Hur vetenskaplig är The Spirit Level / Jämlikhetsanden?
9 feb 2010, kl 16:55 | Lite väl akademiskt, Samhälle och politik, real development Det skrivs allt mer om Wilkinsons bok the spirit level / jämlikhetsanden.
Johan Norberg och Dan Josefsson täcker ganska bra in extremerna (men Johan är verkligen inte särskilt extrem...)
Jag anade detta, så jag har förberett en liten promemoria för alla som undrar hur korrekt boken är vetenskapligt sett, hur mycket som bevisas av scatterplots och hur stor effekten är jämfört med andra effekter.
Idealiskt skulle jag vilja skriva mer och längre, men de fem sidor jag hittills totat ihop finns här finns här.
Kortversionen för stressade läsare, är att datasetet som användes i den här artikeln, passar bra för att testa sambandet mellan ojämlikhet och förväntad livslängd.
Resultat:
Kolumn 1 är vanlig OLS (det samband som syns i skatterplots).
Kolumn 2 innehåller landdummies.
Kolumn 3 innerhåller lands- och tidsdummies.
Kolumn 4-5 korrigerar för BNP/capita, läkartäthet och kaloriintag.
Resonemang om hur dessa resultat bör tolkas, finns i promemorian.
bergh
Även Andrew Leigh har bloggat intressant i frågan, här och här.
Vidare bör noteras att W&P fokuserar på rika länder. Wilkinson menar t o m att vi i västvärlden nått gränsen för vad ekonomisk tillväxt kan göra för vårt välbefinnande.
Detta underliga yttrande hindrar inte att det finns studier som pekar på att i rika länder, och för vissa mått på hälsa (exempelvis självskattad hälsa), finns ett negativt samband:
http://www.york.ac.uk/depts/econ/documents/dp/0026.pdf
http://www.york.ac.uk/depts/econ/documents/dp/0606.pdf
bergh
Wilkinsons tidigare böcker har också fått kritik. Här är en recension av Johan P Mackenbach i International journal of epidemiology.
It has recently become clear, however, in a paper by Lynch and others in the Lancet in 2001, that the findings in Wilkinson's 1992 paper were an artefact of the selection of countries.
Reader Comments (36)
/Mats
Jag gjorde en hel del grafer för ett år sedan eller så, inte för att bevisa en orsak, men för att motbevisa en. Det var påståendet att en liberal ekonomi skapar fattigdom och ojämlikhet jag ville kolla på. Och graferna går åt andra hållet:
http://lennartregebro.wordpress.com/2010/02/09/lite-grafer-om-liberal-ekonomi/
Den intressantaste i sammanhanget när det gäller The Spirit Level är väl snarast den näst sista: Hur hög ekonomisk frihet länderna hade år 2000, jämfört med hur mycket deras Human Development Index ökade under sex år efteråt. Länder som är fria verkar lyckas bättre med att förbättra situationen. Och det inkluderar saker som jämlikhet och hälsa. Jag kan inte låta bli att misstänka att huvudorsaken både till jämlikhet och alla andra bra saker som boken tar upp är hur fria människor är att göra saker bättre.
Att göra dom där graferna var för jobbigt. Om jag nån gång får tid (vilket förmodligen är när jag pensionerar mig) skall jag göra en webb-programvara där man kan stoppa in alla möjliga intressanta data, och få ut grafer och korrelationer. Och då skall jag lära mig hur man trycker in dummyvariabler och sånt också. :) En slags Gapminder för statisticnördar. :)
Det är också märkvärdigt att deras rangordning av ländernas ojämlikhet är inte samma som i andra källor, se: http://danne-nordling.blogspot.com/2010/02/jamlikhetsanden-bygger-pa-konstig.html
Jag menar på att kravet på visad kausalitet i realiteten är irrelevant. Det spelar ingen roll i praktiken om det var ojämlikhet, jordbävning eller epidemier som orsakade ohälsan. Frågan vi ska ställa oss är om ohälsa, upplevd eller som mätt i mortalitet, kan MINSKAS av jämlikhet. Men det tydliga samband som Karlsson et al (incl en lång rad publikationer som refereras till i ffa inledningen) demonstrerar för rika länder (Sverige faller fortfarande inom kategorin för rika länder) så har man alltså goda skäl att anta att man kan påverka ohälsa med jämlik fördelning av resurser. Vad som orsakat ojämlikheten eller vad som orsakat ohälsan är för resonemanget inte intressant utan det är sambandet I sig. Även om jämställdhet förbättrar hälsan via andra, tredje eller fjärde faktorer så spelar detta ingen större roll, det är resultatet av jämställdhet och inte mekanismen som i realiteten är det viktiga.
