Kaffe

Testar att bildblogga. Kockan var 1800 när jag fick idén och 1806 när jag började formulera detta. Trodde aldrig det skulle gå så enkelt.

Bilden visar mitt skrivbord just nu. Kaffet på bilden är en americano på dubbel espresso med förhållandevis lite vatten. Den kommer från andra sidan Sveavägen.

Utan tvekan det godaste kaffe jag druckit på mycket länge.

Inblandad teknik: Nokia E90, Samsung Q35.

Ulvskog i Agenda om de ökande klyftorna

Om en stund sänds Agenda, vari jag och Marita Ulvskog diskuterar ojämlikhet maa Roine/Waldenström-studien.

Karin Hübinettes första fråga till Marita är: Hur kunde de rika bli så rika med socialdemokrater vid makten? Ulvskogs svar är att ojämlikheten framför allt ökade 91-94 - när det var borgerlig regering - och att den sjönk 2000-2005 under s-styre.

Suck.

1. Siffrorna hon hänvisar till rör inkomster, studien i fråga rör förmögenheter.

2. Inkomstfördelningen 1991 har inte alls har med regeringen Bildt att göra. Det tar åtskilliga år innan en politik slår igenom fullt ut på fördelningen.

3. Även om det VORE möjligt att göra sådana jämförelser som partisekreterare älskar att göra, är det tveksamt om Ulvskog kan rå hem sin poäng: Kika på följande kurva som min kollega Niclas saxat från Finansplanen:


De som kan sin ekonomiska statistik ser att det faktiskt ser ut som om borgerliga regeringar är bättre på att öka jämlikheten, medan s-regeringar är bättre på att skapa tillväxt. Om det alls vore meningsfullt med dylika jämförelser, vilket det alltså inte är.

(I övrigt vill jag be om ursäkt för det bryska sätt på vilket jag för in min egen bok i debatten. Det är inte lätt att vara blygsam och samtidigt utnyttja sin etertid i marknadsföringssyfte...)

Kan vi tvinga den rikaste procenten att dela med sig?

Jesper Roine och Daniel Waldenström får bra genomslag för sin forskning om förmögenhetsfördelningen i Sverige, tidigare kommenterad här. Tidigare har de visat ungefär samma trend för inkomstfördelningen, nämligen att de rikaste 1 procentens andel minskade under början av 1900-talet, men sedan ungefär 1980 har de rikaste dragit ifrån rejält.

Vilka slutsatser drar svenska socialdemokrater av dessa resultat?

Förmodligen är följande resonemang ganska typiskt (från s-studenten Catharina Ullström):

Idag kunde vi läsa i bland annat DN och Sydsvenskanatt 1% Sveriges invånare äger 30% av landets privata tillgångar.Samtidigt genomförs en mängd skattereformer som framförallt gynnar deallra rikaste i samhället. Samtidigt blir privata sjukhus vanligare ochallmänna skolor ovanligare.

Med andra ord: Eftersom de rika blev rikare på 80-och 90-talet, är nuvarande regeringens politik extra felaktig.

Med anledning av undersökningen sågar Katrine Kielos tolkningen på högerkanten, som oftast går ut på att fler i den breda medelklassen borde ges möjligheter att bli rika och förmögna. Om detta vurmande för individuellt entreprenörskap skriver hon i dagens Arena:

Den mest begåvade entreprenören skall till låga skatter tillåtas kravlasig upp, som om det ädlaste sättet att använda en begåvning på är attböka sig upp på strand medan ens följeslagare håller på att drunkna.

Så till huvudfrågan: Vad händer om socialdemokraterna tolkar undersökningen som stöd för en politik som ska tvinga den rikaste procenten att dela med sig?

Jag gissar följande:

1. Förslag som höjd förmögenhetsskatt, arvsskatt, aktieutdelningsskatt och progressiv skatt på arbete får ökat stöd inom rörelsen.
2. Om politiken i punkt 1 blir verklighet kommer den rikaste procenten lätt att kunna smita undan, eventuellt genom att flytta ut ytterligare kapital från Sverige.
3. Däremot lär politiken i punkt 1 innebära att ekonomin som helhet funkar lite sämre, och att åtgärderna blir kännbara för den välbärgade övre medelklassen.
4. Den välbärgade övre medelklassen blir skattetrött, vilket skapar nytt utrymme för partier typ de gamla moderaterna, ny demokrati eller något ännu värre.
5. 3+4 gör att välfärdsstaten ändras på ett sätt som knappast gynnar dem som bäst behöver den.

Med andra ord: Åtgärder som syftar till att omfördela från den rikaste procenten är synnerligen svåra att driva igenom med hög träffsäkerhet. Deras förmögenheter är ganska trygga utomlands, och de politiska åtgärderna riskerar att istället träffa den övre medelklassen. Troliga effekter av det är i sin tur att ekonomin fungerar sämre och att den övre medelklassen blir skattetrött. Inget av detta gynnar de grupper som bäst behöver välfärdsstaten.

Fler kommentarer:
En lite intressantare vänsterkommentar finns här. Federley driver en i mina ögon ganska sympatisk Rawlsiansk linje om att det är nivån för de fattigaste som är normativt intressant, inte de rikaste.

