Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Lästips, februari | Main | Om sjukförsäkringen »
söndag
feb142010

Om "Om konsten att vara människa"

Väldigt mycket av vad vi gör som människor idag, det vill vi nog helst inte göra. [...] i och med att vi måste försörja oss så måste vi delta i ett spel som vi delvis inte vill vara med i.

Håkan Hydén, sociologiprofessor i Lund, förklarar hur det är att vara människa, i SVT-dokumentären konsten att vara människa (kan ses på SVT play. En kort bit in i programmet förklarar en kvinna hur arg hon blev på sin man, för att han frågade henne vad hon ville göra idag:

Det spelar ju väl ingen roll vad jag vill. Vi måste ju handla och fixa en massa grejor!

Gosh.

Tycker folk verkligen att livet är så hemskt och ofritt?

Eller är det sociologiprofessorer som menar att folk tycker det?

Eller är det sociologiprofessorer som tycker att livet är så hemskt och ofritt?

 

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (25)

Jag tycker att livet är precis så ofritt. Däremot tycker jag inte att det är hemskt. Livet är rätt trevligt.

Ibland gör jag saker bara för att bevisa för mig själv att mitt liv inte är helt och hållet styrt och förutbestämt. Som att fullständigt omotiverat (irrationellt) ta en slumpmässigt utvald buss och åka till ändhållplatsen, gå runt där ett tag och sedan ta mig hem. (Jag vet att man kan argumentera valet att göra detta också kan ses som förutbestämt). Jag tror inte på ödet, bara att vi är extremt bundna av vår sociala kontext..

Har inte sett programmet ifråga..
klokt att åka buss på detta sätt!

Att vara bunden av den sociala kontexten är ju en följd av att människor måste samsas på jorden.

Men har bundenheten blivit mindre eller större med tiden?
15 feb | Unregistered Commenterbergh
"Men har bundenheten blivit mindre eller större med tiden?"

Alla som påstår att den har blivit större bör med en gång avskrivas som historieförfalskare. På medeltiden hade man inte heller en massa tid att göra en massa saker som man ville bara sådär, då var man fullt upptagen med att samla ihop mat för att kunna överleva. Sedan dess har det sakta men säkert blivit mer fritid och fler saker att göra på sin fritid, det var ju inte direkt så att man bara kunde ta sitt pick och pack och åka iväg på en helg till Paris eller London för hundra år sedan, eller spela Playstation, eller titta på TV, eller köpa böcker för 0.5% av den disponibla månatliga inkomsten för en låginkomsttagare, eller läsa tidningar gratis på internet, eller ha hundratals restauranger och krogar man kunde gå till på kvällarna, eller få bidrag/lån för att studera, etc, etc, etc.

Vi har helt enkelt aldrig kunnat göra som vi ville hela tiden. Sociologiprofessorn borde läsa lite historia om han vill tas seriöst
15 feb | Unregistered CommenterEmil
Jo det klart att vi västerlänningar (genom att vi blivit rikare) har fått större valfrihet och ökade möjligheter. Dock kan man verka lite fånig om man hävdar att det sociala arvet och det faktum att man måste anpassa sig efter samhällets sociala normer inte verkar för en viss spårbundenhet i livet.

Valfrihet är inte odelat positivt heller, anser jag. Med denna valfrihet (val av bredbandsbolag, mobiltelefonabonnemang, livsmedel (grönt eller rättvisemärkt?) etc.) kommer (besluts)ångest (och en kostnad då det kostar tid att söka rätt på det bästa alternativet). Jag säger inte att jag inte vill att det ska vara precis som idag (för jag trivs), men man skall vara medveten om att allt har en kostnad.
"Dock kan man verka lite fånig om man hävdar att det sociala arvet och det faktum att man måste anpassa sig efter samhällets sociala normer inte verkar för en viss spårbundenhet i livet."

Visst ar det så men så har det alltid varit och förr i tiden var de sociala normerna snarare hårdare än mjukare, alas har inte livet blivit svårare vilket var vad vår käre sociologiprofessor påstod.

Vidare, är valfrihet odelat positivt - att ha mojligheten att välja är en stor lyx som man inte hade förr i tiden. Dessutom är det ju så att om man inte vill välja så kan man välja att inte välja men om man inte får välja så kan man inte välja oavsett om man vill det eller ej (tex en starkt bidragande orsak till att Telia fortfarande har så många kunder:-). Sedan skall man ocksa betänka att val måste göras antingen av oss eller av någon annan, de otaliga empriska forsok vi har haft att outsourca detta väljande på någon annan har milt uttryckt gatt sådär bra.
15 feb | Unregistered CommenterEmil
Mitt intryck, baserat på min bekantskapskrets i ganska vid mening, är att många tycker så, för att besvara Berghs första fråga. Själv känner jag mig inte sällan allmänt maktlös, men det beror nog på att jag är obotlig pessimist.

