Krönika om högskoleexpansionen

Oktober-krönikan dryftar högskoleexpansionen ur ett humankapitalperspektiv. Lika festligt som det låter, bl a i VK.

Krönika om bistånd och militärutgifter

LNB-krönikan i september handlade om bistånds- och militärutgifter, och hur särintressen gör det svårt att spara pengar på båda dessa poster - trots att det knappast skulle skada om det kunde sparas på rätt sätt. Finns bl a i ST.

Göteborg på måndag

På måndag blir det Göteborg, där jag först talar på LP-seminariet, och sedan på WaW.
LP är Labour and Public economics, inget konstigt med det. WaW är ett kul påfund som de beskriver som

"We are the World" -talks and open discussions on political-economic subjects ofmultinational interest, often with an interdisciplinary angle and sometimes outside the mainstream of the subject. Partly financed by agrant from S A Hedlunds Foundation.

Hålltider:

Monday 5 November, 11.30-12.30, Conf.room E-6, LP
Andreas Bergh, Lund University/Ratio:
"How does the welfare state best promote equality?" (no paper)

Monday 5 November, 14-15, Room E-43, WaW
Andreas Bergh, Lund University/Ratio:
"Sverige, den kapitalistiska välfärdsstaten: Vad lär vi oss av Sveriges framgångar?"

och välfärdsstaten fortsätter växa...

Med anledning av att valda delar av att Ratio plitar på en rapport åt Globaliseringsrådet, fick jag idag anledning att bemöta påståendet att välfärdsstatens andel av BNP minskat den senaste tiden. Jag brukar skriva att så inte är fallet, och min standardreferens är Castles (2004).

Men Castles senaste data är från 1998, så i ett anfall av ambition dök jag ner i OECDs Social Expenditure Database (via UB kommer åtminstone LU-folk åt ännu färskare siffror). Det visade sig (såklart) att OECD inte bara lagt till nya data, utan även reviderat de historiska siffrorna en smula. Nu ser det ut så här:

Totala välfärdsutgifter enligt OECD som % av BNP: [1]

                            1960     1980     1998     2003 (senaste tillgängliga)

Skandinavien:     9,5     22,2     26,3     26,6

Sverige:             10,8     28,6     30,5     31,3

OECD-snitt:         10,1     17,4     19,6     20,9

---

[1] Källa: OECD Social Expenditure Database.

(Trenden är ungefär densamma för totala offentliga utgifter och totala skatteintäkter).

Slutsats: Välfärdsstaten har inte minskat. Dess tillväxttakt har dämpats rejält, men än är den positiv. 

Så varför hör man stundom motsatsen? För Sveriges del jämförs stundom med 1993. Detta år föll BNP för tredje året i rad, och arbetslösheten slog rekord. Kvoten hade alltså extrema värden i både täljare och nämnare. Motiven till den spridda myten om välfärdsstatens kollaps kan var och en spekulera kring.

Och för tydlighets skull: Om orsakssambandet mellan procentsatserna och globaliseringen påstår jag här ingenting. Ett första steg är att enas om hur verkligheten ser ut, vilket kan vara nog så svårt. 

Helgläsning

Har du läst Kärnborg i DN om Naomi Kleins bok, komplettera gärna med Johan Norbergs korrigeringar.
Och på MR finns Dan Kleins kritik av Bryan Caplans bok om väljarirrationalitet.

jobbavdraget, arbetsutbudet och värnskatten

Det är nyttigt att undervisa. I ett sista försök att övertyga studenterna om att mikroekonomisk teori faktiskt kan användas för att analysera väsentligheter, funderade jag lite på regeringens skattesänkningsstrategi, som ju syftar till att öka arbetsutbudet.

Jobbavdraget fungerar ungefär som ett höjt grundavdrag. I kombination med uppstramad akassa kommer detta sannolikt att göra att fler tar steget ut på arbetsmarknaden. Men vad händer med folk som redan har ett jobb med hyfsad inkomst?

För individer som tjänar mer än 200 000 är marginalskatten oförändrad - men jobbavdraget ger dem cirka 1000kr i sänkt skatt. Dessa grupper påverkas alltså endast av en inkomsteffekt, inte av någon substitutionseffekt. Inkomsteffekten innebär att när vi blir rikare unnar vi oss mer av det vi tycker om - däribland fritid. Det är således ganska troligt att många i medelhöga inkomstlägen och uppåt kommer att använda sin tusenlapp till att unna sig lite extra ledighet - vilket minskar arbetsutbudet.

Det är aningen förvånande att dessa aspekter av jobbavdraget inte förekommit mer i debatten. Lite googlande visar dock att IFAU har gjort exakt samma analys:

Eftersom det typiskt sett finns motverkande inkomst- ochsubstitutionseffekter kan vi inte säga hur den intensiva marginalenpåverkas av att marginalskatten sänks. [...]
Vad kan vi då säga om föreliggande förslag givet dessa allmännaöverväganden? Grundavdraget höjs, marginalskatten sänks något förarbetsinkomster mellan 120 000 och 200 000 kr, och marginalskatten äroförändrad för individer med inkomster över 200 000 kr. Arbetskraftsdeltagandet borde otvetydigt öka för dem som intejobbar; för individer som redan jobbar och får enmarginalskattesänkningen kan vi strikt mening inte säga något; förindivider som redan arbetar och har inkomster över 200 000 kr skulle vitypiskt sett förvänta oss att arbetsutbudet minskar.