Angående ditt "för det andra". Sambandet mellan inkomstskillnader och mortalitet gäller alltså även inom det svenska samhället enligt Gerdtham & Johannesson, 2004, som visar på 40 000 individer att mortaliteten sjunker när inkomsten ökar. Detta visar att den relativa skillnader i inkomst i samhället korrelerar med ökad dödlighet. Eller som de korrekt uttrycker det; ”for mean community income and community income inequality we can not, however reject the null hypothesis of no effect on mortality”
Detta (effekten av ökad jämställdhet) är den enda fråga som egentligen är relevant att undersöka vidare och den avfärdar du med ett mycket svagt argument i ditt "för det tredje"-resonemang: "Även om det skulle visa sig finnas en statistiskt signifikant orsakseffekt från jämlikhet på människors hälsa, kan den vara så liten att det är enklare att förbättra hälsan genom andra åtgärder som har större effekter." Hela poängen, som jag skrev ovan, är att man inte behöver visa en direkt orsakseffekt för få en effekt av jämlikhet på hälsa. Om det finns en mekanism, indirekt eller direkt, så fungerar den oavsett om vi förstår den. Därför kan man politiskt inte avfärda sambandet mellan jämlikhet och hälsa som du gör
Visst KAN, som du skriver, effekten vara liten. Med ditt resonemang kan den också vara stor. Vad har du för belägg för effekten? När du skriver att effekten "kan" vara liten utan att ange några som helst skäl för varför det skulle vara så, då måste jag säga att motståndet mot fördelningspolitiken lyser igenom och din politiska ideologi gör dina spekulationer mindre relevanta. Jag förväntar mig bättre argumentation än ovanstående för att INTE förespråka ett politiskt arbete för ökad jämställdhet. Speciellt som andra åtgärder är kostsamma för samhället (ökad vård etc), medan omfördelning är ju just bara det, omfördelning, och kräver inte att man spenderar mer resurser utan helt enkelt fördelar de man har.
Varför har ni en sådan extrem fobi för att fattiga ska få det bättre på rikas bekostnad? Vad är det som föranleder sådana irrationella och desperata attacker mot argument att det skulle kunna leda till någonting positivt?
Jag har länge ansett att det borde finnas ett institut för god vetenskaplig metod (eller åtminstone god statistisk metod) som kunde stämpla rapporter från myndigheter och andra organisationer, tidningsartiklar, populärvetenskapliga böcker etc. med "God metod"-stämpel eller liknande.
Syftet skulle vara att gemene man på så vis kan få en enkel uppfattning om hur tillförlitliga olika statistiska slutsatser är. Poängen med att ha ett institut är att man kunde samla genomgångar som den här under ett gemensamt tak, där flera kunde bidra. För att det hela ska kunna fungera som en informationsgenväg för gemene man tror jag att man måste ha samma avsändare flera gånger.
Själv vet jag att du är respekterad nationalekonom, men för en som läst boken, inte hört talas om dig och inte kan statistisk metod blir det ju helt enkelt en fråga om ord mot ord (även om du kanske verkar ha bättre argument), och därmed en fråga om vem av dig och bokens författare som verkar mest trovärdig. Med en återkommande kvalitetsgranskare behöver gemene man bara bilda sig en uppfattning om kvalitetsgranskarens trovärdighet en gång.
Hursomhelst, strålande samhällsgärning.
Bästa hälsningar
Anders Sundell
1. Vår studie har inte ambitionen att blottlägga kausalsamband, utan på sin höjd att kunna avfärda ett antal alternativa förklaringsmodeller.
2. Social Science and Medicine, om än den mest citerade av alla samhällsvetenskapliga tidskrifter, är knappast någon vetenskaplig tungviktare.
Dessutom undrar jag om Dr Bergh tänkt gå in på alla de invändningar mot hans metod som jag framfört. Jag kom på några till idag, men tänkte inte tråka ut den hyllningskören med ekonometriska spetsfundigheter.
