Pressklipp 2013

I en idealisk värld lägger jag upp alla krönikor och pressklipp på bloggen, men det var länge sedan jag lyckades med det. I slutet av året ska det dock rapporteras till diverse avnämare, så även i år fick jag söka upp mig i efterhand.

I en publik evernote-bok finns nu mina pressklipp 2013.

Krönika om mini-enkäter

I november-krönikan för LNB ältar jag en hang-up jag haft under lång tid: Journalister som gör mini-enkäter i tidningar och TV – som den här klassikern:

Ett utdrag:

Självfallet behöver inte all journalistik gå ut på fördjupning och expertanalys. Det är också viktigt att ge den vanlige mannen eller kvinnan på gatan en röst. Det är dock en villfarelse att tro att man ger allmänheten en röst genom att med en mening återge vad en handfull oförberedda intervjuobjekt säger när de avkrävs en åsikt om barnarbete eller halal-slaktat kött.

Allmänhetens åsikter varierar nämligen kraftigt från person till person, och den som bara frågar en handfull ska ha en väldig tur för att lyckas fånga något representativt för folkviljan.

The Economist om Sverige

Två bra texter om de nordiska ländernas framgångar i senaste The Economist: The next supermodel och The secret of their success, där jag faktiskt är citerad:

Government’s role in improving equality is also being questioned. Andreas Bergh, of Sweden’s Research Institute of Industrial Economics, argues that the compression of Swedish incomes took place before the arrival of the welfare state, which was a consequence rather than a cause of the region’s prosperity—and almost killed the goose that laid the golden eggs.

Dessutom – naturligtvis – humlan:

Goran Persson, a former Swedish prime minister, once compared Sweden’s economy with a bumblebee—“with its overly heavy body and little wings, supposedly it should not be able to fly—but it does.” Today it is fighting fit and flying better than it has done for decades.

Decemberkrönika om Lissabonstrategin

Decemberkrönikan (i bl a VK och ST) handlar om EU och Lissabonstrategin (som man inte hör så mycket om numera…)

Ett utdrag:

Tänk om EU-länderna bestämde sig för att satsa på en kunskapsbaserad, dynamisk ekonomi med fler och bättre jobb, med hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft!… Låter det för bra för att vara sant? Det är det faktiskt inte.

Den goda nyheten är att EU redan har enats om allt detta. Den dåliga nyheten är att det var tolv år sedan, nämligen våren 2000. Planen kallades Lissabonstrategin, och den skulle göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi redan 2010.

Om migration i Expressen

En kortad och aningen anpassad version av första inlägget om migration hamnade i Expressen:

Det svenska flyktingmottagandet har ökat. Läget i Syrien gör att Migrationsverket prognosticerar nya rekordnivåer av asylsökande det närmaste året. Det aktualiserar frågan om migration är en samhällsekonomisk kostnad eller inte.

Det korta svaret är att migration är en samhällsekonomisk vinst. Däremot kan migration vara problem för den offentliga sektorns ekonomi, genom ökade utgifter för nyanlända som blir försörjda av välfärdsstaten. Det är alltså en skillnad på vad som samhällsekonomiskt kostsamt och vad som är kostsamt ur den offentliga sektorns perspektiv.

Krönika om den ekonomiska krisen i Europa

Här i VK, även i DT (kortad) m fl.

Jordbrukssubventioner, industristöd och skyddstullar kan lindra för stunden, men skapar problem på lång sikt. … Det finns idag ingen enskild åtgärd som smärtfritt löser den nuvarande krisen. Men när Europas politiker nagelfar sina budgetar efter pengar att spara, finns det en post som borde skurits ned kraftigt för länge sedan: Den europeiska jordbrukspolitiken. Den är vansinnigt dyr på kort sikt, och genom att sätta konkurrensen ur spel skadar den hela världens ekonomi.

Om Varför går det bra för Sverige i Flamman

När andan faller på ska jag fundera på vilken förförståelse som krävs för att man ska landa i den slutkläm Erik Hegelund gör när han skriver om min och Magnus Henreksons bok Varför går det bra för Sverige:

Bergh, Henrekson och många andra högerekonomer antar att så länge skatterna sjunker är det bra, oavsett hur detta genomförs. Ett alternativt och för vissa möjligen revolutionerande synsätt skulle vara att anta följande: Om offentlig konsumtion används till något bra så är det bra. Används den till något dåligt så är det dåligt

Om nystartzoner i Smålandsposten

Med anledning av ny bok om nystartzoner skriver Smålandsposten:

Det finns en längtan inom politiken efter det stora samhällsomdanande reformerna. Nu knyts förhoppningarna till nystartszoner. Men resultatet kan bli att vi förstärker den negativa bilden av invandrare som en grupp i behov av stöd för att klara sig. Något som ytterligare försvårar för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden. Och är det verkligen ett problem att invandrare som får jobb flyttar från de så kallade utanförskapsområdena, som man gör i dag? Om vi med ekonomiska styrmedel strävar efter att hålla kvar invandrare i samma område motverkas knappast segregationen.

