Artikel om läget i den högre utbildningen

Lagom till terminsstart: Min artikel om läget i den högre utbildningen i Sverige ligger hos Neo nu. De har döpt den "Larmrapport från utbildningsfabriken" och hängt på en redaktionell text som kräver införande av studentavgifter (ett krav som inte nödvändigtvis följer av min artikel).

Lite faktaunderlag till artikeln postade jag här under arbetets gång.

Se den som en statsanställd som signalerar att han tycker något är en smula på tok.

Update on 3 sep 2007, kl 11:57 by bergh

Se även artikel om distansutbildningar i Lundagård, med bl a följande anmärkningsvärda konstaterande:

Den myndighet vars ansvar det är att övervaka universitetens utbildningar är Högskoleverket.
Trots det har myndigheten aldrig utvärderat distansutbildningarna. Faktum är att man inte har någon metod för att utvärdera deras kvalitet.
– Vi måste kunna hantera verksamheten på ett bättre sätt. Det är förstås en brist att utbildningarna inte fångas upp i våra utvärderingar, säger Eva Åström utredare på Högskoleverket.

Vilken grupp är mest benägen att slåss?

Eva Lundgren svarar Bo Rothstein idag, och tar i rejält. Det som talar för henne, är att hon faktiskt väljer att diskutera de omstridda forskningsresultaten. Ändå blir det inte helt lyckat. I korthet försöker de säga följande:

Lundgren: De flesta som slåss är faktiskt helt vanliga hyfsat välutbildade svenska män.

Rothstein: Självfallet är det så, eftersom de flesta i Sverige är vanliga och hyfsat välutbildade. En intressantare fråga är naturligtvis vilka som är överrepresenterade, vilket enligt Lundgrens egna data är bl a arbetslösa, drogmissbrukare och utlandsfödda.

Således kan båda ha rätt, och det viktiga är vilken fråga man tror sig besvara. Det lite pinsamma för Lundgren är att hon tydligt formulerar sin fråga i DN-artikeln: Fel av mig! Av artikaln framgår faktiskt att Eva vet att hon inte besvarar den vanliga frågan:

Vilken grupp män är mest benägen - har högst risk - för att ta till våld? (min kurs.)

Svaret på den frågan är inte 'vanliga svenska män'. Tror Lundgren verkligen det? Svaret torde snarare vara något i stil med 'gruppen arbetslösa lågutbildade knarkare som flytt hit från ett hemskt inbördeskrig'.

Jag har inte kollat koefficienterna, men gissningsvis är det mest sannolika att även denna statistiska konstruktion till man inte slåss.

Mer om frågan (inklusive länk till UU:s läsvärda officiella granskning av Lundgrens forskning).

Vem drabbas: Brasiliens biståndsarbetare eller bönder?

Pernilla uppmärksammade mig idag på följande övning i Public Choice:

Minister: Ny biståndspolitik ska reducera antalet biståndsländer från 70 till 33.
Biståndsarbetare: Regeringens vilja att ”effektivisera” ­biståndet har redan drabbat tusentals jordlösa och småbönder i Brasilien.

I viss utsträckning är det nödvändigt med en landkoncentration för att effektivisera det bilaterala biståndet. Men det är problematiskt att koncentrationen även drabbar stödet till folkrörelser i Syd.

Behöver det tilläggas att biståndsarbetarna arbetar med just folkrörelser i ett projekt som inte får mer pengar pga den nya politiken?

Ändå påstås stundom att det saknas lagbundenheter inom samhällsvetenskapen... An interest-group theory of government, anyone?

Alternativkostnad - svårt begrepp!

Efter diskussionen om hur svårt det är att verkligen förstå alternativkostnadsbegreppet ville jag testa frågan på en mikrotenta.

Här är frågan som 78% av amerikanska ekonomer INTE kunde svara rätt på:

You won a free ticket to seean Eric Clapton concert (which has no resale value). Bob Dylan isperforming on the same night and is your next-best alternativeactivity. Tickets to see Dylan cost $40. On any given day, you would bewilling to pay up to $50 to see Dylan. Assume there are no other costsof seeing either performer. Based on this information, what is theopportunity cost of seeing Eric Clapton? (a) $0, (b) $10, (c) $40, or(d) $50.

(Min version var på svenska och saknade flervalsalternativ).

För skojs skull: Kan någon gissa hur många av 14 tenterande som fick detta rätt?

Att diskutera: Vad är det som gör detta till en svår fråga? (Jag har mina misstankar...)

Massor av tips

Ni har väl sett att det blivit en väldig aktivitet på bloggen för tips och trix i vardagslivet?

Kan obligatoriska socialförsäkringar vara Paretoförbättrande?

Roger D. Congleton har nyss publicerat en artikel med följande abstract:

This paper investigates whether individuals might voluntarily join and remain members of a state in which high levels of social insurance are provided. That is to say, are there plausible circumstances in which a social welfare state can be regarded as ``liberal'' in the sense that it has the universal support of its citizens? As a point of departure, the paper demonstrates that risk-averse individuals in a setting of substantial income or health uncertainty will voluntarily join private income-security clubs. Private income-security clubs, however, cannot be entirely voluntary because they must solve the problem of adverse selection, as with entry or exit fees. The paper demonstrates that individuals may opt for governmental provision of income security services, when there is uncertainty about the quality of private club services, because naturally high exit costs allow national governments to economically address the problem of adverse selection. The analysis also suggests that liberal income security programs may have constitutional or quasi-constitutional status because of the nature of the long-term nature of the insurance contract.

