Lite experimenterande...

Har man 7 timmars dötid på en flygplats, blir det en del experimenterande. Föregående post introducerar en ny kategori, publikationer. Dessa RSS-strömmas, och ska på sikt ge mig en nästan självuppdaterande meritförteckning, är det tänkt. (så fort någon inser att det borde finnas en pdf-skapare som läser flöden och lägger in dessa i en snygg layout...)

Social Science Quarterly

Bergh, Andreas & Fink, Guenther (2007). "Higher Education Policy, Enrollment and Income Inequality". Forthcoming in Social Science Quarterly.

Caroline Hoxby, skolkonkurrensen och den omstridda IV-skattningen

Lite akademiskt skvaller: Två Harvard-profiler har nyligen hamnat i blåsväder för att deras forskning ifrågasatts.

Caroline Hoxby har forskat om kvalitetseffekten av ökad konkurrens mellan skolor. Fler skoldistrikt borde betyda högre konkurrens vilket borde ge bättre kvalitet. Kruxet är bara att sannolikt påverkar även skolornas kvalitet hur politikerna delar in skoldistrikten.

Det fina med Hoxbys artikel var att hon löste endogenitetsproblemet så elegant: Städer med många floder hade av naturliga skäl fler distrikt, och floder måste rimligen betraktas som exogena i sammanhanget. Smart och innovativt nog för American Economic Review.

Snart kom problem. En ung Jesse Rothstein ville testa Hoxbys analys men fick inte tillgång till data. När han väl fick det, var det inte samma data som Hoxby först använt. Och resultaten blev inte alls lika tydliga längre.

När debatten kommenterades på olika bloggar för två år sedan, samt omskrevs i Wall Street Journal, var bilden att lekmän omöjligt kunde avgöra vem som hade rätt.

På Harvard tycks stämningen snarast vara att Hoxby tog rejält med skada, inte nödvändigtvis av misstaget (som tydligen bland annat involverade ett felprogrammerat cluster-kommando i stata), utan av det sätt på vilket hon hanterade situationen: Hoxby nästan idiotförklarade Rothstein i sitt svar på hans kritik:

In this paper, I discuss every claim ofany importance in the comments. I show that every claim is wrong. Ialso discuss a number of Rothstein's innuendos - that is, claims thatare made by implication rather than with the support of explicitarguments or evidence. I show that, when held up against the evidence,each innuendo proves to be false. [...] All of the data and code used in Hoxby(2000) are available to other researchers. An easy-to-use CD providesnot only extracts and estimation code, but all of the raw data and thecode for constructing the dataset

En som klarade sig bättre än Hoxby ur en liknande knipa var Steven D Levitt. Hans teori om att fri abort förklarar dagens fallande brottslighet i USA fått massor av kritik, delvis uppenbarligen helt motiverad. Levitt är dock snäppet mer ödmjuk i sin kommentar:

In this reply, we regretfully acknowledge the omission of state-year interactions in the published version of that table, but show that their inclusion does not alter the qualitative results (or their statistical significance), although it does reduce the magnitude of the estimates

Uppenbar sensmoral: Forska om kontroversiella frågor, men lämna ut data, var ödmjuk och var ärlig.

Spaningar på väg till USA

Det säljs flingor på Newarks food-court: En meal består av valfri mjölk, jos samt flingor i ätvänlig kartong. 5,79$. (fiffig sked med inbyggt sugrör för ytterligare 99 cent.)

Detta är utan tvekan en hälsotrend, och jag hör inte till dem som tror att medellivslängden i USA kommer att minska pga fetma. Två små detaljer vill jag dock nämna:

1. Det var choklad i flingorna.
2. Det var bara jag som köpte flingor, och jättekö till Pizza Hut.

Men icke desto mindre.

Två mindre spaningar:

• Continental Airlines flyger nu över atlanten med plan som är marginelltstörre än vanligt inrikesflyg i Sverige. Den mentala effekten är attresan känns kortare.

• Det dräller av populärvetenskaplig nationalekonomi i bokhandeln vid Harvard Square. Även Robert H Frank har gett sig in i branschen.

Istället för boken som är tänkt att läsas istället för Adam Smith

I recensionssyfte har jag nu läst O'Rourke On The Wealth of Nations. Eftersom hans bok Eat the rich var helfestlig, tackade jag ja till att skriva en recension. Det var en miss.

