Veckan som gick och kommer

Förra veckan var alltså konferens med midwest political science association. Några funderingar:

1. Enormt stor konferens. Mycket välorganiserad jämfört med american public choice society. Varierande kvalitet.

2. Lite för många presentatörer och discussants uteblev eller bestämde sig för att presentera något helt annat än vad som stod i konferensprogrammet.

3. Sessionerna innehöll ganska mycket kvantitativ metod och experiment, vilket gjorde konferensen hyfsat lik en ekonomikonferens. Hjärnröntgen som metod finns i statsvetenskapen också, och vissa hävdade att de funnit skillnader i hjärnan mellan republikaner och demokrater.

4. Palmer House är ett härligt konferenshotell.

Denna vecka

…är USA-vecka för min del. På fredag syns jag dock i SVT kunskapskanalen:

16:35 Därför går det bra för Sverige

De senaste trettio åren har en rad förändringar genomförts i Sverige. I internationell jämförelse har svensk ekonomi klarat de senaste årens kriser bra. Men det finns problem även i Sverige, menar Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han beskriver utvecklingen och dagens situation. Arrangerat av Lunds universitet.

och på onsdag i samma kanal intervjuas min medförfattare Magnus Henrekson om vår bok:

19:00 En bok, en författare: Magnus Henrekson

Författarsamtal. "Varför går det bra för Sverige?" av Magnus Henrekson och Andreas Bergh. I boken synas sambanden mellan den offentliga sektorns storlek och ekonomisk utveckling. Är svensk ekonomi en humla som flyger mot alla odds? Intervjuare: Erik Fichtelius. Även i natt, 19/04 och 23/04.

Tillståndet i USA

Afrika är stort.

Bild ur Abundance:

Liars and outliars av Bruce Schneier

En bok som verkar sympatisk: Liars & Outliers av Bruce Schneier. Några utdrag ur Arnold Klings recension:

He says that there are four "societal pressures" that induce cooperation: moral pressures (internalized desires to cooperate); the value of reputation; institutional and legal incentives; and security systems. …

Kling citerar följande ur boken:

From the perspective of trust, societal dilemmas involve a Red Queen Effect. On one hand, defectors should evolve to be able to better able to fool cooperators. And on the other, cooperators should evolve to better recognize defectors. It's a race between the ability to deceive and the ability to detect deception.

Samt

Schneier sprinkles a fair amount of this anti-corporate rhetoric into the book. The classic pro-market defense would be that Facebook is induced by market forces (consumer demand, competition) to act as its users' agent. However, I could concede that those market forces work less than perfectly. Still, I would suggest that government acts quite imperfectly as an agent for consumers, also. To be sure, Schneier does not turn to government as the all-purpose solution for market imperfections, and in that regard he shows more wisdom than most mainstream economists.

Rajan om ojämlikhetens roll i krisen

http://www.project-syndicate.org/commentary/democratic-inequality/default

Republican Congressmen from districts with higher levels of income inequality were more likely to vote for legislation to expand housing credit to the poor in the years before the crisis (almost all Democrats voted for such legislation, making it hard to distinguish their motives).

Skickat från min iPad

Article: PNAS | Mobile

Intressant - och väcker en del frågor:

Ur PNAS | Mobile

http://m.pnas.org/content/early/2012/02/13/1118687109.abstract

individuals with a low level of serotonin transporters in the dorsal raphe nucleus (DRN) are honest and trustful, and thus cannot tolerate unfairness

(via Instapaper <http://www.instapaper.com/>)

Putnam på 2010-talet: Gaming alone

Det är på konferens utomlands man träffar intressanta svenska forskare. I Göteborg finns Sebastian Lundmark vars papper “Gaming Together: When an Imaginary World Affects Generalized Trust” studerar allmän tillit över tid på individnivå hos World of Warcraft-spelare.

Resultat:

I find that generalized trust is negatively affected by starting to play and competing actively in the game, however, that negative effect can be off-set by socializing with others in voluntary associational-like environments within the game.

Visst finns vissa identifikationsproblem med studien: Man kan inte tvinga någon att börja spela. Men även om individerna är självselekterade är mönstret över tid intressant.

Jag skulle vilja se figuren ovan för de som går med i ett guild och de som inte gör det. Nästa steg är såklart att hitta exogen variation i guildmedlemskap.

Framför allt är jag nyfiken på fler vågor av panelen: Kommer tilliten efter ett tag att överstiga initialvärdet? Inte orimligt: spelande främjar samarbete och folk tycker det är kul att samarbeta.

SNS har fått ny VD

Efter höstens tumult har SNS äntligen hittat ny VD: Mia Horn af Rantzien.

Ur SNS egen intervju:

Hur ser du på debatten om SNS oberoende?
Forskningens oberoende är fullständigt avgörande för SNS. SNS har alltid stått för oberoende och integritet. Jag uppfattar höstens händelser som en olycklig parentes.

Ur CVt

 Civilekonomexamen, Handelshögskolan, 1977.
 Diplomatprogrammet, Utrikesdepartementet, 1977-1978.
 Studier i socialantroplogi, Stockholms universitet, 1983-1984.
 Doktorandprogrammet i nationalekonomi, Handelshögskolan, 1986-1994.