Välfärdsforskaren Andreas Bergh, som medverkar i antologin, sammanfattar problematiken: Om målet är en arbetsmarknad med hög rörlighet, fri från diskriminering och utan strukturella problem för outsiders såsom utlandsfödda och ungdomar, är det svårt att se geografiska särregler som de första stegen i rätt riktning.

Sanna Rayman om SNS-seminariet och Joakim Palme

Åtminstone en person – Sanna Rayman på SvD – förstod vad jag försökte säga på SNS-seminariet om trygghetssystemen:

Inte heller har det varit bra att den svenska sjukförsäkringens varaktighet har legat högt över andra OECD-länder i decennier. Det betyder bara att våra system har fungerat illa. Därmed inte sagt att alla uppstramningar som gjorts har genomförts på bästa sätt. Gudarna ska veta att Alliansen hanterat förändringarna i sjukförsäkringen illa...

”Det är ju avvägningen som gör det här svårt”, säger Andreas Bergh. Ja, visst är det så. Generositet kontra incitament. Finansieringsmodeller. Allt det som inte diskuteras i Palmes rapport.

Reaktioner på skatteförslaget

Trots att den publicerades dagen före julafton, har DN-artikeln om skattereform gett vissa avtryck. Aningen oväntat är centerpressen positiva – en ledare i skånskan, Norra Skåne och Laholms Tidning:

I all sin enkelhet tycker jag att det är ett briljant förslag. Det blir billigare att anställa, tjänstesektorn får extra skjuts och vi dämpar lite vår överdrivna prylkonsumtion. Dessutom tror jag faktiskt lite dyrare mat vore utmärkt, med tanke på att alltfler människor bokstavligen håller på att äta ihjäl sig.

Även Eskilstuna-kuriren är positiv, och begrep syftet med siffrorna:

De 30 procenten och de 70 miljarderna ska tas för vad de är – en sorts exempel för att visa kapaciteten i en sådan skatteomläggning. Den politiska verkligheten är som bekant något annat. Där finns opinioner, fördelningseffekter, partikäpphästar, historiska låsningar.

Bland bloggarna märks min forne Lundakollega Mattias Lundbäck, som föreslår att momsintäkterna används till en sänkning av kapitalskatten till 15 procent och en motsvarande nedtrappning av ränteavdragen (apropå historiska låsningar ;-)

Ett antal nyhetssajter (Avanza, DI) kablade ut följande miniversion:

Medan mängder av "prylar" blivit billigare har det blivit dyrare att anställa människor. Andreas Bergh, nationalekonomi i Lund, föreslår därför i en debattartikel en skatteväxling med höjd moms och sänkt inkomstskatt. En momssats på 30 procent skulle ge 70 miljarder kronor i högre skatteintäkter om året. (DN)

Lite längre på DI-mobil.

Förslaget har även kommenterats av folk på vänsterkanten. Petter Larsson skriver:

Jag har försökt lyfta detta då och då med olika vänsterpolitiker, som för det mesta håller med, men som ändå säger att de inte har någon långsiktig plan för hur man ska hantera det skattemässigt.

Enda kritiska inlägget jag hittat är från Marknadsliberalen, som avslutar:

Effekten på arbetslösheten kan till och med bli negativ av Berghs reform om man som Bergh föreslår sänker skatten för höginkomsttagare och kompenserar det för låginkomsttagare med höjda bidrag då det försvagar incitamenten att komma i arbete.

Denna poäng – liksom det mesta i inlägget – är bara korrekt under vissa förutsättningar. Jag var noga med att nämna barnbidrag och flerbarnstillägg som exempel på höjda bidrag just för att dessa inte är inkomstprövade och inte skapar ökade marginaleffekter vid övergång till arbete.

Det finns säkert anledning att återkomma till kritiken mot förslaget, inte minst efter att jag senare i vår brett ut frågan i en bok som Peter Santesson donar med.

Update on 6 jan 2012, kl 10:06 by bergh

Fredrik W nämner förslaget i en debattartikel om skatter. 

Mats Lundberg har startat en tråd i forumet.