Senaste poster
Populära
« Detta känner jag igen... | Main | På publikationsfronten... »
tisdag
feb092010

Hur vetenskaplig är The Spirit Level / Jämlikhetsanden?

Det skrivs allt mer om Wilkinsons bok the spirit level / jämlikhetsanden.

Johan Norberg och Dan Josefsson täcker ganska bra in extremerna (men Johan är verkligen inte särskilt extrem...)

Jag anade detta, så jag har förberett en liten promemoria för alla som undrar hur korrekt boken är vetenskapligt sett, hur mycket som bevisas av scatterplots och hur stor effekten är jämfört med andra effekter.

Idealiskt skulle jag vilja skriva mer och längre, men de fem sidor jag hittills totat ihop finns här finns här.

Kortversionen för stressade läsare, är att datasetet som användes i den här artikeln, passar bra för att testa sambandet mellan ojämlikhet och förväntad livslängd.

Resultat:

Kolumn 1 är vanlig OLS (det samband som syns i skatterplots).
Kolumn 2 innehåller landdummies.
Kolumn 3 innerhåller lands- och tidsdummies.
Kolumn 4-5 korrigerar för BNP/capita, läkartäthet och kaloriintag.

Resonemang om hur dessa resultat bör tolkas, finns i promemorian.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (36)

Man kan tänka sig en jämförelse med Richard Florida, särskilt om man tar med Ed Glaesers kritik mot Florida. Teori kommer, förtjusning uppstår men grunden är inte så stabil.
9 feb | Unregistered CommenterDennis
Tack för denna utomordentligt trevliga och velbehövda genomgång!
Lysande penetrering av hur forskarna har "anpassat" data för att stärka hypoteserna. Har ni kört modell 4,5,6 utan tids och land-dummies? I sak inte fel att inkludera dem , men konstaterar att ni tar bort en hel del av variationen när de inkluderas.

/Mats
9 feb | Unregistered Commentermats
En utmärkt genomgång i länkad pm! Men vad gäller regressionskolumnerna är jag inte säker på att man bör kontrollera för läkartäthet och kaloriintag. Ojämlika inkomster måste ju påverka livslängden på något sätt (om de gör det) och tillgång till mat och sjukvård känns onekligen som två rimliga mekanismer. Hur ser korrelationen mellan Gini och läkartäthet och näringsintag ut? Vad skriver Wilkinson om underliggande mekanismer?
Jag gläds åt att du och Johan Norberg styr upp debatten. Jag tror att det kommer behövas fler som folkbildar. Förhoppningsvis kan många hjälpas åt att besvara tidningsartiklar, blogginlägg och annat, innan den värsta Naomi Klein-hypen är över oss och förvrider samhällsdebatten helt.
Riktigt bra och intressant!
10 feb | Unregistered Commenterpontus
Jag gillar som sagt scatterplots och korrelationer. Men jag försöker inte hävda att dom visar orsak.
Jag gjorde en hel del grafer för ett år sedan eller så, inte för att bevisa en orsak, men för att motbevisa en. Det var påståendet att en liberal ekonomi skapar fattigdom och ojämlikhet jag ville kolla på. Och graferna går åt andra hållet:

http://lennartregebro.wordpress.com/2010/02/09/lite-grafer-om-liberal-ekonomi/

Den intressantaste i sammanhanget när det gäller The Spirit Level är väl snarast den näst sista: Hur hög ekonomisk frihet länderna hade år 2000, jämfört med hur mycket deras Human Development Index ökade under sex år efteråt. Länder som är fria verkar lyckas bättre med att förbättra situationen. Och det inkluderar saker som jämlikhet och hälsa. Jag kan inte låta bli att misstänka att huvudorsaken både till jämlikhet och alla andra bra saker som boken tar upp är hur fria människor är att göra saker bättre.