Sedan tycker jag att Emil gör det lite väl lätt för sig när han skriver att "valfrihet är odelat positivt". Observera - odelat. Det är väl ändå ett ganska starkt påstående, särskilt med tanke på vad den slumpmässige studenten skrev i kommentaren innan: Beslutsångest, en tycker jag klockrent negativ effekt av möjligheten att välja mellan flera alternativ. Sedan kan man givetvis hävda att de positiva effekterna av valfriheten - vilka du, Emil, räknar upp, och som random student inte motsäger - överväger de negativa, och det ser jag själv ingen större anledning att bestrida. Men att förneka att problem alls finns är väl knappast det mest skarpsinniga och gissningsvis ganska kontraproduktivt i längden.
Jag håller fullständigt med Emil. Valfrihet är oavsett risken för beslutsångestframkallning odelat positiv. Nä jag hävdar att det är ett j--la gnällande och bortskämt kvidande som präglar sociologiprofessorer av denna typ. Liksom SVTs kommunistiska dokumentärredaktion Jag citerar Hobbes berömda stycke ur Leviathan kap. XIII: "In such condition there is no place for industry, because the fruit thereof is uncertain: and consequently no culture of the earth; no navigation, nor use of the commodities that may be imported by sea; no commodious building; no instruments of moving and removing such things as require much force; no knowledge of the face of the earth; no account of time; no arts; no letters; no society; and which is worst of all, continual fear, and danger of violent death; and the life of man, solitary, poor, nasty, brutish, and short"

Var glada och tacksamma istället! Vi lever i en tid när de mest underpriviligerade i vårt samhälle lever på en nivå som Hobbes bara kunde drömma om.

Hur kommer det sig att lidande och svårmod anses vara fint? Och omvänt varför betraktas optimism, livsglädje och framtidstro som oseriöst?
15 feb | Unregistered CommenterHC
Alltså, meningar som "Valfrihet är oavsett risken för beslutsångestframkallning odelat positiv" låter som misslyckade försök till att formulera Russells paradox, eller nåt. Vad katten är det här, har jag förflyttats till ett parallellt universum där fundamentala logiska satser har upphävts? Om det finns en negativ följd (exempelvis ökad mängd beslutsångest) av ett fenomen (exempelvis, utan att definiera det närmare, valfrihet) kan det väl för katten inte vara "odelat positivt"? Det är ju som att säga "Oavsett risken för att hajar äter upp en så är att bada naken med ett stim vithajar odelat positivt".

Observera här nu att:
... jag inte argumenterar för ett kommunistiskt samhällssystem
... jag inte tycker att valfrihet är liktydigt med att bada med vithajar.

Blarrgh.
Thomas Lennartsson: Så, så, så, så.. Ta ett djuuuuuupt andetag. Jag skrev mitt inlägg ovetande om ditt så det var inte en replik på ditt, alltså kallade jag inte dig för kommunist. Vad gäller "odelat": Ok. Jag ger mig. Beslutsångest gör att valfrihet blir DELAT positivt.
Detta ändrar inte på faktumet att jag håller med Emil i vad han säger.
Mindre frustrerad nu?
15 feb | Unregistered CommenterHC
@Emil: Angående att livet blivit svårare tror jag precis som du att livet blivit lättare för oss svenskar. Min poäng är att det finns en baksida på medaljen som många fundamentalistiska liberaler (jag betraktar mig själv som "liberal" på något sätt (vilket jag talar om för dig så att ska slippa spotta ur dig anklagelser om att jag är kommunist)) inte ser, eller väljer att inte diskutera. Det finns ju också en negativ ekonomisk faktor i allt det här (som jag skrev förut) att det (alternativ)kostar att lägga ner en massa tid innan man gör varje köp. Visst gör ju Pricerunner etc. det lättare för oss, men ebay, tradera etc. gör det på många sätt svårare (läs omständligare).

Mina tankar går osökt till Paul Krugmans handelsteori som säger att den stora vinsten med internationell handel (förutom att varor blir billigare (vilket är svårt att inte tycka är positivt)) är att valmöjligheterna ökar (genom differentiering). Jag ser denna vinst trots allt som positiv men det kan vara skojsigt att tänka på det negativa som denna vinst också medför..

Enligt devisen: Inget gott som inte för något ont med sig.
Random student, men om du mår dåligt av att använda ebay sa låt bli (det gör jag). Ebay för inget ont med sig för de som inte vill använda deras tjänster men mycket gott för de som vll. Utdelningen är alltså odelat positiv.
16 feb | Unregistered CommenterEmil
Precis den här diskussionen hoppades jag på - tack!