Till sist: signaturen Nymnchen har några poänger men tycks ha missat att Gerdtham & Johannesson inte finner något samband mellan mortalitet och ojämlikhet (i Sverige, som har exceptionellt lite ojämlikhet; tydligen måste ett samband bevisligen föreligga i Sverige för att vara av vetenskapligt intresse ;-)
Ang. dina "invändningar" håller jag med om i princip alla (och de har i viss mån beaktats i den föreliggande versionen), men de ligger på en nivå långt bortom ambitionen med denna pm (och därmed ännu längre bortom den nivå på vilken W&P för diskussionen).
Och till nymnchen (och andra): Jag påstår inte att det inte finns en effekt. Som jag skriver, så verkar en hel del tyda på att det finns en viss effekt på viss typ av hälsa, men forskningen pågår fortfarande i högsta grad. W&Ps sätt att argumentera är inte vetenskapligt.
Dessutom finns en massa goda skäl att föra en politik för jämlikhet, så påståendet om "extrem fobi" och "desperata attacker" tar jag faktiskt inte åt mig av.
Bergh,
Däremot skummade jag Karlsson et al (som ju kommer till slutsatsen att det finns ett negativt samband mellan inkomstskillnader och själv-rapporterad hälsa) och där finns det referenser som har undersökt income inequality hypothesis (IIH) och inte kunnat förkasta den. Det är ju inte helt osannolikt att sambandet är lättare att se om man har stora skillnader (1). Det räcker inte med att anse att författarna till just The Spirit Level inte levererar, i så fall får man argumentera sig igenom en lång rad studier.
Nu har jag inte läst The spirit level, och jag diskuterar inte siffrorna därifrån, men jag har invändningar emot kausalitetskravet som sådant.
Det är som skillnaden mellan medicinsk grundforskning, där förståelsen för mekanismer är själva poängen, och evidensbaserad medicin, där man jämför behandlingar. Publicerar man grundforskning utan att argumentera för kausa samband, då kan man lika gärna lägga ner. Vad Wilkinsons och Pickett gör ska snarare liknas med evidesbaserade medicin - en vedertagen och mycket effektiv metod för att utvärdera behandlingsstrategier. Man tittar på enkla samband, man gör enkla jämförelser av utfall. Man struntar fullständigt i kausaliteten, man agerar på de fakta man har, så fort man har dem, för att skapa en rationell sjukvård och friskare patienter. Med detta i åtanke så är kausalitetskravet på The Spirit Level irrelevant.
Jag har dessutom invändningar emot Berghs "för det tredje" som innebär att politiker absolut måste veta hur stora effekterna är för att agera. Det förekommer här en dubbelmoral där åtgärder som stämmer överens med forskarens ideologi bara behöver stödjas rent teoretiskt (lägre totalt skattetryck som teoretiskt sett ska ge fler arbeten tex, men där det inte ens finns en korrelation, ännu mindre ett kausalt samband), men för politiska förändringar som faller utanför ens egen ideologi, där krävs inte bara trovärdiga teorier och verkliga korrelationer, utan dessutom kausala samband, eller orsakseffekter. Därav min attack på den ideologiska snedvridningen. Helt klart att forskningen alltid är pågående - när skulle den vara slutförd? - det är också väldigt konstigt argument emot att ta den på allvar. Tur för patienterna att läkarna inte kör ditt resonemang när de utvärderar sina behandlingar.
Som forskare förstår jag att Bergh måste avfärda alla antydan om att han inte är objektiv - en forskares trovärdighet hänger på det. Men som utomstående måste jag påpeka att jag finner delar av resonemanget väldigt ideologiskt färgat.
(1) Li and Zhu, 2006 H. Li and Y. Zhu, Income, income inequality and health – evidence from China, Journal of Comparative Economics 34 (2006), pp. 668–693.
För övrigt tycker jag inte att diskussioner om statistisk power är på en för hög nivå för abmitionen här -- eller rättare: om nivån är för hög så pekar det på allvarliga brister i vår statistiska och ekonometriska skolning. Det verkar rimligt i detta fall att åtminstone bjuda Wilkinson på att vi fäster lika stor vikt vid Typ I och Typ II-fel. Många skulle förmodligen rentav hävda att kostnaderna för Typ II-fel i detta fall överväger. Och då är oklart om slutsatserna ovan håller. Och om så inte är fallet visar de ekonometriska övningarna ovan förmodligen bara att det inte är Wilkinsons metod (eller brist därpå) som är det största problemet, utan hans data.