Att göra dom där graferna var för jobbigt. Om jag nån gång får tid (vilket förmodligen är när jag pensionerar mig) skall jag göra en webb-programvara där man kan stoppa in alla möjliga intressanta data, och få ut grafer och korrelationer. Och då skall jag lära mig hur man trycker in dummyvariabler och sånt också. :) En slags Gapminder för statisticnördar. :)
En intressant och valid kritik av den Wilkinskonska metodologin. Det verkar ju onekligen som wilkinson-effekten, i sin urform (det vill säga, ojämlikhet har en skadlig, kontextuell, effekt oberoende av den individuella inkomsten) är betydligt svagare än han vill göra gällande (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19903981?itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum&ordinalpos=1). Å andra sidan visar ju den socialepidemiologiska forskningen, med en bedövande kraft, att ojämlikheten inom ett land påverkar hälsan. Individer med lägre socioekonomisk position har sämre hälsa och kortare liv. Effekter som inte kan förklaras med hälsoselektion. Alltså, att ojämlikhet är skadligt för hälsan är knappast kontroversiellt. Däremot är frågor kring mekanismerna som ger upphov till dessa ojämlikheter, med rätta, mer kontroversiella.
10 feb | Unregistered CommenterGem
Mycket intressant. Skulle det vara möjligt att översätta promemorian till engelska? Det är ganska förvånande att Wilkinson och Pickett inte använder de enklaste tester på sina slutsatsers robusthet.

Det är också märkvärdigt att deras rangordning av ländernas ojämlikhet är inte samma som i andra källor, se: http://danne-nordling.blogspot.com/2010/02/jamlikhetsanden-bygger-pa-konstig.html
Angående ditt "för det första". Jag förstår att det in en strikt vetenskaplig kontext finns ett intresse för att visa kausalitet. Att designa studier på internationell nivå som gör detta möjligt enligt acceptabla vetenskapliga kriterier är nog mer eller mindre omöjligt. Genom att selektivt kräva kausalitet (eller vad du kallar statistiskt significant orsakseffekt) kan man alltså bortse från studier som man av ideologiska skäl vill avfärda, utan att undersöka implikationerna av dessa. I detta fallet så förefaller kritiken mot brist på kausalitet som ett desperat och ideologiskt färgat försök till att bortse från samband mellan ojämlikhet och ohälsa (och då motsvarande jämlikhet och hälsa) i den rika världen.
Jag menar på att kravet på visad kausalitet i realiteten är irrelevant. Det spelar ingen roll i praktiken om det var ojämlikhet, jordbävning eller epidemier som orsakade ohälsan. Frågan vi ska ställa oss är om ohälsa, upplevd eller som mätt i mortalitet, kan MINSKAS av jämlikhet. Men det tydliga samband som Karlsson et al (incl en lång rad publikationer som refereras till i ffa inledningen) demonstrerar för rika länder (Sverige faller fortfarande inom kategorin för rika länder) så har man alltså goda skäl att anta att man kan påverka ohälsa med jämlik fördelning av resurser. Vad som orsakat ojämlikheten eller vad som orsakat ohälsan är för resonemanget inte intressant utan det är sambandet I sig. Även om jämställdhet förbättrar hälsan via andra, tredje eller fjärde faktorer så spelar detta ingen större roll, det är resultatet av jämställdhet och inte mekanismen som i realiteten är det viktiga.

Angående ditt "för det andra". Sambandet mellan inkomstskillnader och mortalitet gäller alltså även inom det svenska samhället enligt Gerdtham & Johannesson, 2004, som visar på 40 000 individer att mortaliteten sjunker när inkomsten ökar. Detta visar att den relativa skillnader i inkomst i samhället korrelerar med ökad dödlighet. Eller som de korrekt uttrycker det; ”for mean community income and community income inequality we can not, however reject the null hypothesis of no effect on mortality”