Vad som ofta glöms bort med pricerunner och liknande fenomen, är följande:

Även om bara vissa konsumenter väljer aktivt, så kommer effekten av ökad konkurrens och bättre spridd prisinformation att gynna alla (även de som inte använder pricerunner).

Likväl tror jag att random student har en poäng:

Många tycker *bevisligen* att det är jobbigt att valfriheten finns där, även om de inte använder sig av den. (Läs kultursidorna, lyssna på p1...)

Förmodligen känner de att de borde vara mer aktiva i valet av telefonbolag, pensionsfond osv, och förmodligen tror de att den som gör insatta val får det bättre på grund av detta.

Men den som aldrig valt ppm-fond aktivt, och den som fortfarande är kund hos telia, har inte på något sätt blivit blåst, snarast tvärt om.
16 feb | Unregistered Commenterbergh
Studerar själv tredje terminen nationalekonomi och börjar bli lite förskräckt över ekonomers bemötande av forskare inom andra fält. Slentrianmässigt bemöts psykologers och sociologers uttalanden med statistik över BNP-tillväxt, arbetstid och socialförsäkringar. Jag vill inte på något sätt förringa dessa faktorers betydelse för oss människor, men man måste väl ändå bemöta kritik med annat än att man inom de andra fälten bara klagar och gnäller trots att "allt" blivit bättre. Ingen kan ifrågasätta att vi materiellt har det väldigt mycket bättre förspänt idag än innan, att valfriheten har ökat exponentiellt. Men att ekonomer skulle vara de mest kvalificierade att besvara frågan hur detta påverkar oss som människor är jag skeptisk till. Nationalekonomins syn på individen är väldigt fruktbar i ekonomiska modeller, men att extrapolera denna tolkning av människan till att vara allmängiltig är ju ett grymt grundläggande misstag.

Ett hett tips är Barry Schwartz TED-föreläsning om frihet och val: http://www.youtube.com/watch?v=VO6XEQIsCoM
16 feb | Unregistered CommenterTB
bergh: Barry Schwartz berör väldigt många av punkterna du tar upp i ditt senaste inlägg. Det handlar inte enbart om lägre priser och mer differentierade produkter. Nationalekonomin är genial när det gäller att studera dessa aspekter, men enormt dålig på att integrera andra perspektiv. Se den!
16 feb | Unregistered CommenterTB
Jag håller med dig om ekonomers syn på andra fält, men man också förundras över att många har en felaktig, och oftast allt för negativ bild, av hur saker och ting utvecklas. (Hans Rosling gör dock en bra insats för att sprida en mer korrekt världsbild)

http://www.youtube.com/watch?v=hVimVzgtD6w

(ännu en TED-talk)

Intressant föreläsning om valfrihet för övrigt! (åtminstone andra halvan). Visst är det ansvaret som gör det jobbigt att välja. Vilket påminde mig om den här gamla godingen:

http://www.friktion.se/26/a.html
16 feb | Unregistered Commenterbergh
bergh: Vilken ansats man tar beror ju på i vilket sammanhang diskussioner förs. Alltför ofta har människor en världssyn som baseras på allt annat än fakta, något som Rosling idogt arbetat för att förändra. Inte sällan är det jag som ivrigt framhärdar att våra förutsättningar idag är historiskt oöverträffade. Men jag finner det nedstämmande att ekonomer, i sammanhang där grundläggande (ekonomiska) fakta är kända och accepterade, inte i större utsträckning kan tillåta sig själva att reflektera över de perspektiv som andra vetenskaper anlägger. Att vara fundamentalist kan vara nödvändigt i vissa forum (typ DN), men man bör kunna släppa på tyglarna lite oftare kan jag tycka.

Tanke: Det hade varit intressant att se en studie av hur mycket av vår tid som faktiskt upptas av konsumtion. Den ökade valfriheten måste medföra att sökkostnaderna stiger oerhört. Något som Schwartz också uppmärksammar i sitt TED-talk. Vi vet ju att plural av anekdoter är bevis och enligt personlig erfarenhet så spenderar jag alldeles för "mycket" tid på Prisjakt/Blocket/eBay/Prylbloggar, något som jag inte reflekterar över som en kostnad förknippad med min faktiska konsumtion.
16 feb | Unregistered CommenterTB
TB: Håller med om din "tanke". Precis detta försökte jag också uttrycka i mitt tidigare inlägg: "Det finns ju också en negativ ekonomisk faktor i allt det här (som jag skrev förut) att det (alternativ)kostar att lägga ner en massa tid innan man gör varje köp.".

Håller också med dig om det du säger om (national)ekonomers trångsynthet vad gäller andra ämnens teori. Detta nuddade Klas Eklund vid i sitt installationstal vid Lunds universitet då han menade att ekonomer i framtiden måste bredda sig...
Att tycka synd om manniskor som lider av att ha for mycket valfrihet, ar ungefar lika relevant som att tycka synd om rasister som lider i svarta manniskors narvaro.