Men så går inte <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Evidence-based_medicine" title="Evidence-based medicine">evidensbaserad medicin</a> till! Den bygger på randomiserade, "double blind" kliniska prövningar med placebo-kontroll, vilket är det bästa sättet att bevis just kausalitet och att få bort "confounders". Nymnchen växlar ihop bevisningen av kausalitet (vilket är faktiskt väldigt viktigt i EBM) med förståelse för kausalitetens <i>biokemiska meckanism</i>, vilket behövs inte för EBM (förutsatt att man har bevisat att behandlingen är inte skadligt för patienter!).
Det finns nog ett starkt statistiskt mellan att gå till sjukhus och att bli bättre, när man är sjuk. Men det bevisar inte att man ska bara skicka folk till sjukhuset och be dem sitta och vänta tills de tillfrisknar - här finns confounders: folk som går på sjukhus får behandling som vanligtvis inte fås utanför sjukhuset. Detta ganska enkla exempel påpekar varför EBM måste få bort alla confounders och hittat kausalitet innan man kan rekommendera någon behandling.
Jag håller med både Martin och Nymnchen om att det är "besvärligt att tala om kausalitet när det handlar om effekter av fördelningen av en variabel". Det är ju bl a därför jag finner W&Ps argumentation skakig när de talar just om att jämlikhet orsakar andra fenomen.
Och till Henrik J: Håller med, korrigerar man för alla mekanismer så gör man det ju omöjligt för variabeln att ha någon effekt. Näring och läkare togs med för att visa att när så sker, är inkomst inte längre signifikant.
Jo, det spelar en stor roll, eftersom du inte kan göra nåt åt jorbävningen, och du inte minskar epedimier genom att ha högre skatt. Problemet här är ju att W&P rekommenderar högre ekonomisk omfördelning, utan att påvisa att det faktiskt hjälper.
Jag tror inte att du riktigt förstod vad jag menade. Jag menar att om sambandet mellan jämlikhet och hälsa är ett stabilt samband, då är "hur" och "varför" en i huvudsak akademisk fråga. Gäller sambandet så kan man applicera ökad jämlikhet i ena ändan och få ut bättre hälsa i andra ändan. Den svarta lådan däremellan är givetvis intressant, men vi behöver inte förstå den för att dra nytta av sambandet.
Om vi antar för enkelhetens skull att W&P (och många andra) har rätt; att i en stor andel av fallen så ökar hälsan när skillnaden mellan folks inkomst minskar (förutsatt att det finns reella olikheter som kan minskas till att börja med). Då kan man alltså dra nytta av ekonomisk omfördelning i områden som utsatts för naturkatastrofer, ekonomiska kollapser eller där folk helt enkelt har dålig hälsa av okänd orsak.
Eftersom det verkar som om folk har svårt att hänga med i resonemanget, så kan man ta det ner till en lite enklare nivå; om man fördelar filtarna relativt jämnt mellan jordbävningsoffren så kan man anta att de gör bättre nytta än om man ger de mesta filtarna till 10% av befolkningen och hoppas på att de ska dela med sig i utbyte av tjänster.
(För att det inte ska bli någon missuppfattning här föreslår jag dessutom att man bygger jordbävnings-säkra hus, tex, för att dra liknelsen med jordbävning ett varv till.)
För du kan väl inte mena att bara för att vi inte kan göra någonting åt själva jordbävningen/ekonomiska kollapsen/epidemin så ska vi sitta med armarna i kors när den väl är här? Det är inte politik, Lennart.
Eftersom tiden som bekant är lijnär kan du ju inte innan påvisa att en åtgärd hjälper innan du gjort den. Istället kan man utnyttja kända samband för att driva utvecklingen dit man vill. Jag vill igen påpeka att det fattas väldigt mycket beslut på betydligt lösare boliner än detta (dvs på rena teorier och utan verkliga observerade samband).