Istället för att läsa hans bok, kan man kolla på denna 47 minuter långa föreläsning. Han är en hyfsad talare, och har trots allt en del poänger. Plus att man då slipper man läsa både Smith och O´Rourke.

Välkommen till utbildningsfabriken!

Peter Wennblads spaning är naturligtvis helt riktig: Vi kommer när som helst att få en jättedebatt om högskolornas nivå och villkor i Sverige. Här har vi en nyckelformulering i dagens DN-debatt från Francke med flera på Högskoleverket:

En upplevd sänkning av kravnivåerna i utbildningarna och en ökad förekomst av "mjukare" examinationsformer kan kanske också förklaras av ett resurstilldelningssystem som premierar kvantitet före kvalitet.

kontrastera gärna detta till slutklämmen:

Slutligen vill vi rikta en uppmaning tilllärosätenas styrelser och rektorer att försäkra sig om att man har fungerande interna kvalitetssäkringssystem som inte bara syftar till att säkra kvaliteten i befintliga utbildningar, utan också innefattar system för att inrätta och avveckla utbildningar.

Således: Först konstaterar de (helt riktigt) att nuvarande resurstilldelningssystem premierar kvantitet före kvalitet. Sedan kommer en "uppmaning" till lärosätena att säkra kvaliteten. Men naturligtvis är det de ekonomiska incitamenten som styr.

Mitt tips till Högskoleverket: Kika på universitetens distansundervisningar.

Dylika är det ultimata sättet att mjölka nuvarande resurstilldelningssystem på pengar: Låga kostnader och inga flaskhalsar i lärosalar eller lokalbokningar. Där kan man ta in alla som söker och låta doktorander rätta hemtentor och inlämningsuppgifter till betalning som blir till en anständig timlön endast om uppgifterna godkänns tämligen mekaniskt.

Förresten: Min egen institution expanderar i höst distansutbildningen till b-nivå, trots att det inte gjorts några kursutvärderingar av distansundervisningen på a-nivå (jag har GÄRNA fel på denna punkt).

Varför inte passa på? Detta är trots allt en institution som lär ut att ekonomiska incitament spelar roll, och i så fall borde det inte vara alltför svårt att plocka några poäng. Det fiffiga kommunikationsforum gör att man kan efteranmäla sig direkt till institutionen fram till en vecka efter (!) terminsstart, så glöm det där med 15 april...

Åter till Högskoleverket: De verkar inte tro att uppmaningen om kvalitetssäkring är tillräcklig (skarpa hjärnor!), så de föreslår även ett alternativt resurstilldelningssystem:

vi menar att en del av resurserna, kanske 5-10 procent, bör fördelas utifrån bedömningar av utbildningarnas kvalitet.

Låter det svävande? Naturligtvis inte. Alla inser att det är HSV:s bedömningar som HSV vill ska få en större roll.

i? Andra bloggar om: högre utbildning, akademi, högskolor, universitet

FRA och partipiskor

Det bästa i Kristian Karlssons NEO-artikel om förslaget om utökade spaningsmöjligheter för FRA, är beskrivningarna av diskussionerna i de borgerliga partiernas riksdagsgrupper. Få förstår nog hur jobbigt det är att avvika från partiledningens linje i en prestigefull fråga. Den som går emot partiledningen kan straffas med en rad sanktioner som minskar ledamotens möjligheter att påverka i alla andra frågor.

Av detta skäl kan de flesta ledamöter klassas som busiga eller lydiga, beroende på om de är måna att hålla sig väl med partiledningen eller ej. Skulle tippa att en del nyvalda ännu inte bestämt sig för vilken strategi de ska ha. Det jämna läget mellan blocken talar dock för att busighet hos borgerliga ledamöter kan få ganska betydande konsekvenser den här mandatperioden. Om de vågar.

Gudmundsons första och andra invändning (med länkar till Kristians svar).

Följ ärendets formella fortskridande här.

Samhällsvetenskapens fundamentala krafter

Inom naturvetenskapen brukar man tala om 4 fundamentala krafter som allt i någon bemärkelse kan reduceras till: Gravitation, elektromagnetism samt (de för mig inte glasklara) stark och svag växelverkan.

