Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Nytt wp om tillit, universella välfärdsstater och orsakssamband (feat. festliga IV-skattningar) | Main | Ett inlägg m a a fotnot 59 i Lind (2009) »
torsdag
okt292009

Lite till om Lind

Huvudbudskapet i Linds bok är i allt väsentligt en popularisering av OECDs Growing Unequal och Jäntti m fl (IZA discussion paper). Gott så, det är väl utmärkt att OECD-rapporter i ännu större utsträckning tas på allvar i den svenska debatten.

Med social rörlighet avses den intergenerationella varianten, dvs motsatsen till hög korrelation mellan föräldrars och barns relativa position i inkomstfördelningen. I den bemärkelsen är det inget snack om saken: De nordiska länderna har högre rörlighet än de anglosaxiska.

Men - vilket också nämns i boken (s 60) - detta är i praktiken en omedelbar följd av att de nordiska länderna har en mer sammanpressad inkomstfördelning. Inkomstskillnaden mellan olika deciler i USA är mycket högre än i Sverige.

Detta förtydligande är inget motargument mot Lind, mer en omformulering av påståendet: Vad vi diskuterar är (än en gång) varför Sverige har mycket lägre inkomstskillnader än USA. Och om detta vet vi egentligen bara att Sverige var jämlikt redan före 1970-talets skattehöjningar, bidragshöjningar och arbetsmarknadsregleringar.

Jag hade gärna sett att Lind också diskuterade rörligheten för en individ över tiden, exempelvis genom att ta upp Per Skedingers forskning kring hur länge folk i USA har minimilön (de flesta får höjd lön inom ett år).

(Recap: Johan Norberg tog upp detta i en DI-krönika, Jesper Bengtsson svarade att det kan bero på att amerikanerna tvingas dubbelarbeta för att lönerna är så dåliga, men Skedingers resultat bygger på timlöner - vilket påpekades för Jesper på hans blogg för tre år sedan och sedan dess har det varit tyst, kolla gärna diskussionstråden!)

Jag tror att Sverige klarar sig hyfsat även vid sådana jämförelser, men inte på alla sätt. I OECDs employment outlook fann jag också följande statistik:

Andelen av de arbetslösa som är långtidsarbetslösa

                    1994                                                 2008
                     >6 mån      >12 mån                     >6mån                  >12mån

Sverige:         47%          26%                            26%                        12%          

USA:               20%          12%                            20%                       11%

Med denna statistik klarar sig USA alltså bättre än Sverige, men utvecklingen i Sverige går uppenbarligen åt rätt håll.

Budskapet i Linds bok är precis det motsatta - Sverige är bättre än USA, men utvecklingen i Sverige går åt fel håll - så detta kan ses som en liten nyansering av bilden.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (1)

Ja, alla socialdemokratiska eller socialistiska debattörer brukar i den här frågan totalt strunta i att USA:s inkomstskala har tio-tolv lager mer än Sveriges. Amerikansk "medelklass" är ju för sjutton ofta dubbelt så rik i absoluta tal som Sveriges överklass.

I flera studier som jag läst har det funnits starka indikationer på att rätt rejäla befolkningslager ur USA:s lägsta deciler flyttat sig upp till mitten av skalan. Vilket med svenska mått mätt är jämförbart med att gå från en arbetarbakgrund med riktigt låga inkomster till att bli rikare än de flesta Bonnier-barnen. Men istället pekar man på att det är fler svenskar som går från en familj där föräldrarna har tjänat 18 000 i månaden till att själv tjäna 27 000 i månaden, än vad det finns amerikaner som flyttar lika många deciler. Goddag, motherfucking yxskaft.
29 okt | Unregistered CommenterJocke

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.