Pengar, Grekland och Lars E O Svensson – några lästips
8 jun 2012, kl 13:28 | Krönikor och debattartiklar, Lästips, Samhälle och politik För ett bra tag sedan tipsade jag om denna målande beskrivning av Grekland, i Vanity Fair av alla ställen. Nu har Johan Norberg skrivit något minst lika bra, och dessutom kortare (så strikt sett bättre per tidsenhet) – i Metro:
Man hade kunnat tro att en … sanningssägare, som utmanar skattesmitare och korrupta byråkrater skulle få hjältestatus. Då skulle man ha fel. Uppbackningen från regeringen har varit svag. Skatteindrivarnas fackförening har lovat att slå tillbaka med full kraft och har stämt Spinellis för att ha förtalat deras yrke
Nu tyder allt mer på att EU kommer att fortsätta att på olika sätt skapa nya pengar för att rädda banker och få fart på ekonomin i största allmänhet (exempel). Några av problemen med att sätta fart på sedelpressen försöker jag förklara här:
Antag nu att någon plötsligt börjar skapa mängder av nya pengar och lånar ut dessa till nästan ingen ränta alls. Inte heller i detta fall händer något med verkliga resurser. Däremot blir alla pengar som redan är i omlopp mindre värda, eftersom det nu finns mer pengar totalt. Alla som inte har en egen sedelpress, eller kan få tillgång till centralbankens nyskapade pengar, blir därför lite fattigare.
Lars E O Svensson menar att Sverige snarast gjort det omvända misstag: Under 15 års tid (!) har riksbanken släppt ut för lite pengar i ekonomin, så att den faktiska inflationen hamnat långt under förväntningarna. Det betyder att vi kunde haft högre tillväxt och fler jobb utan att inflationen hade varit något problem:
Det är dessutom sannolikt att den genomsnittliga arbetslösheten blivit högre under de senaste 15 åren till följd av att inflationen under samma period har skjutit under målet. Därför är det viktigt att i fortsättningen hålla genomsnittlig inflation på målet under en längre period
NB: Ovanstående resonemang är förenklat. Man trycker sällan pengar numera, men släpper inte ut dem i ekonomin hur som helst, man löser inte ut banker och stater helt utan ger förmånliga lån med diverse villkor, och många menar att Lars E O Svenssons linje riskerar skapa överdriven skuldsättning.
Men ibland är det värt att bortse från det finstilta för att se den större bilden…
Reader Comments (10)
"alla ... Blir därför lite fattigare"
Bergh, har du läst Krugmans nya bok? Om du inte hinner, kika åtminstone på debatten i det korta klippet nedan:
http://m.youtube.com/#/watch?v=_r-AKruzmkk
1. Pengar blir inte automatiskt mindre värda när man trycker mer av dem. Det krävs att folk försöker använda dem först. Om jag får 7000 miljarder kronor från riksbanken och lägger dem i en väska i skogen, händer inget med inflationen.
2. Högre inflation i norra euroområdet är det enda sättet att göra sydeuropa konkurrenskraftigt igen.
3. I dagens situation får tryckpressarna riktiga effekter på användningen av ekonomins verkliga resurser, samt underlättar minskad skuldsättning.
5. Grekland är inte representativt för Sydeuropa. Spanien hade ett överskott före krisen. Osv.
6. Läs Krugmans bok.
http://www.nytimes.com/2012/04/06/opinion/krugman-not-enough-inflation.html
Korrekt, så länge ingen vet om det, och de inte hittas.
Och i det fallet händer inget med något annat heller.
Punkt 2 är uppenbart fel. Menar du enda realistiska sättet?
I den mån tryckpressarna får reala effekter får de också fördelningseffekter, (vilket jag försökte exemplifiera med krönikan). Jag tycker därför det är beklagligt att detta bara diskuteras som om det rörde teknikaliteter om hur man bäst stimulerar ekonomin.
Krugman har en del giltiga argument för varför penningsmängdsexpansion kan fungera i vissa fall. Han har dock inte övertygat mig om att dessa argument gäller i den situation världen nu befinner sig i.