Vissa preferenser ar bara inte ok.
16 feb | Unregistered CommenterPontus
jag håller också med. fast jag tror också att konsumtion för många fyller ett terapeutiskt syfte. Surfandet på pricerunner och prylbloggar kanske till och med kan vara treligt ibland?

dock måste man hitta en rimlig avvägning mellan att njuta av konsumtionen och att hitta nya saker att njuta av. själv spelar jag fortfarande deus ex, ett spel som kom 1999 tror jag. och det har ju hänt en del på spelfronten sedan dess...
16 feb | Unregistered Commenterbergh
ähum, nu var det inte pontus jag tänkte hålla med, han han före med sin kommentar :-)
16 feb | Unregistered Commenterbergh
Random Student: Eklund har väl blivit en av de främsta förespråkarna för en breddning av ämnet. Tyvärr så missade jag hans installationstal. Ovanan att icke närvara vid allt som inte är obligatoriskt vid LU infann sig tyvärr redan under studierna på NEKA.

Pontus: Jag vet inte om du är ironisk eller ej (den största drawbacken med Internet?). Om inte så exemplifierar det trångsyntheten bra; den ekonomiska tolkningen av människan är fullt tillräcklig för de flesta ekonomiska modeller (men även här ser vi ju stora förändringar som är på gång), men knappast godtagbar för andra vetenskapliga frågeställningar. F.ö. handlar det ju inte om att "tycka synd" om människor med för många valmöjligheter utan att fråga sig om det finns en kritisk punkt där ökad valfrihet leder till Pareto-försämringar (se Schwartz!). Är mer valmöjligheter alltid av godo? Ger valmöjligheter mer frihet? Det går ju stick i stäv med mycket av den klassiska liberalismen, men har man en vetenskaplig ansats bör dessa frågor tas på allvar.

bergh: Håller absolut med. Slösurfandet på Prisjakt är en slags konsumtion i sig, som är gratis och som ofta resulterar i att jag inte köper något då jag aldrig kan bestämma mig för vilken modell av en viss produkt jag ska ha (Ex: jag vill ha en LCD-tv. Prisjakt ger i dagsläget 1296 alternativ inom kategorin, hur välja?).
Ett intressant exempel i sammanhanget är ju Apple som medvetet valt att begränsa antalet produkter och i vilka utförande respektive produkt säljs i. Ingen ifrågasätter väl idag Apples framgång och kanske ligger det något intressant i deras approach. En (1) telefon, att jämföra med Ericssons tre nya modeller i månaden osv..
17 feb | Unregistered CommenterTB
Inte bara Apple: Många bättre restauranger har som grej att erbjuda en mycket begränsad meny, ibland helt utan valfrihet. Och själv köper jag alltid mina glasögon på glas och både i Lund, för där finns så lite att välja mellan.
17 feb | Unregistered Commenterbergh
Det kunde man inte ana att Dr Bergh har så motbjudande preferenser. Lider du i svarta människors närvaro också?

Vad blir förresten följden om man som nationalekonom hyser åsikter om människors preferenser? Dogm nummer ett är väl att preferenser inte får ifrågasättas: gäller det då i första hand de egna metapreferenserna, eller andras preferenser?
17 feb | Unregistered CommenterKenneth
jag tror inte jag uttryck några metaprefer.

följden av metapreferenser blir hur som helst att modellerna blir ganska krångliga, och att Paretoförbättringar blir ännu mer sällsynta :-)
17 feb | Unregistered Commenterbergh
TB: "Är mer valmöjligheter alltid av godo? Ger valmöjligheter mer frihet? Det går ju stick i stäv med mycket av den klassiska liberalismen, men har man en vetenskaplig ansats bör dessa frågor tas på allvar".

Denna typ av formulering gör att det knyter sig i magen på mig, jag blir genast misstänksam och funderar på vad konsekvensen av denna typ av funderingar blir. Sitter där en blivande teknokrat som vill ha ett ord med i laget när jag ska göra mina val? "Aj, aj, det är inte bra för dig att ha så många val, du kan bli ångestfylld". Låt oss anta att det visar sig att valfrihet ibland leder till biverkningar i form av ångest. Ja? Vad så? Ska någon typ av förbud eller restriktion för valfriheten införas? Hur ska dessa restriktioner utformas? Vem ska utforma dem? I vilka fall ska man tillåta valfriheten helt och när ska den inskränkas?
Valfrihet är på gott och på ont, men mest på gott. Med valfrihet följer ansvar. Låt människor vänja sig vid att ta ansvar för sina handlingar och sina val. Gör det inte mer komplicerat än så.
18 feb | Unregistered CommenterHC

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.