Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem


Entries in fairtrade (9)

onsdag
jan052011

Skrevs det om globalisering förr?

Jodå: Enligt googles roliga litteratursökning kan vi tydligt skönja tre vådor av globalisering i den engelska litteraturen:

Stavningen "Globalisation" ger snarlikt mönster. Obs att det handlar om andel av textmassan, så den senaste vågen kan inte förklaras av att det skrivs mer nuförtiden.

Lek med andra ord här!

söndag
maj092010

Uppföljning av Fairtrade-diskussion i Linköping (och ett uppsatstips)

Hade en riktigt trevlig diskussion om Fairtrade med UF Linköping för några dagar sedan. Åtminstone en i publiken verkar ha uppskattat det.

För intresserade rekommenderas alltså Helena Johanssons rapport om ämnet. Här diskuteras en artikel i Ordfront om svårigheterna i att verifiera att kraven vid etiska märkningar (i det här fallet Rainforest Alliance) faktiskt efterlevs.

Dessutom är följande intressant:Caribou Coffe (I washington DC) upptäckte jag nyss en affisch från just Rainforest Alliance. I punkter ges där skäl att välja kaffe certifierat av dem snarare än av Fairtrade

Jag får intrycket att Rainforest Alliance är ganska vag om vad deras märkning betyder, men har bra poänger i sin kritik av Fairtrade. Bland annat påpekas att Fairtrade bara arbetar med små kooperativ när det gäller kaffe, medan även stora, icke-kooperativa odlingar kan få Rainforest Alliance-märkning.

Och just det, kaffet var utomordentligt gott.

Uppsatstips: Jämför Fairtrade och Rainforest Alliance ur något intressant perspektiv. Blir perfekt för Ohlininstitutets uppsatstävling!

Dessutom: Fairtrade har numera en egen etikett på bloggen.

torsdag
dec032009

Lite ytterligare debatt om Fairtrade och stordrift

Invändning av Helena Markstedt, generalsekreterare Rättvisemärkt. Svar av mig.

Sammanfattning: Markstedt skriver "Kriterierna och certifieringen bidrar ofta till den storskalighet som Andreas Bergh efterlyser". Jag undrar vad hon menar med "ofta".

För den som fortfarande undrar hur det med Fairtrades inställning till storskalighet i jordbruket (och för den som vill läsa ännu mer om fairtrade) rekommenderas Sven Tengstams uppsats i frågan.

Uppsatsen är gammal (1997) så förhoppningsvis har en del saker ändrats. Då tänker jag exempelvis på följande krav på producenter av rättvisemärkt kaffe:

"Majoriteten av medlemmarna i producentorganisationen skall vara småbönder, dvs är inte strukturellt beroende av inhyrd arbetskraft." (ur avsnitt 3.6)

fredag
nov132009

Läsvärt om fairtrade i Sydsvenskan

Livsmedelsekonomen Helena Johansson är klok om fairtrade i Sydsvenskan:

Den allvarligaste kritiken är att systemet med ett minimipris kopplat till odling av en bestämd gröda riskerar att förhindra en nödvändig strukturomvandling av jordbruket och ekonomin.
...
– Rättvisemärkt kan fungera som en nischmarknad för ett fåtal och inte som ett möjligt och mer rättvist alternativ till mer traditionell handel, vilket man kan få intryck av i reklamen, säger Helena Johansson.

...
– Det är just jordbrukets rationalisering som gjort att vi i den rika delen av världen har kunnat öka våra inkomster. Det är väldigt svårt att få en hög inkomst från en liten gård i ett utvecklingsland. 

Mer hos Niclas.

måndag
jan212008

För den som vill läsa mer om fair trade

Den som har tillgång till vetenskapliga tidskrifter och vill läsa mer om fair trade, kan exempelvis börja med följande

Kilian, Bernard, Connie Jones, Lawrence Pratt, and Andres Villalobos. 2006. "Is sustainable agriculture a viable strategy to improve farm income in Central America? A case study on coffee." Journal of Business Research 59:322-330.

samt

Young, William and Karla Utting. 2005. "Fair trade, business and sustainable development." Sustainable Development 13:139-142.

Sustainable Development 2005, vol 13:3 är f ö ett tema nummer om fair trade, som bl a innehåller denna artikel:

Parrish, Bradley D., Valerie A. Luzadis, and William R. Bentley. 2005. "What Tanzania's coffee farmers can teach the world: a performance-based look at the fair trade-free trade debate." Sustainable Development 13:177-189.

Den sistnämnd ger en mycket konkret bild av vad fair trade innebär i praktiken. Dock har jag svårt att hitta renodlat nationalekonomiska analyser, som diskuterar effekter på jämviktspriser, volymer och inkomster. Tips någon? Pontus?

torsdag
jan172008

Rapport om fairtrade

Via Johan N ser jag att det nu finns en timbrorapport som gör det jag efterlyste i höstas, nämligen att se hur mycket av prispremien för fairtradekaffe som kommer odlaren till del.

Tyvärr bygger rapporten till stora delar på ett exempel där en svensk konsument köper kaffe för 100 kronor. Så här exempelvis:

När världsmarknadspriset är lågt tjänar kaffebönderna mer på att konsumenten köper rättvisemärkt kaffe, men när världsmarknadspriset är högre tjänar de faktiskt på att konsumenten köper konventionellt kaffe. Detta beror på att konsumenten kan köpa så pass mycket konventionellt kaffe för sina 100 kronor att den lägre ersättningen per kilo vägs upp av en större såld kvantitet.