Detta (effekten av ökad jämställdhet) är den enda fråga som egentligen är relevant att undersöka vidare och den avfärdar du med ett mycket svagt argument i ditt "för det tredje"-resonemang: "Även om det skulle visa sig finnas en statistiskt signifikant orsakseffekt från jämlikhet på människors hälsa, kan den vara så liten att det är enklare att förbättra hälsan genom andra åtgärder som har större effekter." Hela poängen, som jag skrev ovan, är att man inte behöver visa en direkt orsakseffekt för få en effekt av jämlikhet på hälsa. Om det finns en mekanism, indirekt eller direkt, så fungerar den oavsett om vi förstår den. Därför kan man politiskt inte avfärda sambandet mellan jämlikhet och hälsa som du gör
Visst KAN, som du skriver, effekten vara liten. Med ditt resonemang kan den också vara stor. Vad har du för belägg för effekten? När du skriver att effekten "kan" vara liten utan att ange några som helst skäl för varför det skulle vara så, då måste jag säga att motståndet mot fördelningspolitiken lyser igenom och din politiska ideologi gör dina spekulationer mindre relevanta. Jag förväntar mig bättre argumentation än ovanstående för att INTE förespråka ett politiskt arbete för ökad jämställdhet. Speciellt som andra åtgärder är kostsamma för samhället (ökad vård etc), medan omfördelning är ju just bara det, omfördelning, och kräver inte att man spenderar mer resurser utan helt enkelt fördelar de man har.

Varför har ni en sådan extrem fobi för att fattiga ska få det bättre på rikas bekostnad? Vad är det som föranleder sådana irrationella och desperata attacker mot argument att det skulle kunna leda till någonting positivt?
10 feb | Unregistered CommenterNymnchen
Strålande!
Jag har länge ansett att det borde finnas ett institut för god vetenskaplig metod (eller åtminstone god statistisk metod) som kunde stämpla rapporter från myndigheter och andra organisationer, tidningsartiklar, populärvetenskapliga böcker etc. med "God metod"-stämpel eller liknande.

Syftet skulle vara att gemene man på så vis kan få en enkel uppfattning om hur tillförlitliga olika statistiska slutsatser är. Poängen med att ha ett institut är att man kunde samla genomgångar som den här under ett gemensamt tak, där flera kunde bidra. För att det hela ska kunna fungera som en informationsgenväg för gemene man tror jag att man måste ha samma avsändare flera gånger.

Själv vet jag att du är respekterad nationalekonom, men för en som läst boken, inte hört talas om dig och inte kan statistisk metod blir det ju helt enkelt en fråga om ord mot ord (även om du kanske verkar ha bättre argument), och därmed en fråga om vem av dig och bokens författare som verkar mest trovärdig. Med en återkommande kvalitetsgranskare behöver gemene man bara bilda sig en uppfattning om kvalitetsgranskarens trovärdighet en gång.

Hursomhelst, strålande samhällsgärning.
Bästa hälsningar
Anders Sundell
Innan jag (och mina medförfattare) blir slagträ för oreflekterade Wilkinsonanhängare vill jag understryka två saker:

1. Vår studie har inte ambitionen att blottlägga kausalsamband, utan på sin höjd att kunna avfärda ett antal alternativa förklaringsmodeller.

2. Social Science and Medicine, om än den mest citerade av alla samhällsvetenskapliga tidskrifter, är knappast någon vetenskaplig tungviktare.

Dessutom undrar jag om Dr Bergh tänkt gå in på alla de invändningar mot hans metod som jag framfört. Jag kom på några till idag, men tänkte inte tråka ut den hyllningskören med ekonometriska spetsfundigheter.

Till sist: signaturen Nymnchen har några poänger men tycks ha missat att Gerdtham & Johannesson inte finner något samband mellan mortalitet och ojämlikhet (i Sverige, som har exceptionellt lite ojämlikhet; tydligen måste ett samband bevisligen föreligga i Sverige för att vara av vetenskapligt intresse ;-)
10 feb | Unregistered CommenterMartin
nu tycker jag att en artikel ska bedömas efter sina kvaliteter, inte på basis av om tidskriftens rykte. Er artikel är en av de bättre jag läst, suttons och gravelles likaså. De jag läst av Wilkinson har inte varit särskilt bra.

Ang. dina "invändningar" håller jag med om i princip alla (och de har i viss mån beaktats i den föreliggande versionen), men de ligger på en nivå långt bortom ambitionen med denna pm (och därmed ännu längre bortom den nivå på vilken W&P för diskussionen).

Och till nymnchen (och andra): Jag påstår inte att det inte finns en effekt. Som jag skriver, så verkar en hel del tyda på att det finns en viss effekt på viss typ av hälsa, men forskningen pågår fortfarande i högsta grad. W&Ps sätt att argumentera är inte vetenskapligt.