Gissning: Snart kommer regeringen med någon idé om hur man kan motverka att den övre medelklassen minskar sitt arbetsutbud. Avskaffad värnskatt är nog politiskt omöjligt, men säg att man sänker hela den statliga inkomstskatten med några procent? Eller flyttar upp skiktgränsen rejält?

Generös familjepolitik minskar spädbarnsdödligheten?

Enligt välfärdsforskare på DN-debatt gäller rubricerat påstående. Kan det stämma? Spädbarnsdödligheten i Sverige låg länge ganska stabil på 6 promille, för att under 90-talet nästan halveras. I mån av tid ska jag nog gräva vidare i detta...

boktips

Ang antologin om institutional competition: Ni som hjälpte till att korrigera ett syftningsfel i marknadsföringstexten här, kan nu beskåda resultatet här.

Själv är jag mer nyfiken på Rodriks senaste, "One Economics, Many Recipes: Globalization, institutions and economic growth". (länktips från henrik och niclas)

Invigning av nya Ratio

Själv är jag fjättrad i föreläsningssalen ett tag till (nåja), men ni som är i stockholm kan ju droppa in på invigningen av nya Ratio.

(man skulle anmält sig ser jag, men i mån av plats är det fritt fram att gå upp och testa mitt höj- och sänkbara skrivbord, provsitta i partiforskarens fåtölj och prata med Dan om entreprenörskap och med Niclas om skönhet.)

Apropå distansutbildning som kassako...

Lundagård har snappat upp något som det glunkats om i korridorerna ett bra tag: försäljning av matematikföreläsningar på cd till studenter som går distanskursen i nationalekonomi.

"Välj hur mycket du vill betala" - fungerar det?

I Wien på Der Wiener gäller principen "All you can eat - pay as you wish". Nu gör Radiohead något liknande: ladda ner deras album, välj vad du vill betala (dock minst 10 öre). Greg Mankiw tror inte de får in så mycket.

Vi får väl se. Gerhard Riener har samlat in data från Der Wiener, och det visar sig att folk betalar trots att de inte måste. Men där måste man stå ansikte mot ansikte med en kassaperson och säga att man betalar noll. På nätet är det kanske mindre som tar emot för snåljåpar...

Vad lär vi av biståndsutvärderingen?

Svenskt bistånd har idag fått svidande kritik från Riksrevisionen, som granskat 15 biståndsprojekt i Afrika (DN, Svd):

Inget av de 15 projekten gick fritt från kritik. I två tredjedelar fanns väsentliga fel i projektens räkenskaper. [...] I ett av tre fall förekom oriktiga handlingar som fejkade kvitton och närvarolistor.

Vad lära av detta? Antag att man skär ner på biståndet. Kommer detta att gå ut över korruptioneller över fungerande projekt? Sannolikt det senare: så gör förvaltningen helt naturligt för att motivera sin budget (exempel).

Däremot är det sannolikt klokt att överge det så kallade 1-procentsmålet. När ekonomin går bra - som nu - betyder 1%-målet att X antal miljarder måste spenderas på bistånd bara för att Sverige inte ska se dåligt ut i statistiken. Med tanke på hur Riksrevisionen menar att existerande projekt skötts, är det knappast en god idé att öka resurserna ytterligare bara för att i efterhand kunna slå sig för bröstet för att ha uppfyllt ett budgetandelsmål.

Bättre då att införa fler och hårdare granskningar, inte lita på lokala revisorer och omprioritera biståndet mot det som man vet fungerar, exempelvis hjälp att upprätthålla lag och ordning.

En liten forskningsöversikt:

Sambandet mellan bistånd och tillväxt är skakigt, men de flesta studier tycks faktiskt indikera ett svagt men positivt samband. Det välspridda resultatet i en studie av Burnside och Dollar - att bistånd bara fungerar i vissa policymiljöer - verkar inte hålla vid närmare granskningar (och det har gjorts många). Två tillgängliga källor: Antipin & Mavrotas (2006) samt Hansen & Tarp (2000).

Det finns även forskning om huruvida bistånd ökar risken för korruption i mottagarlandet, men de två artiklar jag hittade säger emot varandra i frågan:

Alesina & Weder (2002) finner att "the tentative evidence from time series on corruption suggest that an increase in aid increases corruption" medan Tavares (2003) lite säkrare slår fast att "Aid decreases corruption. Our results are statistically and economically significant and robust to different controls."

Källor:

Alberto, Alesina och Weder Beatrice. 2002. "Do Corrupt Governments Receive Less Foreign Aid?" American Economic Review 92:1126-1137.

Tavares, J. 2003. "Does foreign aid corrupt?" Economics Letters 79:99-106.