Intressant, dels för att detta egentligen inte är något nytt, och dels för att vissa libertarianska ekonomer fortfarande inte köper argumentet. På marginal revolution ifrågasätts ofta adverse selection-argument.

Som jag ser det, orsakas mycket förvirring i debatten när debattörer går från teori till empiri: Det faktum att obligatoriska socialförsäkringar kan vara paretoförbättrande jämfört med en marknadslösning, betyder inte att alla faktiskt är det.

Källa: Congleton, Roger D. 2007. "On the Feasibility of a Liberal Welfare State: Agency and Exit Costs in Income Security Clubs." Constitutional Political Economy 18:145-159.

Skäl att lägga ned Uppsala universitet?

Dagens Rothstein. Argumenten för varför Uppsala universitet bör läggas ned (!) är två:

1. Fallet Eva Lundgren och hennes påståenden om ritualmord med mera. Tidigare dryftat bl a här.

2. En konflikt på matematiska - av UNT beskriven här. Men inte blir man klokare av det. Någon som vet vad det rör sig om?

Gör spel på akassan!

Den svenska modellens egenheter illustreras ibland på oanade ställen: Speltidningen Level, nr 16, hyser ett reportage om ett gäng ungdomar i Norrköping som ville försörja sig på dataspel. Finansiärer saknades.

Lösning? A-kassan, vad annars?

Vi tog de pengarna och delade på dem. Haken var att det fanns en sorts arbetsmarknadsåtgärd för att arbetslösa ungdomar skulle komma i arbete. Så vi tvingades att gå en kurs om hur man använde datorer - vilket av förklarliga skäl inte kändes meningsfullt och gjorde att vi inte kunde arbeta så mycket med spelen som vi ville. När vi slutade gå på kursen skulle akassan dras in. I ett desperat försök att rädda situationen bjöd vi hem ett par tanter från a-kassan. Vi städade ordning i lägenheten, bakade kladdkaka och förklarade vad vi höll på med. Jag förstår fortfarande inte hur det gick till, men jag tror de tyckte att det vi gjorde var så fint att de lät oss behålla a-kassan trots att det egentligen var emot alla regler.

Efter en tids arbete, fick de kontrakt med Virgin som betalade 1,7 miljoner för spelet Ignition, och ungdomarna blev rika och framgångsrika ( ett tag, åtminstone. Det kunde möjligen varat längre: De tackade nej till Codemasters som ville att de skulle göra Colin McRae rally).


Vad lära av dylika historier? Å ena sidan ska akassan inte användas så här, å andra sidan hade de kanske inte lyckats utan akassan... Så varför inte ha ett stöd som är tydligt tidsbegränsat men som får användas fritt utan att behöva bjuda handläggarna på kladdkaka?

Världsinkomstfördelningen 1980 och 2000

Diskussioner om inkomstfördelningen i hela världen dyker upp lite då och då. I mars-numret av JEL hittade jag bra bilder (i Leamers recension av Friedmans The world is flat, för övrigt också läsvärda).

OBS1: Diagrammen visar skillnader mellan länders snittinkomster, och beaktar således inte ojämlikhet inom länder.
OBS2: Frågan om ojämlikheten har ökat, beror helt på hur man mäter vilket framgår av figurerna.

Först fördelningen 1980, jämfört med snittinkomsten.

Sedan en jämförelse mellan 1980 och 2000. Notera att Kina och Indien bytt plats.

Var händer det?

Hittade nyss Yales "Geographically based Economic data". Om man mäter ekonomisk aktivitet per areaenhet (upplösning i 1-grads latitud x longitud) och färgkodar tredimensionellt från blått (låg aktivitet) till rött, ser Sverige ut så här:

Här snurrar hela jorden, avbildad på samma sätt. Hela datasetet finns tillgängligt och nedbrutet på länder. Så vad är poängen, förutom att det ser fräsigt ut? På forskningssidan är det ont om resultat hittills, men ett hittar jag:

The puzzling "climate-output reversal" is detected,whereby the relationship between temperature and output is negative whenmeasured on a per capita basis and strongly positive on a per area basis.

Nog borde mer kul gå att göra med dessa data?

Välgörenhet, rykte och könsskillnader

Tanken att det är rykteseffekter som förklarar välgörenhet och skenbart altruistiskt beteende börjar ta skruv nu. The Economist skriver här om Geoffrey Millers forskning:

At first sight, helping charities looks to be at the opposite end ofthe selfishness spectrum from conspicuous consumption. Yet they havesomething in common: both involve the profligate deployment ofresources. That is characteristic of the consequences of sexual selection. An individual shows he (or she) has resources to burn—whether those arebiochemical reserves, time or, in the human instance, money—by usingthem to make costly signals.

Forskningen bygger på hypotetiska fall i enkäter, och resultaten beskrivs så här:

As predicted, romantically primed men wanted to buy items that theycould wear or drive, rather than things to be kept at home. Theirmotive, therefore, was not mere acquisitiveness. Similarly,romantically primed women volunteered for activities such as working ina shelter for the homeless, rather than spending an afternoon alonepicking up rubbish in a park. For both sexes, however, those in anunromantic mood were indifferent to the public visibility of theirchoices.

Romantic/unromantic mood har inducerats med bilder. Lagom spektakulärt och helt värdigt författaren till The Mating Mind: How Sexual Choice Shaped the Evolution of Human Nature.

Millers forskningsartikel, från Journal of Personality and Social Psychology.

Frank vs Tabarrok

Niclas tipsade om detta hos marginalrevolution. Riktigt intressant. Jag gillar dock fortfarnde Franks teser...