Dessutom finns en massa goda skäl att föra en politik för jämlikhet, så påståendet om "extrem fobi" och "desperata attacker" tar jag faktiskt inte åt mig av.
10 feb | Unregistered Commenterbergh
Martin, helt klart, det hade jag absolut missat. Jag läste helt klart slarvigt och missade ett INTE där. Dessutom fick jag inte tag i den fullständiga artikeln, vilken jag borde ha haft för att kunna uttala mig.

Bergh,
Däremot skummade jag Karlsson et al (som ju kommer till slutsatsen att det finns ett negativt samband mellan inkomstskillnader och själv-rapporterad hälsa) och där finns det referenser som har undersökt income inequality hypothesis (IIH) och inte kunnat förkasta den. Det är ju inte helt osannolikt att sambandet är lättare att se om man har stora skillnader (1). Det räcker inte med att anse att författarna till just The Spirit Level inte levererar, i så fall får man argumentera sig igenom en lång rad studier.

Nu har jag inte läst The spirit level, och jag diskuterar inte siffrorna därifrån, men jag har invändningar emot kausalitetskravet som sådant.
Det är som skillnaden mellan medicinsk grundforskning, där förståelsen för mekanismer är själva poängen, och evidensbaserad medicin, där man jämför behandlingar. Publicerar man grundforskning utan att argumentera för kausa samband, då kan man lika gärna lägga ner. Vad Wilkinsons och Pickett gör ska snarare liknas med evidesbaserade medicin - en vedertagen och mycket effektiv metod för att utvärdera behandlingsstrategier. Man tittar på enkla samband, man gör enkla jämförelser av utfall. Man struntar fullständigt i kausaliteten, man agerar på de fakta man har, så fort man har dem, för att skapa en rationell sjukvård och friskare patienter. Med detta i åtanke så är kausalitetskravet på The Spirit Level irrelevant.

Jag har dessutom invändningar emot Berghs "för det tredje" som innebär att politiker absolut måste veta hur stora effekterna är för att agera. Det förekommer här en dubbelmoral där åtgärder som stämmer överens med forskarens ideologi bara behöver stödjas rent teoretiskt (lägre totalt skattetryck som teoretiskt sett ska ge fler arbeten tex, men där det inte ens finns en korrelation, ännu mindre ett kausalt samband), men för politiska förändringar som faller utanför ens egen ideologi, där krävs inte bara trovärdiga teorier och verkliga korrelationer, utan dessutom kausala samband, eller orsakseffekter. Därav min attack på den ideologiska snedvridningen. Helt klart att forskningen alltid är pågående - när skulle den vara slutförd? - det är också väldigt konstigt argument emot att ta den på allvar. Tur för patienterna att läkarna inte kör ditt resonemang när de utvärderar sina behandlingar.

Som forskare förstår jag att Bergh måste avfärda alla antydan om att han inte är objektiv - en forskares trovärdighet hänger på det. Men som utomstående måste jag påpeka att jag finner delar av resonemanget väldigt ideologiskt färgat.

(1) Li and Zhu, 2006 H. Li and Y. Zhu, Income, income inequality and health – evidence from China, Journal of Comparative Economics 34 (2006), pp. 668–693.
10 feb | Unregistered CommenterNymnchen
Nymnchen har i mitt tycke rätt i att det är besvärligt att tala om kausalitet när det handlar om effekter av fördelningen av en variabel. Men detta borde vara en specifik invändning för just denna frågeställning, inte en kritik mot fokuseringen på kausalsamband per se.

För övrigt tycker jag inte att diskussioner om statistisk power är på en för hög nivå för abmitionen här -- eller rättare: om nivån är för hög så pekar det på allvarliga brister i vår statistiska och ekonometriska skolning. Det verkar rimligt i detta fall att åtminstone bjuda Wilkinson på att vi fäster lika stor vikt vid Typ I och Typ II-fel. Många skulle förmodligen rentav hävda att kostnaderna för Typ II-fel i detta fall överväger. Och då är oklart om slutsatserna ovan håller. Och om så inte är fallet visar de ekonometriska övningarna ovan förmodligen bara att det inte är Wilkinsons metod (eller brist därpå) som är det största problemet, utan hans data.
10 feb | Unregistered CommenterMartin
Nymnchen: <i>Vad Wilkinsons och Pickett gör ska snarare liknas med evidesbaserade medicin - en vedertagen och mycket effektiv metod för att utvärdera behandlingsstrategier. Man tittar på enkla samband, man gör enkla jämförelser av utfall. Man struntar fullständigt i kausaliteten, man agerar på de fakta man har, så fort man har dem, för att skapa en rationell sjukvård och friskare patienter.</i>

