Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Några förslag från Malmökommissionen | Main | Kvalitetsjournalistik i Svenskan om Bitcoin. »
tisdag
mar052013

Ökar klyftorna mer i Sverige än i andra länder?

Det är välkänt att Sverige runt 1980 hade västvärldens kanske mest sammanpressade inkomstfördelning. Det är också välkänt att inkomstspridningen sedan dess ökat i de flesta länder, så även i Sverige.

Däremot hör man lite olika bud om huruvida inkomstspridningen ökat mer i Sverige än i andra länder, eller om Sverige har behållit sin relativa position som det mest jämlika landet.

Detta reser två frågor: Varför hörs det olika bud om något som är ganska enkelt att kolla upp? Och varför har jag inte brytt mig om att kolla upp det förrän nu? Nåväl, bättre sent än aldrig.

Först, siffror från OECD, Gini för disponibel inkomst i hela befolkningen i mitten på 80-, 90- och 00-talet (detta är OECDs sätt att redovisa siffrorna) sorterade så att vi ser de fem länder med lägst ojämlikhet:

  mid-80s mid-90s mid-00s
Sweden 0,198 Sweden 0,211 Denmark 0,232
Finland 0,209 Denmark 0,215 Sweden 0,234
Denmark 0,221 Finland 0,218 Finland 0,254
Norway 0,222 Austria 0,238 Luxembourg 0,258
Austria 0,236 Norway 0,243 Austria 0,265

 

Ojämlikheten ökar, men jämfört med andra länder håller Sverige ställningen. Jag skulle inte dra några större växlar på att Danmark går om med hjälp av tredjedecimalen.

Men vad har hänt de senaste åren? OECD har inte årsdata, men det har Eurostat/SCB (excel-ark). Samma Gini-koefficient, men nu alltså topp-5 inom EU27 för åren 2008-2011:

  2008 2009 2010 2011
Slovenien 23,4 Slovenien 22,7 Slovenien 23,8 Slovenien 23,8
Slovakien 23,7 Ungern 24,7 Ungern 24,1 Sverige 24,4
Sverige 24 Slovakien 24,8 Sverige 24,1 Tjeckien 25,2
Tjeckien 24,7 Sverige 24,8 Tjeckien 24,9 Slovakien 25,7
Danmark 25,1 Tjeckien 25,1 Finland 25,4 Finland 25,8

 

Ingen direkt alarmerande utveckling där heller. Det är naturligtvis vanskligt att göra rangordningar mellan länder när skillnaderna mellan länderna är så små som de är – och just detta är poängen: Den som hävdar att klyftorna ökar snabbare i Sverige än i andra länder har i vart inget stöd i det vanligaste ojämlikhetsmåttet hos de vanligaste datakällorna och när Sverige jämförs med EU och OECD.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (12)

Hej Andreas,
vilken inkomstvariabel används? är det disponibel inkomst eller förvärvsinkomst? Är det vidare en inkomstvariabel som är individuell eller används hushållets inkomst?
5 mar | Unregistered CommenterDaniel
Hej!

Som det faktiskt står är det disponibel inkomst. Däremot skrev jag inte att det är hushållsnivån, men det är det nästan alltid vid jämförelser av detta slag, då det bara är individualistiska länder som Sverige som har bra data på individuella inkomster. Dessutom är de korrigerade försörjningsbörda och hushålsssammansättning.

Man kan ha synpunkter på allt detta, vilket jag också har, men detta är likväl det i särklass mest använda måttet vid inkomstojämlikhetsjämförelser.
5 mar | Unregistered Commenterbergh
Nasta interessanta fraga ar val vad det var som var sa bra just med 1980?
5 mar | Unregistered CommenterEmil
Forskellene er meget små, men man skal passe lidt på med EuroStats data. Tallene er fra the Luxembourg Income Studies, som for Danmarks vedkommende har været helt forkerte de sidste 6-8 år. Udviklingen hos LIS er meget kraftigere end i danske registerdata (der omfatter 100% af befolkningen). LIS har helt tydeligt et sampling problem. Det er ret sandsynligt, at der er et lignende problem for Sverige, givet at man sampler ligesom i Danmark.
1980 är förvisso det år då Paul Krugman menar att Sverige var som bäst, men jag håller inte riktigt med...
5 mar | Unregistered Commenterbergh
Christian, du menar att ojämlikheten ökar snabbare i LIS-data än i danska registerdata? Intressant i så fall.
5 mar | Unregistered Commenterbergh
Præcist. Forøgelsen er ret dramatisk i LIS-dataene og meget langsom i registerdata. Er det samme billede i Sverige?
Jag tror inte det, men jag har inte jämfört i detalj.
5 mar | Unregistered Commenterbergh
För Sveriges del baseras både LIS och OECD:s data på HEK vars inkomstuppgifter är hämtade från register och där de registerbaserade uppgifterna kompletteras med enkätuppgifter om hushållssammansättning mm. Eurostats siffror bygger på EU-SILC / ULF som har en liknande uppbyggnad men innehåller betydligt fler enkätvariabler. Urvalet i ULF är dock mindre än i HEK varför precisionen blir något sämre.

Påståendet att inkomstskillnaderna ökat snabbare i Sverige än i andra länder bygger sannolikt på denna OECD-rapport: http://www.oecd.org/els/soc/dividedwestandwhyinequalitykeepsrising.htm som inehåller följande skrivning: "The latest trends in
the 2000s showed a widening gap between rich and poor not only in some of the already highinequality countries like Israel and the United States, but also – for the first time – in
traditionally low-inequality countries, such as Germany, Denmark, and Sweden (and other
Nordic countries), where inequality grew more than anywhere else in the 2000s."

Här finns OECDs tidsserier för den som vill göra en egen bedömning: http://dx.doi.org/10.1787/888932535204
6 mar | Unregistered CommenterThomas
Intressant. Samtidigt finns det indikationer på att toppen drar ifrån. Skulle detta innebära att jämlikheten under Alliansens tid vid makten ökat bland de övriga 90 procenten? Det verkar vara svårt att få det att gå ihop med rapporter om att klyftan mellan förvärvsarbetande och andra tilltagit.
6 mar | Unregistered CommenterMartin
Intressant. En klok forskare har tidigare presenterat tesen att ett ökat antal ensamhushåll ökar gini-koefficienten vilket skulle vara en stark delförklaring till i a f Sveriges ökade gini-koefficient. Det skulle väl inte vara så svårt att leda i bevis?

http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2008/10/27/varfor-har-inkomstspridningen-okat-i-sverige.html
6 mar | Unregistered CommenterLeif
Toppen har dragit ifrån, inget snack om den saken och på senare tid har även en del hänt i nedre delen. Men nu gällde det ju frågan om huruvida klyftorna ökat snabbare i Sverige än i andra länder.

Jag tror dock att Thomas har helt rätt om källan till denna uppfattning. Av länken framgår att gruppen Sverige, Norge, Danmark, Finland Australien och nya zeeland tycks öka aningen snabbare än andra länder, men inom denna grupp syns inga tydliga skillnader.
7 mar | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.