Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Priserna började falla i oktober förra året. | Main | Fler gissningar om konjunkturen... »
tisdag
jan272009

Mer om sysselsättningsskillnaden mellan Sverige och USA

Till diskussionen om svenskars korta arbetstid i jämförelse med amerikaners (utredd här, här och här) fogas nu följande bild (uträknad mha Total Economy Database)




Bilden visar antal arbetade timmar under ett år delat med antalet invånare i landet. På så sätt slipper vi diskutera definitioner som att vara i arbetskraften eller liknande.

Dessutom är måttet rimligt: De arbetande ska på ett eller annat sätt försörja alla i landet, oavsett om de är gamla eller unga eller sjuka, och oavsett om det sker via skatter eller marknadslösningar.

Som synes var det inte så länge sedan svenskar arbetade mer än amerikaner. Det talar emot tanken att det skulle finnas någon stabil preferensskillnad som gör att svenskar föredrar mer fritid än amerikaner.

Fler kommentarer:
  • Över tiden blir vi rikare, och när vi blir rikare är det fullt rimligt att unna sig mer fritid. I den aspekten är det USA som är det svårförklarliga landet.
  • Tror man att skatter (och i synnerhet marginalskatter) spelar roll, motsägs den bilden inte av diagrammet. Tvärtom faller arbetstiden i Sverige kontinuerligt tills dess att marginalskatten toppar runt 1979-1982.
  • Sverige har fortfarande inte nått upp till den sysselsättningsnivå vi hade före 1990-tals krisen, men skillnaden mellan Sverige och USA har minskat på senare tid.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (3)

Ang fritid:

På lektioner i nationalekonomi om inkomstelasticitet nämner de ibland att vid en viss uppnådd lön börjar en genomsnittslig person intressera sig mer för att jobba mindre och konsumera fritid istället. Jag tror den teorin håller bättre i Sverige då värnskatter m.m. inte ger samma incitament att jobba över, ta mer välbetalda jobb etc.

Jag vet inte hur det ligger till i USA men om det är så att det är vanligare med prestationsbaserad lön kan ju det innebära att folk arbetar mer trots högre inkomster.

30 jan | Unregistered CommenterJonas Bolin

jepp. på lektioner i nationalekonomi, försöker vi också skilja på inkomsteffekt och substitutionseffekt:

Inkomsteffekten är att rikedom gör att vi efterfrågar mer av det vi tycker om, bland annat fritid. Substitutionseffekten påverkas av hur mycket det lönar sig att jobba på marginalen, och påverkas helt riktigt av marginalskatter.

Kruxet är att i Sveriges fall har under 60 och 70-talet arbetstiden minskat samtidigt som både rikedomen ökat och marginalskatterna stigit. Det är därför inte helt enkelt att hitta orsaken till minskad arbetstid!

30 jan | Unregistered Commenterillern

jepp. på lektioner i nationalekonomi, försöker vi också skilja på inkomsteffekt och substitutionseffekt:

Inkomsteffekten är att rikedom gör att vi efterfrågar mer av det vi tycker om, bland annat fritid. Substitutionseffekten påverkas av hur mycket det lönar sig att jobba på marginalen, och påverkas helt riktigt av marginalskatter.

Kruxet är att i Sveriges fall har under 60 och 70-talet arbetstiden minskat samtidigt som både rikedomen ökat och marginalskatterna stigit. Det är därför inte helt enkelt att hitta orsaken till minskad arbetstid!

30 jan | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.