Nu (eller egentligen sedan i tisdags) är frågan vilka som är de fundamentala krafterna inom samhällsvetenskapen. Jag är ganska reduktionistisk av mig och hävdar att det bara finns två:

• Muskelstyrka
• Retorik

Med större muskelstyrka ökar möjligheterna att med fysiskt våld tvinga andra att bete sig på ett visst sätt. Retoriken sönderfaller i sådan som är vetenskaplig och sådan som är nonsens. I båda fallen påverkar den vad människor tror blir utfallet av att handla på ett visst sätt, och därmed är den också ett viktigt medel för att få folk att bete sig på ett visst sätt.

(Japp, jag anser att både handel/marknad samt demokrati/politik kan reduceras till muskelstyrka och retorik. Äganderätter finns inte om ingen är bered att straffa eventuella tjuvar. Rösträtt är fint men någon måste se till att den som röstas bort faktiskt också blir av med sin makt.

Religion, vetenskap och ideologi är olika varianter på retorik. Hot om våld är en snillrik kombination av båda krafterna)

Ökad inkomstspridning i USA inte av ondo?

Ökad inkomstspridning i USA beror till stor del på ökade utbildningspremier, menar Becker & Murphy i The American.Deras slutsats:

So instead of lamenting the increased earnings gap caused by education,policymakers and the pub­lic should focus attention on how to raise thefraction of American youth who complete high school and then go on fora college education.

Bör EITC-reformer få öka inkomstojämlikheten?

Naturligtvis var Niklas på samma konferens som jag. Han kommenterar så här:

Ett rimligt krav när reformer av detta slag [typ EITC] genomförs är att fattigdomen och ojämlikheten inte ökar. Åtminstone ska de potentiella effekterna göras tydliga så att det är lätt att diskriminera mellan förslagen. Vad kan tänkas hända med Gini, relativ fattigdom och andra mått?

En introduktion till debatten, inklusive snygga diagram över Sveriges och USAs system finns här.

Det är föga förvånande att det amerikanska systemet ger fler som arbetar till priset av större inkomstspridning. För mig ter sig Niklas hållning lite väl rigid: Finns det verkligen inget värde i att människor får bidra till sin egen försörjning? Är det ointressant om den disponibla inkomsten som används i giniberäkningarna kommer från socialbidrag eller ett eget arbete?

Här måste en avvägning göras, och det är knappast givet att Sverige gjort denna avvägning på bästa möjliga sätt idag.

Krönika om klassamhället

Ett nattligt och aningen berusat samtal i höstas har uppgraderats till krönika i bl a sundsvalls tidning.

Clintons välfärdsreformer i Sverige?

Gårdagens konferens hos ekonomiska rådet gav en del idéer. Det är i sig intresant att det ordnas en konferens om problemen att ta sig från socialbidrag till arbete, och att konferensen ägnades erfarenheter från USA och UK  av olika varianter på negativa inkomstskatter (typ EITC) som skapar kraftiga arbetsincitament för de allra fattigaste.

Frågan är bara hur Clintons framgångsrika welfare-reforms ska översättas till svenska förhållanden.

En lärdom som framkom var att reformerna fungerar endast om det är helt trovärdigt att bidragsförsörjning som alternativ till arbete är tidsbegränsad. I USA är detta lätt uppnått. I Sverige är det desto svårare.

Enligt regelverket ser det numera ut som om socialbidraget kan dras in, när mottagaren tackar nej till ett erbjudet arbete. Och så kanske också sker, under en månad. Men när vederbörande kommer tillbaka märkbart magrare?

Något liknande gäller akassan, där det formellt sett finns en bortre tidsgräns - men de flesta räknar med att rätt typ av arbetsmarknadspolitisk åtgärd också ger rätt till fortsatt ersättning av något slag.

Den svenska välfärdsstaten är helt enkelt inte trovärdig när den försöker säga till sina medborgare 'är du inte beredd att ta vilket jobb som helst, blir det inga mer bidrag'.

Den svenska välfärdsstaten kan dock skapa nästan lika kraftiga arbetsincitament genom att säga till den som saknar försörjning att de för att få fortsatt stöd måste deltaga i en kurs/sysselsättningsprojekt som är så tråkigt och meningslöst att vedebörande blir beredd att ta precis vilket jobb som helst.

Det hotet skulle sannolikt upplevas som oerhört trovärdigt och sannolikt. Den tanken ger onekligen jobb- och utvecklingsgarantin en ny klang.