Men så går inte <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Evidence-based_medicine" title="Evidence-based medicine">evidensbaserad medicin</a> till! Den bygger på randomiserade, "double blind" kliniska prövningar med placebo-kontroll, vilket är det bästa sättet att bevis just kausalitet och att få bort "confounders". Nymnchen växlar ihop bevisningen av kausalitet (vilket är faktiskt väldigt viktigt i EBM) med förståelse för kausalitetens <i>biokemiska meckanism</i>, vilket behövs inte för EBM (förutsatt att man har bevisat att behandlingen är inte skadligt för patienter!).

Det finns nog ett starkt statistiskt mellan att gå till sjukhus och att bli bättre, när man är sjuk. Men det bevisar inte att man ska bara skicka folk till sjukhuset och be dem sitta och vänta tills de tillfrisknar - här finns confounders: folk som går på sjukhus får behandling som vanligtvis inte fås utanför sjukhuset. Detta ganska enkla exempel påpekar varför EBM måste få bort alla confounders och hittat kausalitet innan man kan rekommendera någon behandling.
För tydlighets skull:

Jag håller med både Martin och Nymnchen om att det är "besvärligt att tala om kausalitet när det handlar om effekter av fördelningen av en variabel". Det är ju bl a därför jag finner W&Ps argumentation skakig när de talar just om att jämlikhet orsakar andra fenomen.

Och till Henrik J: Håller med, korrigerar man för alla mekanismer så gör man det ju omöjligt för variabeln att ha någon effekt. Näring och läkare togs med för att visa att när så sker, är inkomst inte längre signifikant.
10 feb | Unregistered Commenterbergh
@Nymchen: "Jag menar på att kravet på visad kausalitet i realiteten är irrelevant. Det spelar ingen roll i praktiken om det var ojämlikhet, jordbävning eller epidemier som orsakade ohälsan."

Jo, det spelar en stor roll, eftersom du inte kan göra nåt åt jorbävningen, och du inte minskar epedimier genom att ha högre skatt. Problemet här är ju att W&P rekommenderar högre ekonomisk omfördelning, utan att påvisa att det faktiskt hjälper.
Lennart,
Jag tror inte att du riktigt förstod vad jag menade. Jag menar att om sambandet mellan jämlikhet och hälsa är ett stabilt samband, då är "hur" och "varför" en i huvudsak akademisk fråga. Gäller sambandet så kan man applicera ökad jämlikhet i ena ändan och få ut bättre hälsa i andra ändan. Den svarta lådan däremellan är givetvis intressant, men vi behöver inte förstå den för att dra nytta av sambandet.

Om vi antar för enkelhetens skull att W&P (och många andra) har rätt; att i en stor andel av fallen så ökar hälsan när skillnaden mellan folks inkomst minskar (förutsatt att det finns reella olikheter som kan minskas till att börja med). Då kan man alltså dra nytta av ekonomisk omfördelning i områden som utsatts för naturkatastrofer, ekonomiska kollapser eller där folk helt enkelt har dålig hälsa av okänd orsak.
Eftersom det verkar som om folk har svårt att hänga med i resonemanget, så kan man ta det ner till en lite enklare nivå; om man fördelar filtarna relativt jämnt mellan jordbävningsoffren så kan man anta att de gör bättre nytta än om man ger de mesta filtarna till 10% av befolkningen och hoppas på att de ska dela med sig i utbyte av tjänster.
(För att det inte ska bli någon missuppfattning här föreslår jag dessutom att man bygger jordbävnings-säkra hus, tex, för att dra liknelsen med jordbävning ett varv till.)
För du kan väl inte mena att bara för att vi inte kan göra någonting åt själva jordbävningen/ekonomiska kollapsen/epidemin så ska vi sitta med armarna i kors när den väl är här? Det är inte politik, Lennart.