[Studier i socialantropologi kombinerades med att hon var ekonom på Sida.]

samt

Gunnar Myrdal-priset 1992, för bästa artikel i Ekonomisk Debatt

Men låt oss hoppa till biljakten:

Gissningsvis kommer SNS att återfå forskarvärldens förtroende, i den mån det rått tvivel på den punkten. I efterhand ter sig höstens händelser som en kedjereaktion av överreaktioner (en så kallad kedjeöverreaktion) från de flesta inblandade parter.

På Ulf Bjerelds blogg meddelades exempelvis i höstas följande:

Uppdaterat den 23 september kl 22.30: I kväll meddelade professor Bo Rothstein - som publicerat flera böcker på SNS - att han tillsammans med sina kollegor Carl Dahlström, Marcia Grimes och Johannes Lindvall hoppar av arbetet med 2012 års Demokratirådsrapport för SNS.

Jag har svårt att se att denna rapport skulle kunna komma ut någon annanstans än på SNS. Och jag tror inte någon skulle misstänka dessa fyra för att vara styrda av SNS finansiärer, eller av någon annan för den delen.

Till sist: Någon forskningschef (efter Laura Hartman) verkar inte vara tillsatt än…

Världsförbättrare, kommersialism och signalering

Bild från Caribou Coffee:

Funderingar med anledning av bilden:

1. Världsförbättrare är en stor och växande marknad.

2. Världsförbättrare vill visa att de är världsförbättrare.

3. Företag som vill tjäna pengar på 1 & 2 ovan beter sig intressant… De gör rimligen vad de tror att världsförbättrare tror förbättrar världen.

4. Saker som förmodligen är bra: De informerar om var produkterna kommer ifrån, vad de innehåller, håller nere diverse tillsatsämnen, erbjuder guava-baserad läskedryck som veganskt alternativ till coca cola (Är inte coca cola vegansk?)

5. Saker som kanske inte är lika bra: Erbjuder en massa krimskram som på ett cargo cult-liknande manér ska efterlikna det världsförbättrande och miljövänliga (genom att vara i trä, ofärgat linne och kartong) men som ändå skulle kunna beskrivas som socialt kostsam signalering

(Jag begrep exempelvis inte vad det är som säljs på bilden. Av förpackningens baksida framgår att man ska bära dessa runt handleden och på så sätt rädda både världen och händerna.)

6. Icke desto mindre: Att världsförbättrare vill signalera är väl inte konstigare än slipsar, varumärken och subtila klädkoder. Signaler uppstår för att 'talk is cheap': alla kan säga att de vill förbättra miljön, men en handling är en mycket trovärdigare signal. Företag hakar på världsförbättrartrenden för att de inte vill missa tåget och de har förmodligen inga starka aversioner mot att förbättra världen (jfr CSR).

Således: Jag är försiktigt positiv till caribou coffee, som serverar kaffe från Rainforest alliance, snarare än Fairtrade. Men något wristband blir det inte.

Update on 11 apr 2012, kl 14:30 by bergh

Jag måste vara gravt jetlaggad. Prylen är naturligtvis en kaffemuggsgördel som ska göra att man inte bränner sig, vilket snälla vänner lite fint uppmärksammat mig på.

Varför visualisera data?

Jag brukar säga åt uppsatsstudenter att visualisera data med scatterplots innan de börjar köra stata eller SPSS. Tack vare Richard Öhrvall har jag numera ett dunderargument för detta, hämtat från en klassisk artikel av Anscombe, vari presenteras 4*11 datapunkter med den intressanta egenskapen att medelvärde, standardavvikelse är identiska för samtliga fyra datamängdet – och en OLS-regression ger i samtliga fyra fall  sambandet y=3+0,5x (p = 0,03, R2 = 0,67).

Den som visualiserar data ser dock snabbt att regressionen inte ger riktigt hela bilden:

Tack Richard!

Kvinnor och barn först? Sällan!

För ganska exakt två år sedan skrev jag om Titanic och hur kvinnor faktiskt hade högre överlevnadssannolikhet.

Kommentarstråden är kort men värd att läsas igen, av flera skäl:

1. Anders G påpekar att Titanic-exemplet funnits länge i en statistikbok av Svante Körner. Därmed är han på vippen att avslöja den så kallade Frey-affären, då det senare visar sig att författarna missat att refererera inte bara till Svante Körner (vilket möjligen hade varit förlåtligt) men även till en vetenskapligt publicerad studie från 1986 med samma resultat (pdf) och till sig själva (de skrev hela 4 artiklar om i stort sett samma sak).

2. På frågan hur skulle könsfördelningen se ut vid en liknande olycka idag, svarar Niklas J "Nån får väl slita tag i Estonialistorna och se!" - och nu har exakt detta gjorts.

Mikael Elinder och Oscar Erixson har analyserat hela 18 båtolyckor - inklusive Estonia - och konstaterat att Titanic var inte representativ för mänskligt beteende vid katastrofer:

Med anledning av 100-årsdagen för Titanics undergång, skriver även The Economist om Elinders och Erixsons studie:

Only on two ships was it an advantage to be a woman: on the Birkenhead in 1852 and on the Titanic. The best odds of survival on average were, somewhat surprisingly, those of the crew, followed by none other than the captain

Den översta tusendelens inkomstandel

Ett intressant diagram hämtat från den fördelningspolitiska bilagan till vårbudgeten 2010.

Finns inte längre tidsserier? Jodå (för vissa länder), i the world top income database (notera att detta diagram börjar 1995)