Vad föreslår du som alternativ till stimulanser och ngt högre inflation?
http://krugman.blogs.nytimes.com/2011/05/14/monetarist-pathos/
och här
http://krugman.blogs.nytimes.com/2010/10/29/more-on-friedmanjapan/
"For what Friedman argued, both for Japan in the 1990s and America in the 1930s, was that all the central bank needed to do was more — push out those reserves into the banking system. This would raise the money supply, and a higher money supply would have the usual effects.
But the Bank of Japan tried that — and found that pushing more reserves into the banks didn’t even lead to rapid growth in the money supply, let alone end the problem of deflation. Here’s a chart of growth rates of the monetary base and of M2, Friedman’s preferred monetary aggregate:"
För att det ska funka måste centralbanken sätta ett mål som skiftar förväntningarna, såsom Svenssons failproof metod, högre IT, PLPT, eller NGDPLPT. Och NGDPLPT > PLPT > IT som Nick Rowe förklarar här:
http://worthwhile.typepad.com/worthwhile_canadian_initi/2012/06/an-ngdplp-target-vs-a-higher-inflation-target-as-insurance-against-the-zlb.html
Stanley Fischer har också visat att NGDPLPT funkar mkt bra i praktiken:
http://esoltas.blogspot.jp/2012/06/israel-targets-ngdp.html
I ditt andra citat förutspår du hög inflation (hyperinflation?). Detta stämmer väldigt dåligt med data.
Tex
http://research.stlouisfed.org/fredgraph.png?g=81F
Eller
http://marketmonetarist.com/2012/05/14/failed-monetary-policy-the-one-graph-version/
"Många anser" är väl det som på brukar weasel words. Vilken makro-modell använder många (du?) för att komma fram till att skuldsättningen hade varit högre om inflationen hållit sig symmetriskt runt 2%-målet?
Nick Rowe svarade också nyligen på din fråga om fördelningseffekter:
http://worthwhile.typepad.com/worthwhile_canadian_initi/2012/06/does-monetary-policy-have-bad-distributional-consequences.html#more
"Some questions are bad questions. This is one of them. We can get a clearer and more useful answer if we change the question. We can avoid wasting a lot of time arguing at cross purposes.
...
But mostly, I think Ashwin is asking the wrong question. I can't stop people asking the question "would loosening monetary policy to increase aggregate demand cause the distribution of income/wealth to worsen?". My guess is that some people would indeed be made worse off, like people who hold a high proportion of their wealth in safe nominal bonds (though I'm not sure if that counts as a worsening of inequality or not). But I can't imagine that anyone would use that as a reason for not increasing aggregate demand. After all, those who would probably benefit the most would probably be those with the highest risk of unemployment, who are likely to be among the most poor. I hope nobody would argue "we just have to live with the recession, because if we cured it some rich people would benefit"."
Avslutningsvis, är det inte lite pinsamt att en ekonom inte förstår att nämnaren kan ha stor betydelse vid bråkräkning?
http://macromarketmusings.blogspot.jp/2012/06/michael-darda-on-bloomberg.html
Stefan
tack för länkar. Känner endast ett omedelbart behov av att kommentera data om inflation:
Jag spår inte hyperinflation. Jag säger att skapas det mer pengar blir pengar - allt annat lika - mindre värda.
Det kan finnas många andra faktorer som drar åt andra hållet, exempelvis tekniska framsteg och ökad billig import från fattigare länder.
Men är inte "pengar blir mindre värda" en hyfsad definition på inflation?
Jag förstår inte riktigt ditt fokus på penningmängden, eftersom penningmängd är väldigt svårt att definiera o olika definitioner kan ha väldigt olika utveckling. M0, MB, M1, M2, MZM, M3, M4- eller M4? Tex så hade ju M1 o M3 "inverterad" utveckling 2008-10, se SCBs Finansmarknadsstatistik från 25:e maj (Ska försöka undvika länkmaraton:-) ).
Det är tre orsaker till att jag reagerade så starkt:
1. Varning om hur farlig sedelpressen är brukar vanligtvis vara associerad med bokstavstrogna män som tillber män födda i Österike i slutet av 1800-talet o saker tillverkade i ädla metaller.