Eftersom tiden som bekant är lijnär kan du ju inte innan påvisa att en åtgärd hjälper innan du gjort den. Istället kan man utnyttja kända samband för att driva utvecklingen dit man vill. Jag vill igen påpeka att det fattas väldigt mycket beslut på betydligt lösare boliner än detta (dvs på rena teorier och utan verkliga observerade samband).
12 feb | Unregistered CommenterNymnchen
"Gäller sambandet så kan man applicera ökad jämlikhet i ena ändan och få ut bättre hälsa i andra ändan."

Nej, det är precis så det inte är (även om det är högst oklart vad du menar med att "applicera ökad jämlikhet")
12 feb | Unregistered Commenterbergh
Jo, om sambandet verkligen gäller är det faktiskt så. Annars är det inget samband. Då är det ren slump att det bara råkar vara bättre hälsa om det är mer jämlikt och tvärt om. Så kan du ju visserligen vara om W&P har helt fel i alla sina data. Men då gäller inte sambandet.
"applicera ökad jämlikhet" var ett lite fånigt sätt att skriva "fördela resurserna jämnare" eller "minska klyftorna" eller "öka inkomsten hos de som har lägst inkomst". Eller hur man nu föredrar att göra samhället mer jämlikt.
12 feb | Unregistered CommenterNymnchen
Jag börjar tror att jag förstår dig, och jag håller med om att mekanismerna är kan anses ointressanta om sambandet "verkligen gäller" som du uttrycker det.

Min poäng är att det faktiskt mycket väl kan vara så att "det bara råkar vara bättre hälsa om det är mer jämlikt och tvärt om". Det behöver inte bero på en ren slump, utan kan bero på ett en tredje faktor orsakar både jämlikhet och god hälsa.

Och även om sambandet "verkligen gäller", har olika sätt att minska klyftorna sannolikt väldigt olika konsekvenser på hälsan.
12 feb | Unregistered Commenterbergh
"Jo, om sambandet verkligen gäller är det faktiskt så. Annars är det inget samband. Då är det ren slump att det bara råkar vara bättre hälsa om det är mer jämlikt och tvärt om."

Nej, inte alls. Sambandet kan vara där, och hur starkt som helst, men det betyder inte att jämlikhet orsakar hälsa. Det kan vara så att hälsa orsakar jämlikhet. Eller kan kan det vara en tredje sak, som rikedom, som orsakar båda.

Så, nej, Nymchen. Även om sambandet är där, och det är starkt, så betyder inte det att jämlikhet skapar hälsa. Så jo, jag begrep precis vad du sa, men tyvärr har du helt enkelt fel. Du har missförstått vad ett statistiskt samband innebär. Ett samband mellan A och B innebär inte att A orsakar B.
Tänk, jag hade för mig att i samhällsvetenskaperna kan man nästan aldrig bevisa något, bara falsifiera... W&P har i alla fall med hjälp av inte mindre än två populationer (OECD-länder och USAs delstater) lagt fram en hyggligt stark hypotes om att jämlikhet samvarierar med en massa andra positiva företeelser. Längre än så borde det vara svårt att komma? Nu är det väl upp till motparten att falsifiera.
13 feb | Unregistered CommenterJan Wiklund
Nymchen: "Gäller sambandet så kan man applicera ökad jämlikhet i ena ändan och få ut bättre hälsa i andra ändan."

Ett annat förhållande som samvarierar är mängden löv på träden och antal häckande fåglar. Där finns det, är jag övertygad om, ett starkt samband, men jag kan inte hävda att det är mängden löv på träden som driver fåglarnas häckande. Eller vice versa.

