Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« sokal | Main | DN på kvällstidningsnivå »
tisdag
dec282010

Om lycka och inkomst (igen)

Tim Harford om Easterlin-paradoxen (att ökad rikedom inte gör oss lyckligare) i Financial Times: "While widely accepted ... in popular discussions ... it is contested within the economics profession"


I The Guardian refereras Easterlins senaste artikel på området (ur abstract):

The striking thing about the happiness–income paradox is that over the long-term —usually a period of 10 y or more—happiness does not increase as a country's income rises.

Så vad förklarar de motstridiga påståendena? Vad jag kunnat utläsa, håller sambandet (ungefär log-linjärt) vid jämförelser vid en given tidpunkt (både inom och mellan länder, som visas exempelvis i denna studie omskriven hos Niclas). Även på kort sikt verkar ett samband finnas mellan tillväxt och lyckoökning (se Niclas igen).

Men på lång sikt ökar BNP utan att den subjektiva lyckan följer med. Vi vänjer oss helt enkelt vid att ha det bättre och hittar "ilandsproblem" att oroa oss över.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (7)

Arnold Kling gav en gang foljande analogi:

Sag att vi vill forsoka forsta sambandet mellan ett barns alder och dennes langd. Enda problemet ar att vi kan observera alder, men inte langd. Sa vi fragar en skolklass i arskurs 4 hur langa de ar pa en skala 1-10. Formodligen kommer man fa ett genomsnitt pa 7 (medelindividen anser sig alltid lite battre an just medelvardet), med en naturlig spridning att januaribarn ar langre an decemberbarn. Sen upprepar vi samma experiment med 5 ar senare, och finner ett medelvarde pa 7, med en liknande spridning. Darifran drar vi slutsatsen att ett barns absoluta alder ar irrelevant for dennes langd, och att relativ alder ar det enda relevanta.
29 dec | Unregistered Commenterpontus
Är det bättre att vara lång?!?
29 dec | Unregistered CommenterC
Bra liknelse (som funkar oavsett om man tycker det är bättre att vara lång eller ej :-)
29 dec | Unregistered Commenterbergh
Vidare: Vidare: http://www.time.com/time/business/article/0,8599,1913256,00.html

(Full disclosure: Jag ar 194cm ... )
1 jan | Unregistered Commenterpontus
Jones och Klenow ( http://polisci2.ucsd.edu/pelg/JonesKlenow-1.pdf ) menar att förutom BNP per cap kan subjektiv lycka förklaras av livslängd, jämlikhet och fritid. Enl dem förklarar det till synes motsägelsefulla förändringar över tid mellan BNP och lycka. Hållbart?
4 jan | Unregistered CommenterErik H
Tack för tips om intressant (och färskt!) papper Erik! Jag är mycket sympatiskt inställd till deras approach, eftersom BNP inte beaktar fritid. Förvisso skulle man väl kunna använda BNP per arbetad timme istället, men de vill gå ännu längre. Ett papper att sätta upp på läslistan.
4 jan | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.