nej. Prognosmakeri bygger ändå till stor del på pragmatiska korrelationer, och i Sverige är det troligare att konsumtionen påverkas av varsel, än att varsel påverkas av (den inhemska) konsumtionen.

Men tack för att du uttrycker dig så utförligt :-)

a
1 okt | Unregistered Commenterbergh
Hur är det med pensionärer? Jag vet att jag har läst att pensionärer sänker sin konsumtion oerhört kraftfullt precis när de pensioneras, mycket mer kraftigt än vad deras faktiska ekonomiska situation kräver. Sedan ökar pensionärerna sin konsumtion successivt till den hamnar i en någorlunda stabil nivå. Kan det här stämma? Jag vet att fallet rörde Spanien, så det kanske inte är direkt överförbart till Sverige. Hur som helst, skulle det stämma skulle det ju också tyda på att osäkerheten om framtiden gör att man är nästan onödigt försiktig i sin konsumtion.
3 okt | Unregistered CommenterViktor

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.