Nej, det är precis så det inte är (även om det är högst oklart vad du menar med att "applicera ökad jämlikhet")
"applicera ökad jämlikhet" var ett lite fånigt sätt att skriva "fördela resurserna jämnare" eller "minska klyftorna" eller "öka inkomsten hos de som har lägst inkomst". Eller hur man nu föredrar att göra samhället mer jämlikt.
Min poäng är att det faktiskt mycket väl kan vara så att "det bara råkar vara bättre hälsa om det är mer jämlikt och tvärt om". Det behöver inte bero på en ren slump, utan kan bero på ett en tredje faktor orsakar både jämlikhet och god hälsa.
Och även om sambandet "verkligen gäller", har olika sätt att minska klyftorna sannolikt väldigt olika konsekvenser på hälsan.
Nej, inte alls. Sambandet kan vara där, och hur starkt som helst, men det betyder inte att jämlikhet orsakar hälsa. Det kan vara så att hälsa orsakar jämlikhet. Eller kan kan det vara en tredje sak, som rikedom, som orsakar båda.
Så, nej, Nymchen. Även om sambandet är där, och det är starkt, så betyder inte det att jämlikhet skapar hälsa. Så jo, jag begrep precis vad du sa, men tyvärr har du helt enkelt fel. Du har missförstått vad ett statistiskt samband innebär. Ett samband mellan A och B innebär inte att A orsakar B.
Ett annat förhållande som samvarierar är mängden löv på träden och antal häckande fåglar. Där finns det, är jag övertygad om, ett starkt samband, men jag kan inte hävda att det är mängden löv på träden som driver fåglarnas häckande. Eller vice versa.
Vad gäller jakten efter den totala "rättvisan" som är motivet till sådana här studier så kan jag i varje fall garantera dig att JAG skulle må enormt mycket sämre psykiskt i ett socialistiskt samhälle. Och egentligen borde realsocialismens kollaps för tjugo år sedan diskvalificerat tankarna på att socialismen (det är det det handlar om, låt oss inte gå som katten kring het gröt) skulle kunna göra livet bättre för människor genom en långt driven ekonomisk utjämning.
Socialismen är en sjuk, människofientlig, världsfrånvänd konstruktion som fullständigt bortser från väsentliga delar i människans biologiska natur. Den kommer aldrig, aldrig att fungera, hur många sådana här rapporter som än skrivs.
Man kan också göra det enkelt för sig. Huvudresultaet i The Spirit Level försvinner om man bara använder Gini som mått på ojämlikhet, i stället för deras märkliga mått. Tvärtom är hög ojämlikhet korrelerad med högre livslängd.
http://super-economy.blogspot.com/2010/02/spirit-level-is-junk-science.html
Wilkinsons svar på Tinos, Norbergs och Nordlings kritik publicerat på min blogg. Kan kanske intressera. Innehåller även ett nytt gini-index etc.
Men för att en sådan övning skall vara av värde krävs det ju att den görs med ett minimum av precision: annars går det enkelt att falsifiera vilket samband som helst genom att använda små stickprov och data som är behäftade med allvarliga mätfel (då sådana leder till bias mot noll). D v s den typ av data som används i exemplen ovan.
En otillfredsställande lösning på problemet är att istället använda sig av data på individnivå. Precisionen kan möjligen antas öka något, men man kommer inte ifrån det faktum att ojämlikheten framför allt varierar på nationell nivå (åtminstone om det är den ojämlikheten man anser borde vara av betydelse).
En förmodligen mer lovande approach är att formulera en teori för hur ojämlikhet kan tänkas påverka utfall som exv. hälsa. Handlar det om interpersonella jämförelser, eller är det politiska mekanismer som spökar? Handlar det om socialt kapital? Hypoteser av detta slag kan förmodligen testas på ett mer meningsfullt sätt än Wilkinsons förenklade hypoteser.
Det är möjligt att det inte finns något samband med just medellivslängd. Men alla andra sociala- och hälsoproblem som Wilkinson talar om då?
http://augusttorngrenwartin.blogspot.com/2010/02/wilkinson-ger-norberg-och-nordling-svar.html
Tror det kan intressera!
Daniel Ankarloo
http://en.wikipedia.org/wiki/Cherry_picking
Stefans artikel var inget vidare. Har skrivit om den här:
http://www.andreasbergh.se/blogg/2010/4/26/om-stefan-folsters-kritik-av-the-spirit-level-i-expressen.html