Kruxet är att kaffe brukar nämnas som exempel på en vara med mycket låg priselasticitet i Sverige: Vi köper helt enkelt den mängd kaffe vi önskar, inte den mängd vi får för en fixerad budget.

Således: Det intressanta är prispremien i konsumentled för fairtradekaffe per kilo, jämfört med premien för kaffeodlaren. Denna kan räknas ut med hjälp av rapporten.

Enligt tabell på sid 12 är fairtradekaffe 46 procent dyrare än vanligt kaffe när det köps i svenska butiker.

Premien för kaffeodlaren beror på världsmarknadspriset för vanligt kaffe. När detta är som lägst, är premien även för odlaren uppemot 50 procent. Men när marknadspriset är högt, ger fairtrade kaffe odlarna bara 15 procent mer per kilo (Uträknat mha figur 3 och fotnot 37 i rapporten).

Slutsats: Fairtrade ger odlarna bättre betalt per kilo än marknadspriset för vanligt kaffe. Men skillnaden är oftast betydligt mindre än den prispremie svenska konsumenter betalar för fairtradekaffet.

För odlarna fungerar dock fairtrade som en försäkring mot prisfluktuationer. Men - vilket också påpekas i rapporten - garantipriser är vanligt förekommande på marknader med fluktuerande priser, och inget unikt för rättvisemärkt.

Kan det vara så att fairtradekaffe varken är särskilt bra eller särskilt dåligt?

 

Andra intressanta bloggar om: , , ,

tisdag
nov272007

Lundastudent, ditt kaffe är nu 50 procent dyrare. Hur rättvist är det?

EC i Lund (och möjligen även på andra håll vid LU, det känns ju osannoligt att ekonomerna skulle vara först med detta) har kaffet bytts ut. 2 kronor koppen i automaten har blivit 3 kronor koppen.

Kaffet är nu både fairtrade och ekologiskt.

50 procent dyrare är en ganska rejäl prisskillnad. Någonting säger mig att kaffearbetarna på fairtradeplantager inte har 50 procent högre lön än arbetare på vanliga odlingar. Men jag har - naturligtvis - inte orkat kolla upp det.

Såldes: Någon borde skriva en uppsats om detta. (Nej, det räknas inte som offentlig ekonomi, så be nån annan vara handledare)

Maila företaget. Ta reda på inköpspriser och påslag i hela jämrans produktionskedjan. Krydda med en fördelningspolitisk fundering kring hur påslaget fördelas.

Hur mycket av vinsten hamnar  hos arbetarna? Vad händer med antalet sålda koppar när priset går upp från 2 till 3 kronor, och hur påverkar detta i olika led? Den ambitiöse kan sannolikt samla in data.

Hur rättvist är fairtrade - egentligen?

Mer om fairtrade här och hos Vlachos.

fredag
dec302005

Fair Trade och världsförbättring - igen

Tyler Cowen noterar ytterligare en faktor som komplicerar effekten av fair trade-produkter, där konsumenterna betalar mer för att arbetarna ska få bättre betalt:

How about a genre called "Exploitation Coffee"?  You pay less, and they promise to treat the workers especially poorly.  That wording is a less effective marketing ploy, but that is what quality differentiation and indeed "fair trade" boils down to. 

Argumentet är teoretiskt korrekt: När efterfrågan styrs över från vanligt kaffe till fair trade-kaffe, påverkas vinst, lön och pris uppåt i den senare kategorin, men neråt i den första kategorin:

It is well known that price discrimination can either raise or lower the average level of prices, but it does increase price dispersion.  We can expect it to increase wage dispersion as well.  It is harder to predict whether price discrimination will raise or lower wages at the bottom level of the scale. By increasing output, fair trade can bid up wages for coffee producers.  But fair trade also diverts some drinkers from Exploitation Coffee.  If the switching effect is large, wages for producers of Exploitation Coffee can fall.

Dessutom: Av det högre pris som fair trade-produkter betingar, är det en ganska liten del som faktiskt beror på högre löner till arbetarna, och desto mer som äts upp av mellanhänder som i allt väsentligt tjänar pengar på konsumenters dåliga samveten - se denna artikel i The Spectator (kräver kostnadsfri registrering).

Så vad ska då en världsförbättrare göra? Pja, varför inte räkna ut hur mycket man sparar på att köpa vanligt, mumsigt Zoegas kaffe under ett helt år jämfört med fair trade-kaffe, och sedan donera mellanskillnaden till något biståndsprojekt som man är helt säker på att man vill stödja?

söndag
nov132005

Mer om fairtrade

En misstanke jag haft länge om fairtrade produkter bekräftas av en intressant artikel i the Spectator (kräver registrering, men det är värt det):
 
Fairtrade-produkter är rejält mycket dyrare, men väldigt lite av prisskillnaden beror på att fattiga länders producenter får bättre betalt - och desto mer beror på att mellanhänder tjänar pengar på västvärldens dåliga samvete.
 
Således: en medveten konsument kan med gott samvete handla billigt, och varför inte aktivt försöka handla från producenter utanför EU:s tullmurar och subventionssystem?