Har konsumtionsojämlikheten ökat lika mycket som inkomstojämlikheten i Sverige?

En fråga som får förvånansvärt lite utrymme i debatten om ojämlikhet är huruvida den ökade spridningen av disponibla årsinkomster också skapat ökad ojämlikhet i konsumtionsutgifter.

Statistik kring detta är inte lika lätt att samla in som statistik över förvärvsinkomster. Men SCB:s HUT-data kan ändå tyckas lite väl skrala med tanke på hur bra Sverige ofta är på offentlig statistik och på hur många som är intresserade av jämlikhetsfrågor.

Nåväl, följande kan plockas fram: Hur mycket högre är konsumtionsutgifterna i den översta inkomstdecilen jämfört med de 10 procent med lägst disponibel inkomst? Svaret visar sig vara 3,6 gånger. Någon tydlig trend är svår att skönja, men det är inte otroligt att 2009 påverkas av finanskrisen, och att 2010 års siffra liknar den för 2008. 

decilkvot	2006	2007	2008	2009
d90/d10	3,59	3,14	4,02	3,61
d80/d20	2,78	2,59	2,64	2,77

Om man istället jämför hushållstyper, går det att få en jämförbar tidsserie med start 2003. Jag räknade ut kvoten mellan hushåll med två vuxna utan barn (dinky) respektive hushåll med två vuxna och barn (trad.fam.) och ensamförälderhushåll. 

Hushållstypkvot	03	04	05	06	07	08	09
Dinky/ensamförälder	1,28	1,22	1,21	1,20	1,31	1,27	1,21
Trad.fam./ensamförälder	1,65	1,65	1,55	1,52	1,71	1,65	1,62

Inte heller här syns något tecken på ökade klyftor, snarare tycks ensamföräldrarna ha dragit ned konsumtionen relativt sett mindre under krisåren 2008 och 2009.

Problemet är att statistiken inte är tillförlitlig. Tidsserien är för kort. Äldre data finns, men då är åldersgränserna annorlunda. Utgifterna finns dock uppdelade på väldigt många utgiftsområden. Den som vill kan räkna ut ojämlikhet i skaldjurskonsumtion. Men undersökningen bygger på ett urval, och varje siffra kommer med en rejäl felmarginal, som gör det svårt att dra slutsatser om detaljerade konsumtionsmönster över tiden.

Tänkbar slutsats: Vi borde ha mer och bättre data. SCB skulle redan nu kunna göra utgiftsmåtten någorlunda jämförbara över tiden. Vi vet att inkomstspridningen ökat en hel del sedan 1980 – men vi vet inte i vilken utsträckning det också har lett till ökad ojämlikhet i konsumtion.

Comments

[Eva Berglund]

Du vet ju att översta decilen använder sina pengar till sparande / investeringar i större utsträckning, och att konsumtionen i Sverige sker på ohämmad långivning. Din text verkar därför mest förvirrande snarare än klargörande.

[Nymnchen]

Vad konsumtionsojämlikhet möjligen skulla ha för betydelse är oklart för mig - såvida man inte har arbetshypotesen att det är konsumtion i sig som gör folk lyckliga...På vad bygger du hypotesen att aggregerad konsumtion skulle vara ett intressant mått, och för vilka utfall skulle den aggregerade konsumtionen vara viktig?
Snarare än att titta på konsumtionsojämlikheten titta på ojämlikheten i belåningsgrad. Sen kan man fundera över vad det kommer att innebära för dessa grupper när de istället för att låna till konsmtion måste avstå från konsumtion för att amortera/betala räntor. Att skillnader i förmögenhet har negativa konsekvenser, det finns det däremot indikationer på. Bla http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3139960/?tool=pubmed

[bergh]

Det stämmer att rika sparar mer, och att en del lånar till sin konsumtion. Men på vad sätt är det förvirrande? Det hindrar inte heller att jämförelser över tiden är intressanta.

Däremot är det viktigt att utgifter inte behöver spegla faktiskt konsumtion, varför det vore intressant att även veta ojämlikhet i exempelvis boendeyta, antal bilar, betyg, spädbarnsdödlighet exempelvis.

[bergh]

" hypotesen att aggregerad konsumtion skulle vara ett intressant mått"

Den hypotesen har jag inte sagt något om här. Jag men att man utöver att studera årsinkomstfördelning kan bör titta på konsumtionsojämlikhet.

Ett exempel: Om inkomstskillnaderna låg stilla men konsumtionsojämlikheten ökade, tror jag många skulle se det som problematiskt.

[Nils Lindholm]

Inte vet jag, men om ensamföräldrarna får det sämre konsumtionsmässigt 07 o d90 resp d80 får det sämre, kan man då verkligen ska påstå att ensamföräldrar ligger i d90 d80?
Ja, Dinky o trad.fam. ska då ligga i d10 d20, då dom sänkte till 3,14 resp 2,59.?
Har Dinky o trad.fam, lånat till konsumtion?
Mjaea kan nog stämma enl. Lyxfällan, men den är väl knappast nått man använder i statistik?
Min uppfattning om ensamföräldrar är att dessa inte lyckas bättre än mer än få det att gå runt, deras konsumtion=lön.

[Martin]

Om det finns bra data på sparande och skuldsättning så torde tillförlitliga konsumtionsdata inte behövas. Och det finns -- förvisso skakiga -- indikationer på att skuldsättning har negativa effekter på hälsa och välbefinnande.