Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Krönika om den ekonomiska krisen i Europa | Main | Om Varför går det bra för Sverige i Flamman »
måndag
jul302012

Vad borde tillväxtverket göra?

DN (länk) har uppmärksammat att Tillväxtverket representerar och personalvårdar tämligen vidlyftigt. Det reser (bland annat) den intressanta frågan: Vad borde Tillväxtverket göra?

För många liberaler är det komiskt att det alls finns ett tillväxtverk. Dess verksamhet (såsom förvaltande av EUs strukturfonder) handlar mycket om geografisk resursomfördelning och inte så mycket om enbart tillväxt. Men givet att verket finns, vad skulle det kunna göra?

När jag kikar runt på tillväxtverkets sajt, eller läser i dokument om hur det offentliga ska främja tillväxt (som exempelvis Ansvarskommitténs slutbetänkande SOU 2007:10 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft), eller för den delen OECDs påkostade rapport om Region Skåne, är det slående hur lite det står om byråkratins och institutionernas betydelse.

En effektiv, förutsägbar, opartisk och icke-korrupt statsmakt med tydliga regler för företagandets villkor (i grunden en väldefinierad äganderätt) har otaliga gånger visat sig vara avgörande för ekonomins utveckling.

Detta skulle kunna utvärderas på kommunal nivå i Sverige: Hur snabb är tillståndsgivningen för olika affärsverksamheter? Finns tydliga regler? Följs de opartiskt?  Hur flexibel är stadsplaneringen? Hur många olika tillstånd och kontakter med den kommunala byråkratin för att få sälja korv, starta en affär eller bygga ett kontorshus?

Den som tänker till rejält skulle kunna hitta ett antal indikatorer som kan kvantifieras och utvärderas regelbundet med hjälp av stickprov.

Det finns risker och problem med dylik “kommunal benchmarking” (som exempelvis teach the test-problematik), men om Tillväxtverket åläggs att utreda frågan genom omprioriteringar inom existerande budget, gissar jag att det skulle vara värt ett försök.

Relaterat: Jag skrev en minirapport åt ett Visbyseminarium med KPMG en gång: ”Tillväxtfrämjande åtgärder” – Vad kan politiker göra och på vilken nivå ska det ske? (pdf)

Även trion Öhrvall, Moodysson och Erlingsson har gjort rapport på temat - länk här  

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (2)

Och relaterat, by way of shameless self-promotion: förra året skrev jag - tillsammans med Jerker Moodysson & Richard Öhrvall - en översikt över forskningen om bl.a. tillväxt i svenska kommuner. Såvitt vi kunde bedöma finns larvigt litet skrivet om det, och det som finns är oftast en genomgång av vad "lyckade" kommuner gör (och då har man alltså ingen aning om även de mindre "lyckade" kommunerna gör samma grejer, utan tillväxteffekten).

http://www.tillvaxtanalys.se/tua/export/sv/filer/publikationer/working-paper-pm/WP_PM_2011_28.pdf
31 jul | Unregistered CommenterGissur
Inte alls shameless Gissur, jag hade faktiskt för avsikt att länka den också. Men sedan glömde jag det när jag inte ens kunde hitta min egen KPMG-rapport på nätet, och blev tvungen att göra en pdf och ladda upp den själv...

Hursomhelst: Nu finns båda dunderrapporter länkade. Bara att luta sig tillbaks och njuta av stundande dundertillväxt med andra ord...
31 jul | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.