Vad gäller jakten efter den totala "rättvisan" som är motivet till sådana här studier så kan jag i varje fall garantera dig att JAG skulle må enormt mycket sämre psykiskt i ett socialistiskt samhälle. Och egentligen borde realsocialismens kollaps för tjugo år sedan diskvalificerat tankarna på att socialismen (det är det det handlar om, låt oss inte gå som katten kring het gröt) skulle kunna göra livet bättre för människor genom en långt driven ekonomisk utjämning.
Socialismen är en sjuk, människofientlig, världsfrånvänd konstruktion som fullständigt bortser från väsentliga delar i människans biologiska natur. Den kommer aldrig, aldrig att fungera, hur många sådana här rapporter som än skrivs.
13 feb | Unregistered CommenterHC
Bra med er djupa analys.

Man kan också göra det enkelt för sig. Huvudresultaet i The Spirit Level försvinner om man bara använder Gini som mått på ojämlikhet, i stället för deras märkliga mått. Tvärtom är hög ojämlikhet korrelerad med högre livslängd.

http://super-economy.blogspot.com/2010/02/spirit-level-is-junk-science.html
14 feb | Unregistered CommenterTino
http://augusttorngrenwartin.blogspot.com/2010/02/wilkinson-ger-norberg-och-nordling-svar.html

Wilkinsons svar på Tinos, Norbergs och Nordlings kritik publicerat på min blogg. Kan kanske intressera. Innehåller även ett nytt gini-index etc.
15 feb | Unregistered CommenterAugust
Om jag tillåts gå i polemik mot all den expertis som breder ut sig här i kommentarsfältet så skulle jag vilja framhålla att Wiklund här ovan har en viktig poäng. Försök till falsifiering har också gjorts upprepade gånger: ett exempel nämns här ovan, Jennifer Mellor och Jeff Milyo har också kunnat visa att epidemiologernas skattningar inte är särskilt robusta när man tar hänsyn till ytterligare variabler eller heterogenitet.

Men för att en sådan övning skall vara av värde krävs det ju att den görs med ett minimum av precision: annars går det enkelt att falsifiera vilket samband som helst genom att använda små stickprov och data som är behäftade med allvarliga mätfel (då sådana leder till bias mot noll). D v s den typ av data som används i exemplen ovan.

En otillfredsställande lösning på problemet är att istället använda sig av data på individnivå. Precisionen kan möjligen antas öka något, men man kommer inte ifrån det faktum att ojämlikheten framför allt varierar på nationell nivå (åtminstone om det är den ojämlikheten man anser borde vara av betydelse).

En förmodligen mer lovande approach är att formulera en teori för hur ojämlikhet kan tänkas påverka utfall som exv. hälsa. Handlar det om interpersonella jämförelser, eller är det politiska mekanismer som spökar? Handlar det om socialt kapital? Hypoteser av detta slag kan förmodligen testas på ett mer meningsfullt sätt än Wilkinsons förenklade hypoteser.
15 feb | Unregistered CommenterMartin
@ Bergh:

Det är möjligt att det inte finns något samband med just medellivslängd. Men alla andra sociala- och hälsoproblem som Wilkinson talar om då?
16 feb | Unregistered CommenterAugust
jodå, det kan finnas en del, exempelvis när det gäller brottslighet. Men även på den punkten gäller att man åtminstone bör korrigera för andra faktorer för att bevisen ska övertyga.
16 feb | Unregistered Commenterbergh
Nu har Wilkinson skickat mig nya gini-korrelationer och svarat mer utförligt på Ginos inlägg:

http://augusttorngrenwartin.blogspot.com/2010/02/wilkinson-ger-norberg-och-nordling-svar.html

Tror det kan intressera!
17 feb | Unregistered CommenterAugust
*Tinos inlägg, ska det såklart vara
17 feb | Unregistered CommenterAugust
Andreas, vad tyckte du om Stefan Fölsters inlägg härom dagen? Jag läste det med växande olust i magtrakten, det är oerhörda anklagelser han riktar mot Winkinson & Picket. Han gör dessutom inte ens några försök att belägga dem. Vet du vad han kan tänkas avse när han skriver att varenda diagram är "manipulerat"?
Svarar på Fölsters inlägg här: http://www.etc.se/29269/oekad-jaemlikhetdaniel/

Daniel Ankarloo
A CLASSICAL CASE OF CHERRY PICKING

http://en.wikipedia.org/wiki/Cherry_picking
10 jul | Unregistered CommenterJakob O
17 feb | Registered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.