2. Jag bor i Japan sedan 10 år tillbaka o den totala inflationen (enl KPI) har här varit nästan exakt 0% de senaste 20 åren, trots tidvis stora omgångar QE från BOJ. Just nu så täcker skatteintäkterna ungefär 50% av de offentliga utgifterna. BOJ köper glatt japanska statsobligationer o vinsten från dessa betalas sedan tillbaka till statskassan. Ingen inflation!
3. Jag hade fått för mig att Lars kritik mot riksbanksmajoriteten delades av svenska makro-ekonomer.
Tex har ju Bengt Assarsson framfört väldig likartad kritik i ekonomisk debatt (nr 3, 2011).
Scott Sumner har sammanfattad det som (det är jag som bl a mailar de penningpolitiska protokollen till honom)
”Yes, I know that this isn’t how things work in the real world. We have very complete minutes from the Riksbank meetings, and each time Lars Svensson comes in and very clearly explains what the board has to do to meet their legal mandate. And each time they totally ignore him. It’s basically a response of; “Facts? We don’t base our decisions on facts; we go with our gut instinct.”
Just thinking about the irrationality of monetary policy makes my blood boil.”
http://www.themoneyillusion.com/?p=14703
Jag tycker också det är konstigt att det inte varit ngn reaktion på den, i mitt tycke, uppenbara politiska korruption vid tillsättandet av de två nya vice riksbanskcheferna.
Sammanfattning:
- Tomas Östros kandiderade, vilket han meddelade allmänheten via Niklas Svensson i expressen.
- Det gillades inte av förklariga skäl av varken alliansen eller Ingves.
- De gick rykten (enl Fokus) om att det för första gången skulle bli en politisk strid i riksbanksfullmäktige om de nya riksbanskcheferna. I svensk konsensus-anda utses dessa alltid med ett 11-0 röstresultat.
- Tomas försvann ur diskussionerna.
- Kerstin af Jochnick blev den 2:a dec 2011 utesedd till ny vice riksbankschef. Jag tror inte ngn hade förhandstippat henne. Hennes CV är inte direkt imponerande om man tänker på positionen. Akademiska meriter: Stockholms universitet, kurser i nationalekonomi, statistik och juridik. Associerad med fiaskot med fast växelkurs när hon jobbade på riksbanken 1977-91. Övervakare av bankerna, först på finansinspektionen 1991-2007 o sedan som ordf. Committee of European Banking Supervisors 2008-2009 (det gick som vi vet inte direkt lysande ). Sedan banklobbyist i egenskap av VD för bankföreningen 2009-2011. Som minst meriterad i direktionen blev Kerstin också förste vice riksbankschef. Det gav henne en lön på 177 000 kr i månaden. Om hon "bara" blivit vice riksbankschef hade hon "bara" fått 164 500 kr i månaden.
- Exakt 6 månader, 2:a maj, presenteras den nya VDn för bankföreningen, Tomas Östros med lön på 175 000 i månaden.
Per Jansson (Borgs fd statssekreterare) var helt klart Ingves val o han agerar nu attackhund mot Svensson på sammanträdena.
-Stefan
Jo. Skapar man mer pengar blir de mindre värda _än de annars skulle vara_!
Ditt argument
"Varning om hur farlig sedelpressen är brukar vanligtvis vara associerad med bokstavstrogna män som tillber män födda i Österike i slutet av 1800-talet o saker tillverkade i ädla metaller."
är inget vidare argument, mer ett försök till guilt by association.
Dina länkar handlar mycket om att inflationen är låg. Det visar att många arbetare avstår från att öka sina lönekrav och många producenter avstår från att höja sina priser.
Det hindrar dock inte att rekapitaliseringar, stimulanser och bailouts har bekymmersamma effekter genom moral hazard på lång sikt. Ej heller hindrar det att aktörer som förlorat pengar och slarvat med sin riskanalys, går förhållandevis skadeslösa från detta vilket är problematiskt av flera skäl, bland annat fördelningspolitiska.