Norberg och Kurre

Kurt G Rantzén, som synts en del i kommentarerna här, har genomskådats, men får ändå lite beröm, av Johan Norberg:

Såvitt jag kan se har däremot inte en enda personfrån vänster skrivit en enda rad om mitt svar till Jonsson - om maninte räknar Kurt G Rantzén,en parodi på en liberal blogg gjord av någon vänsternisse som faktisktlyckas vara riktigt kul på ett sätt - i olika diskussionforum får hanofta andra vänsterdebattörer att tro att han är en verklig liberal,vilket säger allt om deras förutfattade meningar om vad vi tycker.

Johans spaning om UR är f ö också kul.

DKV i Expressen

Just idag står jag ut med kvällspressen. Svend Dahl skriver nämligen så klokt kring min bok i Expressen:

Avregleringarna är sannolikt en bidragande orsak till svensk ekonomis starka utveckling på senare år. Ändå är det sällan Sverige lyfts framsom ett föregångsland för marknadsekonomiska reformer. De ivrigaste anhängarna av avregleringar har ju tvärtom gjort det till en stor sak att åka jorden runt och leta systemskiften– för att sedan åka hem och berätta om hur bra allt skulle bli om svenska politiker bara kunde lära av det för dagen mest populära exemplet.

Update on 5 dec 2007, kl 18:25 by bergh

Ingerö kommenterar här

Länkar om altruism och institutioner

I mellandagarna kommer nästa nummer av Forskning och Framsteg, där jag har en artikel om rykte, kroppshormoner, altruism och institutioner. Tidningens web-red vill ha några bra länktips, vilket gjorde att jag hittade

The cooperation commons

som bortsett från en och annan felprogrammerad länk är en utomordentlig site, med bland annat korta, sökbara sammanfattningar av forskningsartiklar.
 
Ett annat tips är såklart folket på santa fé-institutet. Någon som känner till fler liknande länktips?

Ökad kanaltrafik gjorde Sverige jämlikt?

Jag forskar vidare kring frågan om när och varför Sverige blev jämlikt, och har nyss hittat

Lee, Soltow. 1989. "The Rich and the Destitute in Sweden, 1805-1855: A Test of Tocquevilles Inequality Hypotheses." Economic History Review 2-42:43-63.

Allt i denna artikel stärker uppfattningen det var länge sedan jämlikheten började öka i Sverige. Frågan om orsakerna behandlas bara implicit i artikeln, men det som står rimmar mycket väl med hypotesen att jämlikheten ökade för att breda folkmassor fick möjligheter till produktivt jordbruk och näringsverksamhet.

Men artikeln refererar i förbigående även till en utredning som tagit sig an frågan:

A government report issued in 1863 also stressedthe rise in canal traffic and an increase in the number of savings banks.

Att sparbankerna som kom på den här tiden och erbjöd möjligheter för in- och utlåning var bra för fattiga jordbrukares ekonomi köper jag helt (såklart). Men kanaltrafiken? Vad menas? Är det timmerskeppningen?

Utredningen som åsyftas är

"Underdånigt betänkande angående Sveriges ekonomiska och finansiella utveckling, under åren 1834-1860" (Stockholm, Finanskomitten, 1863).

Om någon skulle råka ha denna liggande...

Boksläpp närmar sig...

I morgon - måndag 3 dec - dryftar jag boken med Liberala Studenter i Lund (Eden sal 131 kl 1900), och exakt en vecka senare med Högerjuristerna och Handelshögern (!) (Drottning Kristinas Väg 13, också kl 1900. I Stockholm bör väl tilläggas).

Därefter är det dags för officiell release på Ratio, Sveavägen 59, tisdag 11 dec kl 0930. Då får vi höra vad höjdare som Ursula Berge (samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR), Erik Ullenhag (partisekreterare, Folkpartiet), samt Magnus Andersson (förbundsordförande, CUF) tycker om boken.

Per T om Sahlin

Orkade inte kommentera Sahlins drapa när den kom, även om formuleringar som "i stället har 70 procent av budgeten riktats till de 30 procent som har högst inkomster" inte borde lämnas därhän. Idag kan vi dock istället njuta av Per T:s kommentar i Sydsvenskan.

Apropå socialdemokraternas tendens att i opposition hänfalla till en ekonomiskt ganska oansvarig politik citeras ekonomen Marian Radetizki:

”Men kan jag verkligen lita på att socialdemokraterna ljuger?”

LNB-krönika november: Blir vi effektivare av datorer?

Är små bilder av mappar verkligen bästa sättet att hantera elektroniskt lagrad information? Krönika i bl a ST,  helagotland.se

The Economics and Politics of Institutional Change

Är du doktorand eller nydisputerad inom exempelvis Nek eller Statsvet, och pysslar med institutioner? Då ska du söka till denna dunderkonferens (japp, det är Ratio Colloqium for Young Social Scientists - nu för tredje året i rad!)

Deadline 15 februari 2008. Konferensen är 22-23 augusti i Stockholm.

Uppsatstävling

Skriver du uppsats om "progress, prosperity, and human flourishing"? Då finns möjlighet att vinna 2000 dollar från Institute for Humane Studies.